Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1947 - Borrning och gängning av fina hål, av Hf - Finbearbetning av hål, av Hf - En ny planfräsmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1947
271
Borrning och gängning av fina hål. Borrning och
gängning av hål med ned till 0,1 mm diameter kräves bl.a. vid
tillverkning av mätinstrument, urverk och
insprutsmunstyc-ken för dieselmotorer. Utmärkande för hålen är små
dimensioner i förening med små toleranser. Som exempel
kan anges att en bränslepump skall mäta upp
bränslemängder av storleksordningen 1/10 droppe, att detta skall
ske 9 000 gånger i minuten och att sedan bränslepumpen
skall pressa in denna bränslemängd i motorcylindern vid
tryck mellan 200 och 700 kp/cm2.
För borrning av de små hålen mellan 0,1 och 0,3 mm har
spetsborrar, alltså flata borrar utan spiral, visat sig bäst.
För diameter större än 0,3 mm användes både spiralborrar
och flata borrar. Så små hål som 0,06 mm diameter har
borrats med flata borrar men endast i speciella fall.
Spetsborrarnas spetsvinkel uppgår normalt till 90—120°,
spånvinkeln göres några få grader. Den plana delen av
borren har en tjocklek av ungefär 1/3 av diametern.
Borren är planad till en längd av 5 till 15 gånger diametern.
Borrarna tillverkas med snäva toleranser exempelvis
+ 0,000, — 0,0025. Större borrar slipas på skivor med
kor-nighet 60, hårdhet K, för hand eller i fixtur, mindre borrar
läppas för hand på skivor med diamantpulver. De
toleranser som erhålles på hålen kan uppgå till ± 0,0050 mm
för diametrar mellan 0,1 och 0,2 mm, ± 0,0075 mm för
diametrar 0,2—0,3 mm. För diametrar större än 0,3 mm
gäller toleransområdet ± 0,01 mm för spiralborrar.
Borrningen sker på fri hand eller i borrgigg.
Urverksdelar kan kornas med hjälp av mall, varvid körnaren skall
ha spetsvinkeln mindre än borrens spetsvinkel. Om många
hål skall borras, lönar det sig att körna från båda sidor
för de olika hålen så att icke arbetsstycket formförändras.
Borrning kan ske med en skärhastighet av 15—20 m/min.
Före borrningen justeras borrarna i chucken under
mikroskop genom att borren böjes så att den löper exakt runt.
Böjningen kan utföras därigenom att övre delen av
borrskaftet icke är härdat. Man börjar borra utan nämnvärt
borrtryck emedan borren lätt kastar i sidled om
borrtrycket är för stort från början. Borren tas upp ur hålet
för varje gång man borrat ca 3 gånger borrdiametern.
Borren borstas då av med en pensel doppad i olja. För
ändamålet har en ljus spindelolja eller en
svavelbehand-lad skärolja visat sig vara det lämpliga. Borrar av ca
0,3 mm diameter arbetar vid 12 000 och 15 000 r/m. Det
har emellertid visat sig att mindre borrar ger bättre
resultat i stål om hastigheten minskas. Prov har härvid
gjorts med hastigheter upp till 55 000 r/m, och som resultat
erhölls att hastigheten 2 600 r/m var det lämpligaste för
diametern 0,1 mm upp till 0,3 mm. Härvid kunde ca 100
hål borras per omslipning i SAE stål 3312. Håldjupet
uppgick här till 0,4—2 5 mm. För mässing och andra dylika
material är 20 000 r/m lämpligt.
Mätning av de små hålen sker med trådar.
Tolerans-området ± 0,005 mm mätes med trådar enligt klass A,
vilket betyder för max-tolken + 0,0005 och — 0,0000, för
min-tolken +0,0025 och —0,0000.
Hål i arbetsstycken, som värmebehandlas efter borrningen,
rensas resp. finbearbetas efter värmebehandlingen med
läppning. Detta sker med hjälp av en tråd och slippasta.
De gängor som förekommer på de här aktuella detaljerna
är av många former. Man synes emellertid försöka ena sig
om en gemensam gängform. En redogörelse för de
använda gängorna ges i Amer. Machinist 23 maj 1946 på
de vanliga rekommendationsbladen. Gängtoleransens
storlek anges och mätningen sker med tretrådsmetoden.
Slipade tappar bör användas då de ger bättre gängor och
har högre livslängd. Olika kvaliteter finns på de slipade
tapparna, utmärkta av att de tillverkas med olika snäva
toleranser. Tapparna har 2 à 3 spår, vilka skall göras så
stora som möjligt så att god plats finnes för spånen.
