- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
305

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1947 - Koronaförluster och radiostörningar vid högspänd kraftöverföring, av Bo Henning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 mars 19 tf



305

Med en enkel ledare med samma totalarea som
trippelledaren är spänningen 350 kV.
Trippelleda-ren med exempelvis ett ledaravstånd av 40 cm
tillåter en spänning av 400 kV.
Tack vare den lägre reaktansen får en ledning
med multipelledare större belastningsförmåga
med hänsyn till stabiliteten än en ledning med
enkelledare. Detta resulterar i en större ekonomisk
area, vilket i sin tur medför gynnsamma
korona-förhållanden. Sålunda är 380 kV ledningen från
Harsprånget avsedd att utföras med duplexledare
med Condorlinor. Den totala ekvivalenta
koppar-arean utgör 504 mm2. Med enkelledare av typ
Falcon med en ekvivalent koppararea av 507 mm2
skulle man få en kritisk spänning som visserligen
endast ligger 4 % lägre men ledarmaterialet
utnyttjas sämre, då ledningen med hänsyn till
reaktansen icke kan belastas lika högt som vid
användning av duplexledare.

Multipelledaren erbjuder en speciell fördel
framför enkelledaren däri att ökningen av förlusterna
både vid en höjning av spänningen och vid
ogynnsam väderlek är mindre än för enkelledaren. Detta
betyder också, att förutsättningarna för
användning av isolerad nollpunkt ökas.

Högspänd likström

Vid högspänd likström äro förhållandena icke
lika väl kända. Framför allt saknar man
erfarenheter från ledningar i drift. Resultaten från en
del förlustmätningar finnas publicerade men dessa
gälla i huvudsak endast ledare med mindre
diameter. Några resultat från mätningar av
radio-störningar ha tidigare ej publicerats. För att få

Tabell 1. Väderleksförhållanden under försöken
Prov Temperatur Relativ Nederbörd

°C fuktighet %
1 — 12 81 Stark snöyra
2 — 10 83 Ymnig finkornig snö
3 — 8 86 Mulet, tidvis lätt snöfall
4 + 2 75 Klart till halvklart
5 + 4 90 Mulet, tidvis regn
C) — 5 90 Fin tät snö
7 — 10 75 Klart

ett bättre underlag för dimensionering av
Har-språngslinjen, som man ville utföra så, att den i
en framtid kan användas för överföring med
högspänd likström, företog Vattenfallsstyrelsen i
början av år 1946 mätningar av koronaförluster
och radiostörningar vid högspänd likström.
Mätningarna, vilka utfördes under medverkan av
Telegrafstyrelsen, voro förlagda till Institutet för
Högspänningsforskning i Uppsala och äro
närmare beskrivna i rapport nr 135 till Cigré-mötet
1946. För mätningarna hade Sieverts Kabelverk
ställt till förfogande ett större
likspänningsaggregat.

Mätningarna företogos på en försöksledning
med en längd av 480 m och med ledare med
28—34 mm diameter. Parallella mätningar
gjordes med växelström och likström, speciellt med
hänsyn till svårigheten att på naturliga
förhållanden reproducera resultatet av
radiostörningsmät-ningarna.

Diagrammen fig. 3 visa resultatet av
förlustmätningarna från en lina med 27,7 mm diameter. De

Fig. 3. Koronaförluster
i kW/km enkel ledare
som funktion av
spänningens toppvärde; t.v.
växelström, t.h.
likström, - positiv

polaritet,––negativ

polaritet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free