- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
253

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1947 - Studier i svenska textila industiers struktur, av John Thure Reinholds - Newness Engineer's Reference Book, av Hf - A Pocket-Book for Mechanical Engineers, av Hf - Handbook of Industrial Radiography, av J T

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 mars 1947

253

begagnat sig av erhållna upplysningar. Man får även på
denna punkt lyckönska honom efter väl förrättat värv.

John Thure Reinholds

Newness Engineer’s Reference Book, redigerad av
F C Camm. Georg Newness Ltd. London 1946. 1 200 s.
42 sh.

Detta är första upplagan av en ingenjörshandbok som till
det yttre har ungefär samma dimensioner som ett band
av Hiitte. Till skillnad från Hiitte har man emellertid här
sökt få in det väsentliga av vad ingenjören kan behöva
slå efter i ett band, som därför börjar med de vanliga
matematiska tabellerna och slutar med kapitel om
flyg-och radioteknik. Sakregistret omfattar 34 sidor med
tillsammans närmare 5 000 uppslagsord. Av stort intresse är
den rikliga förekomsten av standardtabeller. Enligt
företalet har också utgivaren avsett att ett av bokens viktigaste
syften är att ge så fullständiga uppgifter som möjligt om
standardiseringsarbetets resultat. Av visst intresse är
utförliga listor över tekniska förkortningar och över engelska
tekniska och vetenskapliga institutioner och sällskap.

Om man studerar boken mera ingående finner man, att
den är ganska rörigt uppställd. Samma sak behandlas
sålunda ofta på flera ställen utan andra hänvisningar än
sakregistrets uppgifter, vilka dessutom ofta klickar på
denna punkt. Vill man exempelvis söka reda på uppgifter
om bearbetningsdata vid användning av skärverktyg med
hårdmetallskär kan man finna sådana bl.a. på s. 213, 502
och 633. De olika tabellerna ger dessutom olika
upplysningar. Sålunda finner man att grovsvarvning av stål med
draghållfastheten 28—35 t/kvadrattum bör ske med
skär-hastigheterna 600^1 200 fot/min på s. 213, 180—600
fot/min på s. 502 och 300—1200 fot/min på s. 634. De lägsta
siffrorna erhålles ur en tabell som uppges gälla för ett
mycket reklamerat hårdmetallmärke. Värdet av denna
reklam kan väl diskuteras. Det kan också i detta
sammanhang anmärkas att medan utförliga tabeller med
sifferuppgifter för skärvinklars storlek ges bl.a. på s. 213, 227,
502, 634 så kommer definitionerna av vinklarna med
figurer först i kapitlet skärverktyg på s. 1125 o.f.

De slutna kapitel som man i regel finner i
ingenjörshandböckerna saknas här. Bearbetningstekniken behandlas
sålunda i över 20 från varandra skilda avsnitt, ämnesområdet
maskinelement är splittrat på över 10 separata uppsatser.
Oredan ökas av här och var insprängda notiser, ibland
på några rader, ibland på flera sidor, om verkstadsknep
etc. Sålunda finner man i anslutning till ett av kapitlen
om gjutmodeller uppgifter om hur man hindrar bly att
fästa vid stål vid värmebehandling i blybad och hur man
gör stålull, det senare för övrigt högst ofullständigt
behandlat. Som ytterligare exempel på uppställningen kan
nämnas följande kapitelserie: plåtbearbetning, lödning, en
tabell över erforderligt hästkraftantal för drivning av olika
maskiner, bl.a. orgelfläktar och plogar, måttabell för
träskruv och spik (s. 847), fräsar, nitförband, slipning,
polering etc. Det hör till saken, att träskruvar behandlas med
bilder och övriga tabeller på s. 630—631.

Ett aktuellt kapitel om 36 sidor avhandlar konsthartser
med många uppgifter om olika typers mekaniska,
elektriska etc. egenskaper. Aktuellt är också avsnittet om
kvalitetskontroll med användning av statistiska metoder. Man
finner beskrivningar över och hjälptabeller för olika
system för sådan kontroll.

Möjligen kan man säga att det vid en uppslagsbok icke
spelar så stor roll om uppslagsorden under ett visst
ämnesområde icke alla behandlas på på varandra följande sidor.
Men i så fall ställes stora krav på hänvisningar och
sakregister. Man måste i det här aktuella fallet med
beklagande konstatera att dessa krav ej alltid uppfylls. Hf

A Pocket-Book for Mechanical Engineers, av Dav.
Allan Löw, ny upplaga av Bevis Brunel Löw.
Longmans, Green, London och Edinburg 1945. 755 s.

