Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 22 mars 1947 - Byggnadsmaterialens transporter, av Kjell Boman - A dynamic method for determining average elastic properties of surface soil layers, av Göte Åström - Arch design simplified, av Sigge Eggwertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1947
285
ställningen bekräftar härvid den uppfattning, som för var
och en soin arbetar med dessa spörsmål framstår som klar,
nämligen att det knappast existerar någon enkel och
radikal patentlösning för att åstadkomma ett önskat
förbilligande, utan vägen mot detta mål torde snarare innebära
ett metodiskt och grundligt rationaliseringsarbete med
avseende på varje enskildhet i produktionsförloppet.
Distributionsförfarandet påvisas kunna förbilligas genom god
planering av transporter, genom rationella metoder och
effektiva hjälpmedel, och på det sättet kan
byggnadskostnaderna nedbringas. Förf. är samtidigt väl medveten om,
att steget härifrån är långt till att förhållandena i
verkligheten anpassas efter de sålunda klargjorda
sammanhangen och klargör vidare, hur förekommande metoder
ofta är resultat av tradition och vana eller sammanhänger
med sådana irrationella förhållanden såsom
monopolbildning och dylikt, antingen det gäller producenter eller
arbetare, och endast svårligen låter sig påverkas. Emedan så
är fallet, är utredningar av detta slaget särskilt värdefulla
för den vidare utvecklingen och det kan med
tillfredsställelse konstateras, att förf., sedan detta arbete slutförts,
på motsvarande sätt ägnat sig åt en grundlig utredning
om vissa transporter inom själva arbetsplatsen, för att
sålunda få frågekomplexet än fullständigare belyst.
Kjell Boman
A dynamic method, for determining average elastic
properties of surface soil layers, av Sven G Bergström
och Sven Lindekholm. Handl. 7, Sv. Forskn.-Inst. Cem.
Bet., Stockholm 1946. 47 s., 29 fig. 5 kr.
Publikationen behandlar vissa undersökningar för att
direkt i fält bestämma de ytliga jordlagrens
elasticitets-egenskaper med en dynamisk metod. I förordet nämnes,
att undersökningarna ingår som ett led i en omfattande
utredning om dimensionering av betongbeläggningar för
flygfält.
Inledningsvis görs en översikt över litteratur om
dynamiska markundersökningar. Därefter visas en teori,
utarbetad av ett par japanska forskare, enligt vilken
elastici-tetskonstanterna för en elastisk halvrymd kan beräknas
ur fortplantningshastigheten vid resonansfrekvensen för i
halvrymden framkallade svängningar. Denna teori ligger
till grund för undersökningsmetoden.
Undersökningarna utfördes på en plats där marken
består av ett tämligen mäktigt, närmast markytan fast,
därunder företrädesvis halvfast lerlager. Relativt omfattande
laboratorieprovningar av på platsen upptagna oomrörda
jordprover har företagits.
Fältutrustningen består av en vibrator och elektriska
mätanordningar. Vibratorn är så konstruerad, att dess på
marken vilande cirkulära platta utför svängningar omkring
en diameter.
Undersökningen omfattar i första hand mätning av
amplitud och våglängd vid resonansfrekvensen i olika radiella
riktningar. Dessutom bestämmes amplituden vid olika
frekvenser, amplitudens variation längs en halvcirkel utanför
vibratorn, våglängdens beroende av frekvensen etc. Med
hjälp av förutnämnda teori beräknas sedan de
genomsnittliga värdena på markens elasticitetskonstanter.
I närheten av platsen för den dynamiska undersökningen
har statiska belastningsförsök med plattor företagits.
Resultaten från den dynamiska undersökningen och från
belastningsförsöken stämmer relativt väl överens. Den
dynamiska metoden synes därför erbjuda goda möjligheter
till bestämning av markens elasticitetsegenskaper. Med
tanke på de fördelar, som metoden innebär i jämförelse
med belastningsförsök, måste man instämma i förf:s
önskemål om fortsatt forskning enligt det av dem skisserade
programmet.
