- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
215

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1947 - Nationalisering av kraft- och gasförsörjningen i Frankrike, av BR - Österrikes kraftförsörjning, av BR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 mars 1947

215

Nationalisering av kraft- och gasförsörjningen i
Frankrike. Den franska nationalförsamlingen har den
28—30 mars 1946 med 512 röster mot 64 antagit en lag,
genom vilken landets hela kraft- och gasförsörjning
nationaliseras, dvs. övertas av offentliga företag. Härigenom
har ännu ett steg tagits mot förverkligandet av de tre
majoritetspartiernas vittomfattande nationaliseringsprogram.
Lagförslaget framlades av regeringen redan den 18
januari och behandlingen har sålunda varit ganska
långvarig, främst beroende på att det framfördes talrika
ändringsförslag. Den nu beslutade åtgärden är betydligt mer
omfattande än de tidigare likartade aktionerna
beträffande kolgruvorna och bankerna. Den berör i själva verket
flera tusen företag av skiftande storleksordning och drar
med sig många problem av teknisk och ekonomisk art.
Ett sammanhänger med att även utländskt kapital är
investerat i de berörda franska företagen och att respektive
regeringar låtit förstå, att de för sina medborgares del ej
låter sig nöja med en gottgörelse efter samma grunder,
som tillämpats för de franska aktieägarna i de tidigare
nationaliserade företagen.

Som främsta motiv för åtgärden har anförts den under
den senaste tiden akuta bristen på elkraft, vilken
nödvändiggjort en sträng ransonering. Från regeringshåll har
framhållits nödvändigheten att snabbt utveckla landets
kraftproduktion och samtidigt hävdats, att de privata
företagen ej disponerade det härför erforderliga kapitalet.
Kraftföretagen har försvarat sig med att svårigheterna är
en följd av kriget och den förödelse detta medförde och
har erinrat om att de år 1919, då den totala
kraftförbrukningen var 3 milj. MWh, gjorde stora ansträngningar för
att reparera krigsskadorna och också lyckades därmed.
Även under tiden därefter har de enskilda företagen
medverkat till att utveckla kraftförsörjningen och svarat för
en årlig produktionsökning av i medeltal 0,85 milj. MWh.
Det har hänvisats till att även landsbygdselektrifieringen
har understötts, varvid de privata företagen samverkat med
de statliga och kommunala myndigheterna.

Enligt den nya lagen skall all produktion, överföring och
distribution samt import och export av elektrisk kraft
och lysgas nationaliseras. Förvaltningen av de nuvarande
företagen skall anförtros åt två nybildade företag,
"Elec-tricité de France (EDF), service national" och "Gaz de
France (GDF), service national". Det förstnämnda skall
bestå av sex avdelningar med uppgift att studera,
utbygga och exploatera produktionsresurserna.
Organisationen av dessa avdelningar och deras inbördes ställning
förutsättes komma att fastställas genom en särskild lag,
som skall utfärdas före den 31 mars 1947. Tillsvidare skall
EDF ledas av ett förvaltningsråd, bestående av 18
ledamöter, av vilka sex skall utses direkt av staten, sex skall
väljas bland företagets personal och de återstående sex skall
representera konsumentintressena. Distributionen skall
handhas av särskilda lokala företag, "Electricité de France,
service intercommunal", vilkas styrelser ävenledes skall
utgöras av representanter för staten, personalen och
konsumenterna. Nuvarande kooperativa distributionsföreningar
kommer att bibehållas och infogas i den nya
organisationen. EDF och GDF skall bli i förhållande till staten
finansiellt självständiga och även i tekniskt och kommersiellt
hänseende oberoende. Förvaltningen skall handhas efter samma
regler som i industriella och affärsdrivande aktiebolag och
företagen skall bl.a. vara skattskyldiga.

Alla tillgångar, rättigheter och förpliktelser, som
tillkommer de företag, som har som huvudverksamhet att
producera, överföra eller distribuera elkraft eller gas inom
Frankrike, skall i sin helhet överföras på EDF och GDF.
För sådana företag, som är verksamma även i områden,
som är underställda koloniministern eller utrikesministern,
är det endast verksamheten inom Frankrike, som berörs
av transaktionen. Sådan kraft- och gasproduktion, som
sker direkt för tillverkningsprocessen i en industri och

som icke utan olägenhet kan separeras från den
industriella verksamheten, skall även den nationaliseras men
ledas gemensamt av EDF resp. GDF och fabrikens styrelse.

