Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 8 mars 1947 - Stålets omvandlingar vid härdning, av Per O Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
TEKNISK TIDSKRIFT
Temperatur
A
Fig. 8. S-kurva (enl. Cohen).
Fig. 9. Hårdhet vid isoterm omvandling
av olika stål (enl. Davenport ocli Bain).
Stål \% C % Mn % Cr
1 0,08 — —
2 0,35 0,37 —
3 0,64 1,13 —
4 0,89 0,39 —
5 1,17 0,30 0,26
stål till bainit, har utarbetats i Amerika och kallas
"austempring". Något svenskt namn finnes ej,
men man skulle kunna kalla metoden "isoterm
härdning".
De diagram, som visas i fig. 7 och 8, gäller blott
vid isoterm omvandling. Vid kontinuerlig kylning
får de ett annat utseende men kommer troligen
att bibehålla sin väsentliga karaktär.
Förlopp vid svalning, såsom härdning
Med hjälp av S-kurvorna kan förklaras, vad som
sker vid olika värmebehandlingar av stål. Vi
väljer ett kolstål med 0,85 % kol och undersöker,
vad som sker vid olika svalningshastigheter från
en temperatur av 775°G, fig. 10. Diagrammet
gäller blott vid isoterm omvandling, men vi kan dock
principiellt använda detta. Avkylningskurvan A
vid ugnssvalning skär S-kurvan flackt vid hög
temperatur. Omvandlingstiden är lång ocli
strukturen blir grov (grovlamellär perlit).
Luftsval-ningskurvan B skär S-kurvan betydligt brantare,
omvandlingstiden är kortare ocli strukturen blir
finare. Vid oljekylning, kurva C, är
avkylnings-hastigheten stor och omvandlingstiden kort.
Strukturen blir mycket fin, sorbit. Vid
vattenkylning stupar avkylningskurvan så brant, att den
ej alls skär S-kurvan utan passerar direkt genom
martensitintervallet, och strukturen kommer att
vara helt martensitisk. I det inre av ett större
stålstycke däremot är kylningshastigheten, kurva
E, ej så stor utan S-kurvan kommer att skäras
och en del av austeniten hinner omvandlas och
endast en del av kärnan bildar martensit. Det är
troligen på så sätt, som en blandning av troostit
och martensit uppkommer och som alltid kan
iakttas efter ofullkomlig härdning, fig. 11. Kur-
van F, som tangerar knäet på S-kurvan, motsvarar
den lägsta avkylningshastighet, som erfordras för
att stålet skall ta fullständig härdning, dvs.
fullständigt omvandlas till martensit, och kallas
därför "den kritiska avkylningshastigheten".
Legeringsämnenas inverkan på S-kurvornas form
S-kurvornas läge och form påverkas kraftigt av
sammansättningen och i viss mån även av
kornstorleken hos austeniten.
Mangan förskjuter S-kurvorna åt höger och
sänker således omvandlingshastigheten vid alla
temperaturer. Ett stål med förhöjd manganhalt
behöver ej kylas så snabbt som ett kolstål för att
avkylningskurvan ej skall skära S-kurvan och
alltså ge fullgod härdning. Ett manganstål kan
därför ta härdning djupare in i ett stålstycke, och
man säger, att mangan höjer
genomhärdnings-förmågan för ett stål.
Fig. 11. Martensit-troostit.
Fig. 10. Avkylningskurvor vid olika
svalningshastigheter; A ugnssvalning,
B l uf t sval ning, C oljekylning, D
vattenkylning, E "otillräcklig kylning’
i kärnan av ett stålstycke, F
"kritisk kylning".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