Vidare bör spånens ytor finbearbetas för att ge liten
friktion mot spånen. Skärvinklar och spånbredder varierar
för olika material. De allra minsta tapparna göres icke med
slipad profil. Även här sker mätning med tretråd (H S
Wharen i Amer. Machinist, 23 maj 1946). Hf
Finbearbetning av hål. Finbearbetning av hål till hög
ytkvalitet och små toleranser kan ske genom borrning,
brotschning, finborrning och bryning (honing). Som
exempel kan anges följande metodik vid framställning av ett
hål i en smidd aluminiumlegering. Hålen är 14 mm i
diameter och 115 mm långa. De skall bearbetas med tolerans
max. + 0,05 och min. + 0,025 samt till fin yta. I dessa
hål skall passa cylindriska slider vilka finbearbetats till
cylindricitet och rundhet inom 0,0025 mm. Sliderna
klassas så att de i resp. hål ger den önskade passningen.
Varje slid har tre sådana hål bredvid varandra och
parallella. De borras först ur fullt material i en trespindlig
vertikal borrmaskin. Borrdiametern är 13,3 mm. Härefter
följer brotschning med en treskärig hårdmetallbrotsch
försedd med stora spånrum. Efter brotschningen utföres
diverse andra operationer på arbetsstycket, bl.a. borras
hål som korsar hålen för sliderna. Därefter utföres
finborrning med borrstänger med ett hårdmetallskär vilka
stödes av bytbara bussningar som är fästa i
uppspännings-verktyget på båda sidor om arbetsstycket. Den första
borrstången tar 0,25 mm på diametern, den andra 0,075
mm, den tredje 0,05 mm. Spindelvarvtalet är 3 460 r/m,
matningen 55 mm/min. Efter denna bearbetning har hålen
diametern 13,983—14,008 mm. Efter finborrningen sker
bryningen i maskin med roterande brynverktyg.
Arbetsstycket hålles för hand. I regel göres 4 slag över ytan
varefter mått inom toleransområdet och fel i
cylindricitet inom 0,0025 mm erhålles. Brynverktygen har en enda
brynsten som ställes in till viss diameter. För kontroll av
slutdiametern användes ett pneumatiskt mätdon med lågt
tryck. Avläsningsnoggrannheten är 0,0005 mm.
Som ett andra exempel kan nämnas bearbetning av ett
hål 95 mm i diameter. Materialet är stål med
draghållfasthet ca 100 kp/mm2. Hålet är 800 mm långt. Man kräver
en spegelblänk yta med maximalt fel av 0,05 mm på
diametern samt rundhet och cylindricitet med samma
noggrannhet inom ett område av 500 mm längd.
Bearbetningen sker i revolversvarv och man utgår från ett
cylindriskt smitt ämne. Efter olika borrningsoperationer följer
bryningen med 2 olika satser stenar, 6 för grovskär med
kornighet 120 och hårdhet K samt 6 för finskär med
kor-nighet 500 och hårdhet G. För grovbearbetning användes
aluminiumoxid, för finbearbetning kiselkarbid som
slipmedel. Stenarna expanderas hydrauliskt. Totala
brynings-tiden uppgår till 40 min, varvid för grovbearbetningen
användes ca 100 r/m och för finbearbetning 405 r/m.
Mätningen sker med mätklocka med tillsatsanordning.
Ytkva-liteten studeras med blotta ögat (Prod. Engng Bull. dec.
1945). Hf
En ny planfräsmaskin har konstruerats av Värnamo
Maskin AB för masstillverkning av smådetaljer; genom
halvautomatisk drift kan flera maskiner betjänas av en man.
Sedan arbetsstycket inspänts på bordet, och lämplig
matning och önskat varvtal på fräsverktyget inställts,
igång-sättes maskinen med en spak på tvärsliden. Härefter
utvecklas följande arbetsförlopp helt automatiskt: bordet
förflyttas med snabbtransport fram till dess arbetsstycket
nått fräsverktyget, då bordrörelsen omkopplas till
arbets-matning, fräsverktyget igångsättes och kylvattnet
påkopplas. Sedan arbetsstycket färdigarbetats omkopplas
bordrörelsen till snabbtransport, fräsverktyget bromsas till
stillastående och kylvattnet avkopplas, bordet med
arbetsstycket vänder och återgår under snabbtransport till
utgångsläget, där det stannar. Arbetsstycket är nu
färdig-arbetat, och efter inspänning av ett nytt sådant och
igångsättning upprepas samma arbetsförlopp.
Maskinen har en största fräslängd av 500 mm.
Frässpin-deln har åtta hastigheter mellan 85 och 1 960 r/m, och
matningarna är tolv mellan 12 och 500 mm/min.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
