Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1947 - Snabbskrivare för samtidig registrering av många förlopp, av E L - Polisradio på nytt bärfrekvenssystem, av D H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Principiellt utförande av
snabbskrivare för upptagning av
två kurvor med två bryggor och
en penna, x-värdet varieras
kontinuerligt.
Fig. 2. Principiellt utförande av snabbskrivare för
upptagning av ett stort antal kurvor på ett ändlöst
registrerings-papper. x-värdet, här temperaturen, inställes av nollmotorn.
I)e olika mätobjekten, kristallerna, inkopplas av
omkopplaren successivt till bryggkopplingarna för spänning och
frekvens.
1 min. Om temperaturen ändras mellan yttervärdena under
en tid av 45 min, erhåller man på denna tid 142 kurvor,
vardera bestående av 45 punkter. Kurvorna skrivs bredvid
varandra på ett ändlöst registreringspapper med en
totallängd av 225 cm.
Principen för registreringen framgår av fig. 1 och 2.
Mätningen av kristallens utspänning och frekvensvariation sker
i en Wheatstone^ brygga med vridspolereläer eller numera
vanligen elektronreläer som nollinstrument. Den i
apparaten befintliga motorn förflyttar släpkontakten i bryggan
med förhållandevis stor hastighet. Strömmen i bryggans
nollbransch växlar tecken, när släpkontakten passerar
jämviktsläget. Det där inkopplade reläet slår då över från
det ena till det andra läget. Denna överkoppling har till
följd att en strömstöt från en uppladdad kondensator föres
till registreringspennan och en urladdning sker till ett
"elektrolytiskt" papper, varvid ett märke erhålles. Papperet
rör sig synkront med släpkontaktens inställning, och
pennans läge och därmed märket på papperet är därför ett mått
på det sökta värdet. Urladdningen sker under mycket kort
tid och då reläet är så utformat, att dess tröghet är mycket
liten, erhålles endast ett mycket obetydligt fel i mätningen.
Temperaturmätningen sker även enligt en bryggmetod och
inställningen av släpkontakten sker där på liknande sätt
med hjälp av en motor, så att balans alltid förefinns.
Denna inslällningsmotor förflyttar utom släpkontakten
även pennan i skrivapparaten utefter x-axeln på
diagrammet, där temperaturen avsättes. Pennan löper alltså över
alla diagram längs en linje, som motsvarar en viss bestämd
temperatur. Från reläet för kristallspänningen och reläet
för frekvensavvikelsen erhålles sedan via ett tyratronrör
urladdningar just i det ögonblick, när pennan befinner
sig så långt uppe på y-axeln som motsvaras av de verkliga
värdena på spänningen och frekvensavvikelsen. Förutom
dessa två värden ges ytterligare en direkt impuls som
markerar diagrammets nollinje. Denna erhålles från en
kamskiva på motoraxeln.
Apparaten, som blivit kallad "sweep balance recorder",
möjliggöres av det elektriska skrivförloppet. Detta är så
snabbt, att skrivningen kan ske så att säga "i flykten".
Apparaten är av värde, när ett stort antal kurvor snabbt
skall upptecknas. Den har som nämnts använts vid
kristallundersökningar men har även stor användning vid
spänningsmätningar med hjälp av motståndsgivare (Instruments
apr. 1946). E L
Polisradio på nytt bärfrekvenssystem. Polis- och
brandbilsradion har merendels förlagts till
kortvågsbandet (vågor under 10 m), dels därför att de långvågigare
banden är upptagna för annat ändamål, dels därför alt
de kortare vågorna har något bättre
genomträngnings-förmåga i tätbebyggda samhällen och städer. De
relativt små antenner, som kan användas, strålar dessutom
bättre på kortvåg, och på grund av den begränsade
räckvidden hos vågorna blir interferensen mellan avlägsna
stationer mindre. Det är dock trots detta ofta svårt att få
100-procentig förbindelse under alla förhållanden på
tätbebyggda platser, under broar, i vägskärningar och djupa
dalar, bl.a. beroende på skuggverkan och reflexion av
vågorna. Detta är särskilt framträdande där endast en
sändare står till förfogande.
Man skulle kunna erhålla bättre "täckning" av ett
område, om flera sändare användes. Frågan blir då om dessa
sändare skall arbeta på samma frekvens eller på olika
frekvenser. Om de olika sändarna arbetar på olika
frekvenser, måste personalen i polis- och brandbilarna sitta
och ställa in mottagaren oupphörligt, vilket är alltför
tidsödande. Bringas sändarna att arbeta på samma frekvens,
måste de vara väl synkroniserade, ty annars blir
mottagningen i gränsområdena oduglig.
En lösning där man använder ett antal
amplitudmodu-lerade sändare, vilkas bärfrekvens lagts så nära varandra,
att de kan tas emot samtidigt av en mottagare, men dock ej
så nära, alt de interfererar med varandra, har provats i
England och utformats för ett ganska stort antal
polis-och brandbilsanläggningar.
Vid de första proven hade mottagaren en bandbredd på
ca 100 kp/s och de olika sändarbärvågorna inom bandet
förlades 20 kp/s från varandra (fig. 1). Sändarna
amplitud-modulerades i synkronism (fig. 2).
Prov med detta nya system har visat att fasskillnaden
mellan de olika sändarna på grund av olika avstånd mellan
dessa och mottagaren ej åstadkom hörbar distorsion.
"Skuggverkan" reducerades avsevärt och mottagningen
blev stabil även då mottagarbilen rörde sig. Med det nya
systemet erhölls dessutom god "täckning" inom stora om-
Fig. 1.
Mottagarens bandbredd
samt de olika [-sändarstationer-nas bärfrekvenser-]
{+sändarstationer-
nas bärfrekven-
ser+} inlagda i
frekvensskalan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
