Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 22 februari 1947 - Stöttändning av sprängämnen, av W S - Reaktionsdriven jordborr, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Reaktionsborren skjutklar
(t.v.), neddriven i marken och
(t.h.) under upptagning.
Stöttändning av sprängämnen. Att ett explosivt ämne
kan bringas att explodera genom stöt är allmänt bekant,
men själva sättet på vilket den mekaniska energin startar
explosionen har varit långt ifrån klarlagt. Olika
specialisters uppgifter om de stötenergier, som behövs för att
inleda en explosion, har varit synnerligen varierande för
ett och samma ämne. För nitroglycerin har sålunda den
angivna stötkänsligheten växlat från 14 000 till 500 pcm.
The Council for Scientific and Industrial Research i
Australien har gjort närmare undersökningar av
startförloppet vid en explosion och kommit till intressanta resultat.
Försöken har bl.a. visat att små inneslutna gasblåsor har
en mycket vittgående inverkan på stötkänsligheten hos
flytande och gelatinartade sprängämnen. Om t.ex. antingen
sprängämnets eller slagkroppens yta vid stöten har en liten
fördjupning, kommer den i fördjupningen sålunda
inneslutna luften att komprimeras, och under dylika
förhållanden behövs blott en ytterst obetydlig stöt för att
detonation skall äga rum. Med ett slagstift med rund ända och
med en liten fördjupning i den yttersta spetsen (fig. 1)
har man åstadkommit regelbundna explosioner vid en
stöt-energi av 200 pcm. T.o.m. så små stötar som 20 pcm
(stöt-energin då en 40 p tung kropp faller från 0,5 cm höjd)
har kunnat vålla detonation. Energier av denna
storleksordning är avsevärt lägre än de som ansetts behövliga
för att utlösa de vanligaste tändämnena, t.ex.
knallkvicksilver eller blyazid, nämligen 6 000—10 000 pcm. Den
gasmängd, som erfordras för att utlösa en explosion, är
ytterst minimal: luftblåsor med en radie av 5’ 10_s cm
och en massa av 3 • 10"11 g är ännu effektiva. Gasblåsornas
utlösande inverkan beror på den adiabatiska
kompressionen och upphettningen av den instängda gasmängden. Vid
experiment, som utförts utan blåsor, har explosion skett
först vid stötenergier av storleken 105—10® pcm.
Den katastrofalt stora ökningen av stötkänsligheten, som
närvaron av små gasbubblor för med sig, visar att
flytande explosiva ämnen måste behandlas med största
försiktighet vid såväl framställning som transport och ger samtidigt
en förnuftig förklaring till en hel del hittills oförklarliga
sprängämnesolyckor (Monthly Sci. News 1946 h. 7). W S
Reaktionsdriven jordborr. Med utnyttjande av
rekyl-verkan från en krutladdning har man inom amerikanska
armén utarbetat en anordning för snabborrning av hål i
marken. Anordningen, fig. 1, består av en ca 2 m lång
40 mm stålstång i vars övre del placeras en drivladdning
rökfritt krut med sanddämning. När laddningen detonerar
driver rekylkraften stången ca 1,5 m ned i marken.
Man använder samma laddning för alla slag av jord, men
det djup vartill stången drivs ner bestäms av laddningens
storlek och av markens beskaffenhet (i mycket stenig
mark kan anordningen icke användas). Vanligen räcker det
med en enda laddning för att helt driva ner stången i
marken, men under svårare förhållanden måste flera
laddningar avfyras successivt. Det ursprungliga 40 mm hålet
kan förstoras till 30 cm och mera genom utsprängning.
Anordningen har grundligt provats och visat sig vara
användbar för en mängd olika arbeten. Man kan med den
göra hål för telefonstolpar, för pålar och för
sprängladdningar. Vidare kan anordningen användas för att rycka
upp stolpar; man gör då ett hål med stången alldeles
intill stolpen, som sedan i regel lätt kan tas upp. Med en
enkel tillsats, som framgår av fig. 2, kan krutladdningen
även användas för drivning av pålar och stolpar; en fördel
är därvid att ändträt icke deformeras, som sker vid
drivning med slägga. Slutligen kan laddningen användas för
att över floder eller raviner slunga smäckra kablar. Med
1/8" kabel har man nått en räckvidd av 180 m.
Den största fördelen med reaktionsborren är att den är
lätt att transportera. Dessutom är den mycket enklare
mekaniskt avseende och därför lättare att underhålla än
jordborrningsaggregat av motsvarande kapacitet (Milit.
Eng. dec. 1946). r
Fig. 1. Slagstift med spetsfördjupning.
Fig. 2. Drivning av stolpe; t.h. har stolpen nedslagits till
1,1 m djup med tre explosioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