En del företag är undantagna från nationaliseringen,
nämligen sådana elektricitetsföretag, som under åren 1942
och 1943 producerat mindre än 12 milj. kWh/år, samt
bland gasverken de som producerar naturgas och de som
under 1942 och 1943 producerat mindre än 6 milj. m3/år.

Ersättningen till aktieägarna skall för börsnoterade
företag bestämmas efter medelkurserna under tiden 1
september 1944—28 februari 1945 eller efter kursen den 4 juni
1945, i de fall där denna har varit högre. Dock skall för
de bolag, som efter den 1 mars 1945 givit extra utdelningar
eller återburit kapital, ersättningsbeloppet reduceras i
motsvarande grad. Å andra sidan skall för de företag, som
ökat det inbetalade kapitalet efter den 1 mars 1945, göras
en motsvarande förhöjning av ersättningen för såvitt icke
kapitalökningen skett före den 4 juni 1945 och kursen
denna dag lägges till grund för ersättningsberäkningen.
För icke börsnoterade aktier skall inlösenbeloppet fixeras
efter företagets ekonomiska ställning enligt undersökning
av för detta ändamål särskilt tillsatta kommissioner.
In-teckningshavare får en ersättning, som avväges i
förhållande till gottgörelsen till aktieägarna efter de för varje
särskilt företag stipulerade reglerna för bolagets likvidation.

Ersättningarna skall utbetalas i form av obligationer i
Caisse Nationale d’Equipment de l’Electricité et du Gaz
Obligationerna skall bli säljbara och amorteras inom
högst 50 år genom antingen utlottning eller inlösen. De
skall ge 3 % årlig ränta, vartill kommer en
kompletterande utdelning, beroende på inkomsterna av
verksamheten. Vid behandlingen av lagförslaget ifrågasattes, att
räntan skulle höjas till 3x/2 %, men detta avböjdes av
finansministern med motiveringen att en högre ränta än
vid de tidigare statsinlösningarna skulle kunna leda till en
allmän höjning av räntenivån. För utländska
aktieinnehavare skall fastställas separata inlösningsregler.

Nationaliseringen beräknas beröra 1 300 000 aktieägare
och ungefär 20 % av Frankrikes i lös egendom investerade
sparkapital (Econom. Europ. 1946 h. 2505 m.fl. källor). BR

Österrikes kraftförsörjning. Österrikes kraftförsörjning
befinner sig efter det andra världskrigets slut i ett avsevärt
gynnsammare läge än 1918. Kraftverkens sammanlagda
produktionsförmåga har sedan 1937 ökats med 61 % och
är nu 4,5 milj. MWh. Då kolbrytningen haft en ungefär
oförändrad omfattning ända sedan 1922, har elkraften fått
en allt större betydelse, trots att numera även de inhemska
oljekällorna vid Zistersdorf ger värdefulla tillskott till
landets energiförsörjning. För vattenkraftverken redovisas för
1945 en totalkapacitet av 1 260 MW och 3,9 milj. MWh/år.
Energin motsvarar ungefär en fjärdedel av den
utbyggnadsvärda vattenkrafttillgången, som uppskattas till 20 à
25 milj. MWh. Ångkraftverken hade år 1945 en installerad
effekt av 570 MW, när man frånräknar 180 MW, som
förstörts under kriget eller nedmonterats. Av den totala
energiproduktionen 1945 utgjordes 69 % av vattenkraft.

Sedan 1937 har utbyggts 520 MW vattenkraft, däribland
ett verk för 170 MW. Tyvärr har dessa utbyggnader av
kända skäl anslutits till det tyska kraftledningsnätet utan
hänsyn till kraftbehoven i landets östra delar, speciellt
området kring Wien. Då ångkraftverken efter krigsslutet
kunnat köras endast i begränsad utsträckning, hade man
under den sistförflutna vintern mycket knappt om kraft.
En central driftledning har inrättats för att fördela kraften,
så att de nödvändigaste behoven i första hand blir
tillgodosedda. Regeringen har emellertid tagit itu med att
reorga-ganisera och återuppbygga kraftförsörjningen och även
tagit initiativ till införande av nya säkerhetsföreskrifter
och bestämmelser om kvalitetsmärkning. För att häva
kraftbristen har man börjat utbygga nya vattenkraftverk
om totalt 590 MW och 2,1 milj. MWh/år. Bland dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free