Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1947 - Engelska erfarenheter från krigsfartygsbygge, av C Bm - Englandsbyggda valkokerifartyg, av N Lll - Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1946/1947, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1947 265
Fig. 5. Apparat för röntgenkontroU av svetsfogar,
installerad på ett fartyg.
Svetsning
Det första helsvetsade örlogsfartyget i brittiska marinen,
minsveparen "Seagull", byggdes 1938. Erfarenheterna från
detta fartyg ha under sex års krävande tjänst varit goda
beträffande svetsningen. En god jämförelsemöjlighet har
förelegat vid de typer av invasionsfarkoster, där
systerfartyg utförts dels i svetsat, dels i nitat utförande. Dessa
fartyg utsättas för mycket stora påfrestningar, och de
nitade exemplaren ha härvid ofta erhållit läckor, medan
de svetsade förblivit täta även vid kraftiga deformationer.
En illustration till detta förhållande ger fig. 2, som återger
förskeppet av en svårt skadad jagare. Det helsvetsade
skottet motstod påfrestningarna under en 1 000 inn lång resa
med upp till 19 knops fart och höll fartyget flytande.
Svetsningen har även utövat mycket stort inflytande på och
i viss mån möjliggjort snabbt seriebygge genom
förhandstillverkning av stora skrovpartier. Fig. 3 visar ett exempel
på en dylik förhandstillverkad skrovdel till en jagare.
Slutligen har svetsningen medfört en kraftig tidsbesparing
vid detaljtillverkningar. Sålunda har t.ex. den i fig. 4 visade
svetsade axelbäraren krävt 50 <% mindre arbetstid och
40 % lägre kostnad än motsvarande detalj i gjutet
utförande. Däremot är vikten i detta fall något högre.
Den ökade användningen av svetsning belyses av det
förhållandet att enligt statistik från 27 varv antalet svetsare
ökats med i genomsnitt 80 % under de senaste två åren.
Röntgenundersökning av svetsfogar
Vid vissa krigsfartygsbyggen har man använt
röntgenundersökning av svetsfogar, varigenom svetsningens kva-
litet har kunnat höjas. Förutom dep direkta förbättringen
i fråga om svetsmetoder påpekas även röntgenkontrollens
psykologiska inverkan på svetsarbetarna. Dessa sporras till
att göra ett fullgott arbete och visa stort intresse för
kontrollresultaten.
Fig. 5 visar en röntgenapparat installerad på ett fartyg,
synbarligen en ubåt. Strålarna utgå från undre delen av
den uppmonterade tuben, medan filmen befinner sig på
andra sidan om bordläggningen.
Fig. 6 utgör ett gott exempel på vad röntgenkontrollen
kan avslöja. De tre svetsfogarna förefalla samtliga vara
fullgoda men röntgenbilden visar, att blott den understa kan
få godkänt betyg. Den översta uppvisar en längsgående rand
av slagg, den mellersta stora slagginneslutningar. C Bm
Englandsbyggda valkokerifartyg. Valfångsten, vilken
som bekant huvudsakligen försiggår i Södra Polarhavet,
har stor omfattning och däri sysselsättes ett betydande
antal specialfartyg. Man använder dels ganska snabbgående
fångstfartyg, vanligen i storlek 200—400 brt, 1 000—2 000
ihk, med vilka valarna jagas och skjutes, dels väldiga
flytande kokerier, till vilka de dödade valarna bogseras
och sedan upphalas för att styckas och vidarebearbetas
bl.a. för oljans utvinnande. Upphalningen sker vanligen
på en inbyggd slip i akterskeppet, så alt valkroppen
kommer upp på arbetsdäcket.
I valfångsten säsongen 1946—1947 deltar Norge med den
största flottan, inalles 7 valkokerifartyg och 65 jagare med
ett sammanlagt bruttotonnage av 287 560 rt och en
maskinstyrka om 78 900 ihk. Närmast följer Storbritannien med
4 valkokerifartyg och 48 jagare om tillsammans 82 100 brt
och 68 900 ihk. Holland deltar med 1 valkokerifartyg och
8 jagare, Japaii med 2 valkokerifartyg och 12 jagare samt
Argentina i mindre omfattning.
1 den nya säsongen deltar ett antal nya fartyg, däribland
det av Furness Shipyard för brittisk räkning byggda
val-kokerifartyget "Southern Venturer’’ och det av samma varv
till Norge levererade "Norhval’ såväl som det av Harland
& Wolff för brittisk beställare byggda "Balæna", alla tre
ungefär lika stora. Att storleken är betydande framgår av
att t.ex. "Balæna" har ett deplacement av ca 32 000 eng. t,
en lastförmåga av ca 21 000 eng. t och en
bruttodräktighet av omkring 15 000 rt samt huvuddimensionerna:
längd mellan perpendiklar .................... 535’—0"
mallad bredd ................................ 77—0"
mallat djup till tankdäck .................... 35’—0"
mallat djup till arbetsdäck .................... 57’—0"
"Balæna" har två propellrar, och
framdrivningsmaskineriet består av två trippelångmaskiner om tillsammans 8 000
ihk. Ångan alstras i oljeeldade, skotska pannor.
Inredningen är utförd för inalles 444 man, inbegripet
moderfartygets såväl som jagarnas besättningar jämte ett
par hundra arbetare, som användes för fabriksdriften
ombord, dvs. för utvinningen av oljan och andra produkter
från valarna. "Balæna" är det första valkokerifartyg,
ombord på vilket frusen valbiff skall tillverkas i stor skala.
För denna fabrikation har bl.a. anordnats en 375’ läng
bandtransportör längs tankdäcket. Denna matas med hjälp
av elektriska hissar. Oljekokeriet är givetvis den viktigaste
tillverkningsavdelningen och anläggningarna för denna
av-modernaste slag. Bl.a. finnes ett antal Alfa
Laval-separa-torer för oljans renande.
En nyhet, som förtjänar nämnas, är att "Balæna" på
aktre ändan av båtdäcket har en hangar med plats för
tre marinflygmaskiner av typen "Amphibian Walruses".
Dessa avskjutes med katapult och avses använda för
spaning efter valar och för att rapportera väder- och
isförhållanden (Shipbuild. Shipp. Rec. 5 dec. 1946). N Lll
Fig. 6. Tre svetsfogar, till synes fullgoda, avslöjade med
röntgen.
Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1946/1947.
Enligt Lloyd’s Registers statistik var den 31 december ett
handelstonnage om 1 074 fartyg, 3 678 481 brt under bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
