- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
369

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 19 april 1947 - Möjligheten att förbättra ånganläggningars bränsleekonomi, av Lars Nordström - TNC: 8. Några ordpar, av J W

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19 april 19A7

369

Yta 1 2 3 4
Ängtryck ............ at a 25 13 7 3,5
Änghastighet ........ m/s 35 50 75 100
Värmeövergångskoefficient
för ånga .... kcal/m2h°C 915 675 585 415
för gas ..... kcal/nrh°C 105 90 85 80
Överförd värmemängd
kcal/kg ånga 58,9 45,7 41,8 38,8
Yta vid 60 t/h ........ nr 63 73 83 100
Ängmängd per tub .. kg/h 470 435 280 180
Antal tuber ............. 128 138 214 334
Tryckfall ............. at 0,20 0,21 0,21 0,17

Tuberna få på hetaste stället en temperatur av
ea 550° och samtidigt äro trycken relativt låga.
Tryckfallen ha tidigare satts till 0,4 resp. 0,3 at
vilket överensstämmer med detta resultat, sedan
inströmnings- och omlänkningstryckfall tillfogats.

Exempel på isotermisk-isobarisk anläggning

En anläggning enligt denna princip skall som
förut nämnts ha en värmeväxlare mellan ånga
och matarvatten i turbinens avlopp före
kondensorn. Vid vattenånga blir emellertid ångans täthet
så liten att ytan måste göras i samma storlek som
kondensorn och tryckfallet blir då för stort. För
en ånga med andra egenskaper skulle processen
kunna genomföras oförändrad men för
vattenånga måste den modifieras och vinsten relativt
den isotermisk-adiabatiska processen blir liten.

Om den process som beskrivits i föregående
exempel utbygges med ytterligare en
mellanöver-hettning vid 1,8 ata samt därefter expansion till
0,45 at a och vid detta tryck kylning med
matarvatten till ca 210° och expansion till 0,05 ata
erhålles en effektiv termisk verkningsgrad om
31,8 %. Införes därjämte
avtappningsförvärm-ning vid värmeväxlaren och utnyttjas värmet i
sugarkondensorer och oljekylare når man 33,1 %
med samma förutsättningar som förut. Vinsten
är således obetydlig vid sidan om de
komplikationer som de tillkommande värmeytorna
medföra. Först om mellanöverhettningen kan ske
även vid tryck i närheten av expansionens
sluttryck och kylningen kan ske vid sluttrycket utan
större tryckförluster blir processen överlägsen.

Kan man finna en ånga som har stor täthet i
temperaturområdet 20—30° och vars kritiska
tryck ej är särdeles högt kan man komma mycket

Fig. 5. Det principiella
utseendet au en
isotermisk-isobarisk process med ånga med låg
kritisk temperatur.

nära Garnot-verkningsgraden. Förloppet skulle
bli som i fig. 5. De ångor som bäst uppfylla dessa
krav är gruppen propån, butan och pentan.

TNC

8. Några ordpar

Här uppräknade ordpar har varit under diskussion på
grund av viss likhet i betydelse och ibland även i form.
Några av orden har dessutom helt annan betydelse, som
ej särskilt nämnes. Att så ej sker beror inte på
förbiseende, utan därpå att denna andra betydelse ej varit
aktuell vid ordparets diskussion. Uppräkningen kommer
att fortsättas i kommande TNC-spalt.

Barlast — ballast. Dessa båda ord har samma ursprung,
och ofta ger man dem samma innebörd. TNC föredrar
dock barlast i betydelsen stabiliserande last i fartyg. Som
sådan last begagnas sand, sten, tungt skrot o.d., och
därifrån är steget inte långt till sådan tryckutjämnande bädd
av grus, makadam o.d. som användes för järnvägsspår
och liknande ändamål. Denna liksom det därför använda
materialet föredrar TNC att kalla ballast.

Bleck — plåt. I publikationen TNC 6 s. 14 anges bleck
betyda tunn plåt. En närmare utredning har emellertid
kommit TNC att modifiera detta uttalande. Tunn plåt
kan, om man så vill, kallas tunnplåt, och med bleck bör
företrädesvis avses ett tämligen skivformigt föremål gjort
av tunnplåt av vanligen högst 1 mm tjocklek, t.ex.
fönsterbleck, låsbleck. Ibland användes ordet bleck som förled i
sammansättningar utgörande namn på föremål av plåt av
nämnda slag, t.ex. "bleckburk", men kan då lämpligen
ersättas med plåt-, t.ex. plåtburk. Uttrycket "bleckplåt",
varmed förstås förtent stålplåt av vanligen högst 0,6 mm
tjocklek, bör helst ersättas med vitplåt.

Förbindning — förband. Ordet förbindning kan betyda
dels åtgärden att förbinda, t.ex. "vid skenornas
förbindning inträffade ...", dels resultatet därav, t.ex. en välgjord
förbindning, elektriska förbindningar. I sistnämnda
konkreta betydelse användes ibland det kortare ordet
förband, särskilt om förbindningen är av mera permanent
karaktär. Ordet lämpar sig huvudsakligen som efterled i
sammansättningar, uttryckande de ur metodsynpunkt olika
slagen av sådana förbindningar, t.ex. nitförband och
andra fasta metallförband, skruvförband och andra
lösbara förband, limförband.

Kapsel — kapsyl. Orden är båda av samma ursprung
men har fått olika betydelse. Med kapsel bör avses
för-varingshylsa eller annat fodral, som i allmänhet helt och
tämligen tätt omsluter innehållet, t.ex. medicinkapsel,
pappkapsel för rullade ritningar. Kapsyl däremot är en
avrivningsbar detalj för tillslutning (inte "förslutning") av
flaskor. Kapsyler för läskedrycksflaskor och mjölkflaskor
är vanligen av alumin(ium)plåt eller annan plåt, kapsyler
för vinflaskor är av bly eller tenn och har huvudsakligen
dekorativt ändamål, och kapsyler för saftflaskor o.d. kan
vara av konsthartsmaterial.

Kona — konicitet. Med kona förstås en detalj som till
formen mer eller mindre ansluter sig till en stympad
cirkulär kon, t.ex. lagerkonor i cyklar; ibland avser ordet
närmast den så formade ytan. Det förekommer även som
verb i betydelsen göra konisk, t.ex. avkona. Därjämte har
det använts i den storhetsbetydelse som TNC föredrar att
ånge med ordet konicitet, dvs. en storhet uttryckande en
cirkulär kons toppvinkel. Den anges inom svensk
standardisering som kvoten av diameter (skillnad) och
höjd-avstånd), alltså 2tg(o:/2) om oc är toppvinkeln. — I
detta sammanhang skall varnas för den i verkstäderna
inte ovanliga sammanblandningen av termerna konisk och
kilformig. Könen avslutas i sin fullständiga form med en
spets, kilen med en egg. J W

To-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free