Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1947 - Befälsuttagning vid värnpliktstjänstgöringen och teknikerna, av Bengt Brusewitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
TEKNISK TIDSKRIFT
liga antal, som krigsorganisationen kräver, måste
tas ut, men om de bättre eller t.o.m. de bästa
befälsämnena på detta sätt undkomma vid
uttagningen blir det den sämre delen som i krig
kommer att föra befälet och icke de allra bästa.
Konsekvenserna härav i händelse av krig behöva
knappast närmare utvecklas.
Uttagniiigsprinciper
Hur går nu denna uttagning till? Jo, redan vid
inskrivningarna anses vissa värnpliktiga på grund
av undergångna testningsprov såsom lämpliga för
fortsatt utbildning till befäl. Under den första
tjänstgöringen sker ett ständigt pågående urval
från befälets sida bland de värnpliktiga och under
senare hälften av första tjänstgöringen (tabell 1),
dvs. för närvarande vid vissa truppslag omkring
1/10, vid andra åter först omkring 1/12,
sammanföras de värnpliktiga, som sedermera avses att
tas ut till värnpliktiga underofficerare och
officerare, till särskilda utbildningsavdelningar, där
fortsatt urval äger rum. När första tjänstgöringen
avslutats omkring 1/4 fullfölja de sålunda
slutligen uttagna (det rör sig om ca 7 % av
årsklassen) sin utbildning vid plutonchefsskolorna
(motsvarande). Under plutonchefsskolorna, som
omväxlande pågå som ren skolutbildning och som
trupptjänstgöring, skola senast 3 månader före
skolans slut de för officersutbildning avsedda tas
ut. Det har emellertid redan det första året visat
sig vara omöjligt att så tidigt vara på det klara
med vederbörandes verkliga lämplighet, varför
Chefen för Armén årligen hos K.M:t gjort
framställning att få dröja med en uttagning till
omkring 6 veckor före skolans slut. De ur
plutonchefsskolorna för officersutbildning uttagna —
ca 3, ursprungligen 4 % av
värnpliktskontingenten — fullfölja sedan sin utbildning i
kadettskolorna.
Teoretiskt synes det väl sålunda som om alla
rimliga krav på rättvisa vid uttagningen blivit
tillgodosedda. Detta utesluter naturligtvis icke att
en och annan värnpliktig, som realiter vore
lämplig, genom att hålla "sitt ljus under ena skäppo"
kan klara sig ifrån uttagningen. I syfte att få en
uppfattning om huruvida denna
maskningsten-dens, varom talas man och man emellan och var-
om man då och då ser blinkar i pressen, verkligen
förekommer i så stor utsträckning som antydes,
föranstaltade Chefen för Armén i början av detta
år om en undersökning bland samtliga
truppförband i vårt land. Resultatet av denna
undersökning kan i stort sett sammanfattas sålunda.
Mäskning förekommer, dock ingalunda i den
utsträckning som man av vissa skäl trodde sig ha
anledning förmoda. Den förekommer ungefär i
lika hög grad — där den nu förekommer — bland
studenter som bland de övriga värnpliktiga. Det
har också genom samtal med de värnpliktiga
kunnat utrönas att mäskning, där den
förekommer, i större utsträckning i regel varit uttryck för
missriktad solidaritet och att många värnpliktiga,
som trots allt tvångsvis blivit uttagna innerst inne
önskat att bli uttagna men icke vågat öppet
framträda med denna åsikt. Detta var särskilt fallet
då stridens vågor gingo höga för att höja de
premier, varom nu proposition föreligger i
riksdagen. Denna obenägenhet att underkasta sig den
förlängda tjänstgöringen, som kunnat förmärkas,
synes ha sin rot i följande orsaker. Det anses vara
en ekonomisk uppoffring och därmed menar jag
också en uppoffring av tid, som dessa
värnpliktiga få göra i jämförelse med sina "lyckligt
lottade" kamrater, vilka undgått uttagning. Det är
väl just nu framför allt tidsförlusten, som skapar
den största misstämningen. En till värnpliktig
officer uttagen förlorar ju dock ett år innan han
kan återuppta konkurrensen med de icke uttagna,
kronvraken och kvinnorna. Härvidlag spelar
valet av yrke mindre roll, ehuru avbräcket
kanske blir mest märkbart i de mera kvalificerade
yrkena. Den gottgörelse i penningar, som staten
med hänsyn härtill erbjuder, anses icke
tillräcklig. Det kan dock ifrågasättas om icke den nu
avsevärt höjda premien (1 500 resp. 3 000 kr.) kan
komma att göra uttagningen något mera
lockande. Härom saknas dock nu erfarenhet, om än
man från militärt håll tyckt sig förmärka en
bättre och lugnare stämning bland årets
pluton-chefselever. En annan faktor, som har framhållits
spela in, är samhällets relativt låga uppfattning
om den förlängda utbildningens civila värde.
Andra orsaker äro tjänstgöringstidens osmidiga
anpassning med hänsyn till vederbörandes studier
Tabell 1. Utbildning till värnpliktig officer
l:a året ..
2: a året ..
3:e året ..
4:e året ...
Jan. Gru Febr. ppchefsskoh Mars K April Maj Juni R e k r y Juli t s k o 1 Aug. Sept. Okt. | Nov. | Dec. Gruppchefsskola (soldatskola)
Plutonchefsskola (3 mån.) och trupptjänstgöring 1 |M|||||||||||||illi 1 kadettskola
Vtc (Vinterlinje eller sommarlinje) ekorpral Korpral Furir l:a
rep.-övning
Sergeant
! Fänrik |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
