Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 19 april 1947 - Möjligheten att förbättra ånganläggningars bränsleekonomi, av Lars Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1947
365
Möjligheten att förbättra
ånganläggningar bränsleekonomi
Civilingenjör Lars Nordström, Enskede
För kraftförsörjningen i vårt land står en riklig
tillgång på vattenkraft till förfogande men för
spetsbelastningar och som reserv äro vi hänvisade
till ångkraften. För denna med sin relativt låga
byggnadskostnad framstår ett starkt krav på god
bränsleekonomi och därmed låg bränslekostnad.
En kurva över hur ekonomin förbättrats under
de gångna åren visar att de vinster som göras bli
allt mindre. Den termiska verkningsgraden för
ånganläggningen närmar sig asymtotiskt till
dieselmotorns utan att dock uppnå denna. De
vinster som kunna göras betinga en
förhållandevis allt större kapitalkostnad och den lägre
bränslekostnaden får vägas mot denna.
De förbättringar som gjorts kännetecknas av
matarvattenförvärmning,
avtappningsförvärm-ning, luftförvärmning, högre turbinverkningsgrad
och förbättrad hjälpmaskinsekonomi. Samtidigt
ha tryck och temperatur stegrats för att
möjliggöra en högre teoretisk termisk verkningsgrad.
Härvid har det varit den ökande fuktighetshalten
i turbinens slut som begränsat vinstmöjligheterna.
På kontinenten har man därför övergått till
mel-lanöverhettning i ett steg och därmed kunnat höja
övre trycket med bibehållen fuktighetshalt i
turbinens slut.
Sydkrafts Ängkraftverk i Malmö (Tekn. T. 1945
s. 1245) visar vart man på ett lönsamt sätt kan
komma. Vid bästa driftpunkt har detta verk en
förbrukning av 2 900 kcal/kWh.
Pannverknings-graden är därvid 90 % ocli hjälpmaskiner ocli
mekaniska förluster betinga 5 % av nyttoeffekten.
Turbogeneratorn kräver alltså 2 480 kcal/kWh,
varvid den arbetar med en termodynamisk
verkningsgrad av 83.6 %, generatorförlusterna
inräknade.
Detta säger oss att den process som valts äger
en teoretisk termisk verkningsgrad om 41,5 %
motsvarande 2 070 kcal/kWh. Före turbinen råder
43 ata, 460°C och vakuet är 0,037 ata. Detta
skulle utan avtappningsförvärmning ge en
teoretisk termisk verkningsgrad om 39,2 % varför
avtappningsförvärmning och förvärmning i
su-gare och oljekylare göra en vinst om 6 %.
Samtidigt är Carnot-verkningsgraden 59,1 %.
621.16.018
Av detta exempel framgår huru de enskilda
delarna i kraftverket såsom panna, turbin,
hjälpmaskiner m.m. äga mycket höga verkningsgrader
och att man genom att ytterligare pressa dessa ej
kan väntas göra någon avgörande besparing. Men
samtidigt observeras hur mycket
ångkraftprocessens verkningsgrad avviker från
Carnot-verkningsgraden. Mot det teoretiska värdet 41,5 %
vid förlust fri process står Carnot-processens
59,1 % eller mer än 40 % högre. I det följande
skall studeras vilka teoretiska möjligheter som
förefinnas för reducerandet av denna skillnad.
Jämförelse mellan Carnot-process
ocli vanlig- ångkraftprocess
En jämförelse mellan den vanliga
ångkraftprocessen utan avtappningsförvärmning och
Carnot-processen göres lättast i 7Vdiagrammet, fig. 1.
Carnot-processen är inlagd mellan isotermerna
för överhettningens sluttemperatur och
konden-seringstemperaturen. Den begränsas också av en
adiabat genom punkten för kondensatet (/) och
en adiabat gemensam med ångkraftprocessens
turbin. Här framstår genast vad som skiljer de
två förloppen. Att uppnå Carnot-verkningsgraden
är tydligen otänkbart men man kan närma sig
den genom att höja trycket (2—3) och därmed
foga större arbetsyta till ångprocessen (/, 2, 3, 4,
5, 1) och detta är vad som skett de senaste åren.
En höjning av överhettningstemperatiiren
förbättrar den termiska verkningsgraden emedan
förhållandet mellan arbetsytan och värmet till
Fig. 1. Förloppet av
den vanliga
ång-kraftprocessen i
Ts-diagrammet.
S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
