- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
270

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1947 - Flygplan för 2700 km/h, av sah - »Flygande hyper-superfästning», av sah - En jättekupa av plexiglas, av W S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Den nya fästningen
B 36 är som synes avsevärt
större än "superfästningen"
B 29.

ur massiv metall med en tjocklek vid roten av 13 mm,
avtagande till 3 mm vid spetsarna.

Det mycket låga, trehjuliga landningsstället med noshjul
är tryckluftsmanövrerat. Den genomskinliga huven över
förarrummet är av glas med mycket hög smältpunkt för
att kunna motstå friktionsvärmet vid topphastigheten!

Raketmotorn, som drives med alkohol och flytande syre,
utvecklar en dragkraft av 2 720 kp under 4,2 min. Motorn
är uppdelad på fyra brännkammare, varigenom effekten
kan utnyttjas stegvis. Flygplanets data är för övrigt:
spännvidd 8,5 m, längd 9,5 m, vingyta 12,1 m2,
vingbelast-ning 490 kp/m2, flygvikt 5,9 t, maximihastighet vid 24,4 km
höjd 2 730 km/h, stigförmåga 13 720 m/min, flygsträcka
160 km.

Vid årsskiftet 1946—1947 har provflygningar med XS-1
gjorts på så sätt att planet av en B-29 har förts upp på hög
höjd, där det har lösgjorts. Vid dessa preliminära försök
har man kunnat bestämma överstegrings- och
landnings-hastigheterna, planflygningsegenskaperna och även
manöveregenskaperna vid hastigheter i närheten av
ljudhastigheten. Enligt de rapporter som föreligger har försöken
utfallit väl; en maximifart av 900 km/h har uppnåtts och
landningen skedde normalt. Piloten lär ha yttrat: "Jag tror
att planet kommer att göra 1 000 miles per timme, och jag
tror att jag kommer att överleva det!"

Under försöken överföres instrumentavläsningar av
påkänningar i vingar och rodersystem, fart, accelerationer
och roderutslag genom television till marken; övriga
avläsningar registreras ombord.

Man undersöker nu genom vindtunnelprov möjligheten
att variera pilformen på vingarna under flygningen. Vid
höga hastigheter eftersträvas en pilform av ca 45°; vid
låga hastigheter, särskilt vid landning, bör pilformen vara
avsevärt mindre av stabilitetshänsyn.

På basis av de erfarenheter som nås med XS-1 skall
Douglas Aircraft Co. för arméflygets räkning bygga ett

annat raketdrivet flygplan, XS-3, för en beräknad fart av
endast 2 400 km/h men en topphöjd av 60 000 m (Interavia
1946 h. 8—9). sah

"Flygande hyper-superfästning." Den "flygande
fästningen" B 17 ersattes redan under kriget av
"superfäst-ningen" B 29 (se Tekn. T. 1945 s. 71), och för närvarande
seriebygges för fullt hos Consolidated Vultee efter lyckade
provflygningar sommaren 1946 det avsevärt större
bombplanet B 36, fig. 1. Planet är försett med sex motorer på
vardera 3 500 hk och skjutande 5,8 m propellrar i
vingens bakkant. Planets data är för övrigt: spännvidd 71,1 m,
längd 49,7 m, vingyta 443 m2, vingbelastning 285 kp/m2,
bombrum 350 m3, bomblast 32 t, bränsle 80 000 1, flygvikt
126 t, hastighet över 500 km/h, topphöjd 12 km,
flygsträcka med 5 t bomblast 16 000 km.

Det påstås nu att planet kommer att i bakre bombrummet
medföra ett reaktionsdrivet jaktplan för självförsvar, sah

En jättekupa av plexiglas, "världens största", har man
efter många besvärligheter lyckats framställa i USA. Kupan,
som har formen av en sfärisk kalott, har en diameter av
3,4 m och ett djup av 1,4 m (fig. 1). Den ingår som del
i en jättestor bilreklam, där den föreställer en glaskula i
en utsträckt hand; inne i kulan ser man en lantlig idyll.

Den kristallklara plexiglaskupan formades genom
uppvärmning under vakuum av en plexiglasskiva. Den största
svårigheten beredde tillverkningen av skivan, som var hela
12 m2, och som därför måste sammansättas av flera delar.
Före hopskarvningen gjordes V-formiga rännor i
delskivornas kanter; i dessa inlades plexiglasstavar, som hade
uppmjukats i ett speciallim, varefter skivornas kanter
pressades mot varandra. Formningen skedde i en specialbyggd
vakuumgryta med inbyggda elektriska värmeelement.
Kostnaden var ca 40 000 kr. (Mod. Plastics, okt. 1946). W S

Fig. 1. Raketflygplanet XS-1. Fig.l. Kupan, som väger 130 kg, lyfts upp ur vakuumgrytan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:09:36 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1947/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free