Publikationen är väl disponerad och lättläst och utgör
säkerligen ett värdefullt underlag för vidare utprovning
av metoden. Göte Åström
Arch design simplified, av W A Fairhurst, Concrete
Publications Ltd, London 1945. 61 s., 22 fig., 33 tab. 12 sh.
Förf. säger i sitt förord, att han med föreliggande verk
avser att ge tabeller för enkel, snabb och ekonomisk
dimensionering av speciellt inspända bågbroar. Han uppskattar
den sparade tiden till 70 % av vad som skulle erfordras
utan tillgång till tabeller, då ju ofta flera passningar måste
utföras för att ett tillfredsställande resultat skall nås.
Boken är uppdelad i fyra delar. I den första behandlas
mera allmänt val av bågform. Förf. utgår från Tolkmitts
regel, att trycklinjen skall förlöpa centriskt för vilande
last jämte halv fördelad trafiklast och härleder analytiskt
exakta uttryck för bågordinatorna i form av potensserier.
Dessa formler blir rätt svårhanterliga och för beräkningen
av de följande tabellerna användes därför i stället en
approximativ bågkurva
där p = qog (m + \/m2— 1),
r = pilhöjden,
/ — spännvidden,
Ws
m = (formgivningsfaktorn),
Wc
W*, Wc = vilande last pius halv fördelad trafiklast vid
anfang resp. hjässa.
Denna kurva gäller med mycket god noggrannhet för
bågar med måttliga spännvidder och icke alltför stora
pil-höjdsförhållanden (här anges som gräns 55 m och 1:6).
Samma hyperboliska kurva har tidigare använts av
Strass-ner1 i dennes tabellverk för bågbroar. Fairhurst
omnämner detta men tillägger, att Strassners variation av bågens
tröghetsmoment tyvärr icke är den mest ekonomiska.
Strassners analytiska uttryck har följande utseende
[l — (1 -n)^]cos (p
le
dar n = –
Is eos (ps
Ic, Is i= tröghetsmoment i hjässa resp. anfang,
<Ps = lutningsvinkel vid anfang.
Fairhurst anser, att den Ritterska variationen2, där
fak-2 x .
torn — i ovanstaende uttryck höjes i kvadrat, är den mest
ändamålsenliga. Detta är i allmänhet riktigt, så länge
endast maximala böjspänningar är avgörande, men andra
faktorer såsom knäckning motiverar ofta en variation
enligt Strassner. I litteraturen förekommer för övrigt ännu
2 x
många flera förslag, bl.a. ett, där termen — höjes i kub .
Massekonomiska jämförelser har emellertid visat, att
skillnaderna mellan dessa tre alternativ är fullkomligt
oväsentliga. Konstruktören kan välja den typ, för vilken de bästa
tabellerna finns tillgängliga. I detta sammanhang bör
påpekas, att Fairhurst tydligen icke observerat ett verk, som
år 1942 utgavs från Tekniska Högskolan i Zürich4 och
som innehåller formler och diagram just för den Ritterska
bågtypen.
Del två omfattar själva tabellerna, som är överskådligt
och elegant uppställda. Ungefär samma storheter återfinns
som hos Strassner. Spännvidden är uppdelad i tjugo
intervall med samma horisontella längd, n har femton värden
från 0,18 till 0,54 och m sex värden (heltal) från 2 till 7.
Efter bågens deformationer i olika punkter, vilka i flera
sammanhang skulle vara värdefulla, söker man förgäves
här som i övriga tabellverk av samma typ. Inverkan av
vindkraft försummas helt av förf.
Den tredje delen omfattar två genomräknade exempel på
nolledsbågar med ovanförliggande farbana, som vid den
ena vilar på jordöverfyllning ("Filled-Spandrel Arch"), vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
