Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 12 april 1947 - Återvinning av lösningsmedel genom adsorption, av Uno Träggårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1947
353
fördel är att denna installation tillåter
användandet av kol med mindre kornstorlek,
varigenom adsorptionen går betydligt snabbare.
Ingenting hindrar att kolet kan vara så finkornigt att
det "flyter’’. Anläggningen påminner i någon mån
om återvinning genom absorption i en vätska.
Samma princip som här skisserats för
återvinningsförfarandena tillämpas också när det gäller
utvinning av värdefulla beståndsdelar, t.ex.
bensol ur lysgas, gasol ur syntesgas eller alkohol
och aceton ur jäsningskolsyra. Bensolutvinningen
ur lysgas började tillämpas redan år 1916 men
fick kämpa med stora svårigheter emedan
föroreningar i gasen, framför allt svavelföreningar
och naftalin, nedsatte kolets livslängd. Det såg
därför en tid ut som om detta förfarande skulle
upphöra men sedan man lärt sig att bekämpa
svårigheterna har metoden fått stor praktisk
till-lämpning, särskilt i Europa. I Amerika däremot
användes alltjämt i mycket stor utsträckning
oljeabsorption av bensolen.
Fig. 12 visar en dylik bensorbonanläggning. I
adsorbören finnes en rörslinga inbyggd
sammansatt av fyra slingor med olika diameter, i vilken
ånga av 2,5 at ö får strömma. Det är viktigt att
kondensvatten ej får samla sig i kolet, då
livslängden genom värmetillförseln för kolets
torkning eljest minskas. Efter några minuter
påsläp-pes direktånga av ca 1,5 atö och desorptionen är
slutförd på ca 20 min. I kondensorn avskiljas
vatten och bensol. Från dekantören pumpas
bensolen upp till lagercisterner. Bensol är till 1 \%
löslig i vatten, men denna kvantitet bensol kan
även tillvaratas genom aktivt kol.
En jämförelse med oljetvättning visar, att den
senare endast upptar 3 % bensol, varför
oljemängden måste cirkuleras. Härtill kommer att
tvättoljans lösningsförmåga för bensol avtar
linjärt med bensolkoncentrationen i gasen,
medan kolets adsorptionsförmåga som nämnts avtar
logaritmiskt. Vid tvättolja räknar man med
90—93 % utbyte, medan kolet kommer upp till
95 % i medeltal. Även ur apparativ synpunkt
Fig. 11. Principskiss över
kontinuerlig adsorptionsanläggning.
innebär adsorptionen fördelar. Apparaturen är
enklare och alltid funktionsduglig även om den
stått frånkopplad någon tid. Tjäroljebensolen och
aktivkolbensolen skilja sig ej så mycket från
varandra i tekniskt avseende.
Utvinning av gasol från restgaserna från
bensinsyntesen enligt Fischer—Tropsch sker med fördel
medelst aktivt kol53.
Större bagerier tillämpa med fördel utvinning av
alkohol ur bagerigaserna, likaså tillvaratas inom
jäsningsindustri alkohol och aceton, där dessutom
den renade kolsyran har stor betydelse som
frys-medel.
Man har i många fall börjat tillämpa
kombina-tionsadsorptioner. Sålunda kombineras icke
sällan kiselgel med kol eller silicarbon för utvinning
av alkohol, som är förorenad av kresol från
konsthartsimpregnering av textilmaterial och
papper. Kiselgelen upptar kresolen och skyddar
därigenom kolet. Kombinationen är en god
lösning av problemet. Anläggningen består dels av
ett förfilter i vilket kresol upptas och adsorbörer
för upptagning av alkoholen. Anläggningen styres
automatiskt, varvid lösningsmedelsgenombrottet
tjänar som impulsreglerande organ.
Fig. 10. Mindre adsorptionsapparat.
Fig. 12. Principskiss över bensorbonanläggning för
utvinning av bensol ur lysgas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
