Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1947 - Röntgenapparat för finstrukturundersökningar med Geiger—Müllerrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. visar schematiskt strålgången. Från röntgenrörets
brännfläck B tas ett divergent strålknippe ut, vars
öppningsvinkel bestämmes av den reglerbara spalten F. Det
preparat, som skall undersökas, befinner sig vid C och kan
utgöras av antingen ett pulver eller ett massivt stycke, det
senare speciellt vid metallprov. Provet anbringas med en
plan yta vertikalt inställd i preparathållarens
rotationsaxel. Kring samnia axel men med dubbla vinkelhastigheten
vrider sig GM-röret, vars inträdesspalt D befinner sig på
samma avstånd från preparatet som röntgenrörets
brännfläck. Härigenom erhålles fokusering av
röntgenstrålningen med den approximationen att preparatet är plant i
stället för krökt efter den (varierande) fokuseringscirkelns
periferi. Trots denna approximation erhålles god
upplösning samtidigt som fokuseringsprincipens främsta fördel,
hög strålningsintensitet hos de i olika riktningar avböjda
strålknippena, uppnås. GM-röret kan vridas för hand eller
med motorer med olika hastighet (0,25—4°/min) över ett
område av 90° motsvarande glansvinklar från 0° till 45°.
En kvadrantskala (fig. 3) möjliggör avläsning av dubbla
glansvinkeln med en noggrannhet av 0,01°.
GM-röret har speciellt konstruerats för mätning av
rönt-genkvanta och kännetecknas av hög stabilitet och lång
livslängd. Det består av en metallcylinder (fig. 4) i båda
ändarna tillsluten med glas. Röntgenstrålningen inträder
i ena änden av röret där glasväggen är mycket tunn (ca
20 jm) och utgöres av Lindemann-glas, som innehåller
mycket lätta atomer och därför har låg absorptionskoefficient
även för mjuk strålning. Längs rörets axel är spänd en
volframtråd, som utgör anoden, medan den metalliska
cylindern utgör katoden. Rörets tröskelspänning ligger vid
1 150 V, platån är 700 V lång med en stigning av ca 5 \%
Fig. 2. Schematisk bild av strålgången. Fig. i. Geiger—Müllerrör.
Fig. 5. GM-rörets karakteristik, B—C platå.
Fig. 3. A kåpa för röntgenröret, B preparathållare, C kåpa
för GM-röret, D kvadrantskala, E mikroamperemeter för
impulsfrekvensmätning, F räkneverk för impulsräkning
med "scale".
Fig. 6. Blockdiagram för GM-röret och räknekretsarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