Lows handbok inledes med de vanliga tabellerna över
måttsystem och har bl.a. innehållsrika tabeller för
omräkning från meter- till tumsystemet och omvänt. De
matematiska avsnitten behandlar algebra, trigonometri,
logaritmer och här finns också de vanliga tabellerna över tals
potenser, rötter etc. Efter geometri och en del satser ur
mekaniken följer hållfasthetslära och grafostatik samt
beräkningar för några enkla maskinelement. I den därpå
följande materialläran återfinnes bl.a. uppgifter om
beteckningar för resp. British Standard Specifications för en
del material, vilket ofta är av värde att känna till vid
korrespondens. Kapitlet maskinelement har innehåll av
standardtyp, enligt anmälaren kunde något mera plats ha
givits åt transmissionsanordningar av friktionstyp. Så
följer värmelära med ångtabeller och i detta sammanhang
behandlas nitförbandens beräkning. Ångpannor, lokomotiv
och järnvägstågs egenskaper har för stor plats i
förhållande till förbränningsmotorerna. Härefter behandlas
pneumatiska och hydrauliska maskiner. Bearbetningstekniken
är styvmoderligt behandlad, knappt två sidor behandlar
Ardoloy hårdmetall, en sida talar om fräsar, tre om
slipskivor och tre om sandblästring. Boken slutar ined en
sida uppgifter om British-Standard-blad. Hf

Handbook of Industrial Radiography, av J A
Crowther rn.fl. Edward Arnold & Co., London 1945. 203 s.,
105 fig. 21 sh.

De olika avsnitten i denna handbok i röntgenteknik för
grovstrukturundersökningar har från början utgjorts av
föreläsningar vid The Industrial Radiology Group of the
Institute of Physics. Boken är sålunda skriven av ej
mindre än nio olika författare, vilka som experter svarar för
var sitt kapitel inom sitt specialområde.

I inledningskapitlet, som behandlar de fysikaliska
principerna för radiologin, behandlas röntgenstrålningens natur
samt lagarna för emissionen och absorptionen m.m.

Andra kapitlet innehåller en överblick av den industriella
röntgenutrustningen med beskrivning över dess olika
element jämte kopplingsschema (Villard- och
Greinacher-koppling in.fi.).

Tredje kapitlet handlar huvudsakligen om mätteknik,
såsom mätning av spänning och ström samt bestämning av
röntgen- och gamma-absorptionen. I samband härmed
klarlägges betydelsen av den internationella röntgenenheten
"r". Olika metoder för dosmätning, bestämning av
exponeringsdata samt strålningsskyddsindikering enligt
jonisa-tions- och fotografiska metoden ingår även i detta kapitel.

I fjärde kapitlet förklaras de grundläggande principerna
för fotograferingstekniken såsom fotografiska emulsioner,
filmens fotografiska känslighet, karakteristiska kurvor för
filmsvärtningen, begreppen kontrast, gradation,
kornstorlek och solarisation. Av särskilt intresse är framställningen
om olika slag av förstärkarfolier och deras samband med
oskärpan.

Femte och sjätte kapitlen omfattar röntgenfotografering
av tunga resp. lätta metaller. Här lämnas alla anvisningar
för en perfekt upptagning, om användning av filter och
förstärkarfolier, om fotografering av föremål med
varierande godstjocklek, om felställen och felskönjbarhet o.d.

Tekniken med fotografering och genomlysning av
lättmetaller kräver sina speciella metoder. Ett flertal bilder
av röntgenfotografier förtydligar här, som även i boken
i övrigt, den utförliga framställningen.

Ett avsnitt för sig av boken utgör kapitlet om
fotografering med radium. Gammastrålningen har ju sina fördelar
framför röntgen med sin ytterligt förenklade utrustning
och sin högre genomträngningsförmåga.
Upptagningstekniken med gamma skiljer sig också i flera avseenden från
röntgentekniken. Såväl i text som bilder ger författaren
en detaljerad och utförlig beskrivning av gammatekniken,
dess speciella hjälpmedel och resultat.

På några av de intressantaste, om ej viktigaste, sidorna
i boken refereras i kapitel 8 några ovanliga användnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free