Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1947 - Röntgenapparat för finstrukturundersökningar med Geiger—Müllerrör - GM-röret som automatiskt brandalarm, av D H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
TEKNISK TIDSKRIFT
bestämning av orientering och fiberstruktur kan
apparaten användas.
På senare år har röntgenmetoder alltmer börjat tillämpas
för kristallit- och partikelstorleksbestämning inom det
submikroskopiska området. Kristallitstorlekar i
storleksordningen mindre än 0,1 u förorsakar en breddning av
röntgeninterferenslinjerna, vilken står i relation till
kristal-litstorleken, och som erhålles direkt ur en upptagning med
GM-rör och räkneverk5. Fig. 8 visar några kurvor av
y-.\l203, som upphettats vid olika temperaturer. Vid
stigande temperatur ökar kristallitstorleken, vilket avspeglas
i ökad skärpa hos interferenslinjerna, tills vid hög
temperatur omvandling till a-Al203 börjar inträda. Liknande
mätningar på magnesiumoxid har visat sig överensstämma
inom ± 10 % med mätningar på elektronmikrografier".
Andra exempel på apparatens användning är inom det
organisk-kemiska området kvalitativ och kvantitativ
bestämning av vitaminer, alkaloider, insektsbekämpningsmedel
o.d., vid vilka fördelarna jämfört med vanlig kemisk
analys ofta är mångfaldigt större än vid oorganiskt material.
Andra röntgenmetoder med GM-mätning
Geiger—Miillerrören har på sistone kommit till
användning även vid andra röntgenanalysmetoder. Vid "löw
angle scattering"-metoden, som avser
partikelstorleksbestämning, utnyttjas egenskapen hos material med
mycket små partiklar att avböja röntgenstrålning vid mycket
små vinklar7»8-®10. Här erhålles inga interferenslinjer utan
blott en diffus strålning, som sträcker sig längre räknat i
vinkel från primärstrålen ju mindre partiklarna är. Dessa
partiklar kan bestå av flera eller färre kristalliter, som
genom materialets uppkomst eller behandling slagit sig
samman i aggregat, och vilkas storlek kan bestämmas
genom mätning av den ovannämnda linjebreddningen. De
glansvinklar det rör sig om vid "löw angle scattering" är
av storleksordningen 10’, varför mycket stora krav måste
ställas på det på provet infallande röntgenstrålknippets
parallellisering. Denna åstadkommes med ett långt
spaltsystem. Vidare måste avståndet mellan preparatet och det
registrerande materialet, film eller GM-rör, vara stort.
Mätning med GM-rör och scale-of-64 har visat sig även
här vara överlägsen fotografisk mätning, framför allt på
grund av det stora intensitetsområde, som GM-röret
förmår omfatta.
Tjockleken av tunna beläggningar på kristallina underlag
har bestämts genom röntgenabsorptionsmätningar, varvid
den ovan beskrivna apparaten kommit till användning11.
Gäller det t.ex. att bestämma tjockleken av ett silverskikt
på mässing inställes GM-röret i ett läge svarande mot en
interferens från mässingen. Silverskiktet försvagar genom
absorption denna interferens med ett belopp, som blir ett
mått på röntgenstrålningens väg genom silverskiktet, dvs.
dubbla skikttjockleken dividerad med sinus för
glansvinkeln. De skikttjocklekar metoden lämpar sig för ligger
inom området 0,1-100 u. Vid tunna skikt använder man
lämpligen mjuk strålning och liten glansvinkel, vid tjocka
skikt hård strålning och stor glansvinkel. Noggrannheten
är ca 10 %. Som exempel på metodens användning kan
nämnas tjockleksbestämning på galvaniska beläggningar,
genom förångning eller förstoftning erhållna metallskikt
på piezoelektriska kristaller samt pigmentskikt. En stor
fördel hos metoden är att den icke medför förstöring av
det undersökta materialet.
Genom GM-mätning av röntgenabsorption har halten
tetraetylbly i bensin bestämts12, varvid samma
noggrannhet uppnåtts som vid kemisk analys men på avsevärt
kortare tid, nämligen 5 min. På grund av blyets höga
absorptionsförmåga för speciellt mjukare röntgenstrålning
kan en noggrannhet av 1 % nås vid så låga blyhalter som
0,0002 %. Genom val av lämplig våglängd på
röntgenstrålningen kan metoden användas även för bestämning av
lättare metaller i lösningar. Den kan också tillämpas för
kontinuerlig analys av strömmande lösningar. Olov Alvfeldt
Litteratur
1. Friedman, H: Geiger Counler Spectrometer for Industrielt
Research. Electronics 18 (1945) s. 132.
2. Firth, F G: The Geiger—Muller X-ray Spectrometer i Alexander
Colloid Chemistry bd 6. New York 1946 s. 108.
3. Firth, F G: Manufacturing Control Employing X-Ray
Diffrac-tion Method. J. Amer. Ceram. Soc. 28 (1945) s. 363.
4. Kopecki, E S: Geiger Counter Used in Powder Metallurgi). Iron
Age 157 (1946) s. 48.
t a. Erchak Jr., M, Fankuchen, I & Ward, R: Reaction betwecn
Ferrie Oxide and Barium Carbonate in the Solid Phase.
Identification of Phases hg X-Ray Diffraction. J. Amer. chem. Soc. 68 (1946.)
s. 2085.
4 b. Erchak, Jr., M & Ward, R: Catalytic Properties of the
Products of the Solid Phase Reaction betwecn Barium Carbonate and
Ferrie Oxide. J. Amer. chem. Soc. 68 (1946) s. 2093.
5. Jellinek, M H & Fankuchen, I: X-Ray Diffraction Examination
of Gamma Alumina. Ind. Engng Chem., Ind. Ed. 37 (1945) s. 158.
6. Birks, L S & Friedman, H: Particle Sire Delermination from
X-Ray Line Broadening. J. Appl. Phys. 17 (1946) s. 687.
7. Jellinek, M H & Fankuchen, I: Low-Angle Scattering of
X-Rays. Phys. Rev. 67 (1945) s. 201.
8. Fankuchen, I & Jellinek, M H: Low-Angle X-Ray Scattering.
Phys. Rev. 67 (1945) s. 201.
9. Jellinek, M H, Solomon, E & Fankuchen, I: Measurement
and Analysis of Small-Angle X-Ray Scattering. Ind. Engng Chem.
Anal. Ed. 18 (1946) s. 172.
10. Firth, F G: Use of Low-Angle X-Ray Scattering in the Sludy
of Catalysts, Viruscs and Other Materials. Rubber Age (New York)
57 (1945) s. 561.
11. Friedman, H & Birks, L S: Thickness Measurement of Thin
Coalings by X-Ray Absorption. Rev. Sci. Instr. 17 (1946) s. 99.
12. Sullivan, M V & Friedman, H: Determination of Tetraethyllead
in Gasoline by X-Ray Absorption. Ind. Engng Chem., Anal. Ed. 18
(1946) s. 304.
GM-röret som automatiskt brandalarm. För att få
möjlighet att på ett mycket tidigt stadium upptäcka
eldsvådeungar har man sökt utröna, på vad sätt det från en gnista
eller brinnande trästicka utsända ljuset skiljer sig från
- SOLLJUS .DAGSLJUS, ARTIFICIELLT LJUS -
Fig. 1. Spektral fördelning lws den frän en brinnande
tändsticka utsända energin.
Fig. 2. Kopplingsschema för elektrisk branddetektor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
