Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 19 april 1947 - Konservering av ångpannor under längre driftuppehåll, av Anders Langsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(374
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 4. Provserie 2
Fig. 7. Korrosionsprov 18—21 sex månader efter
provsättningen.
serie bestående av åtta prov med NaOH- och
Na3P04-tillsats enligt tabell 4.
Fig. 5 och 6 visa dessa prov 12 månader efter
provsättningen, och som synes uppvisa endast
proven nr 10 och 11 med 200 mg/l NaOH-tillsats
tydliga tecken till korrosion.
Vid kemisk avgasning användes som nämnts
natriumsulfit. För att även undersöka inflytandet av
detta salt på korrosionstendensen har en tredje
provserie utförts med användande av destillerat
vatten. Kemikalietillsatsen vid denna provserie
framgår av tabell 5.
Fig. 7 visar denna provserie efter 6 månader och
som synes uppvisa samtliga provstycken
korrosion. Anmärkningsvärt nog är korrosionen mest
utpräglad vid proven nr 20 ocli 21 med tillsats i
vattnet av trinatriumfosfat.
Avsikten med vägningen av provstyckena var att
bestämma avrostningens storlek efter viss tid.
Efter 18 månader har viktsminskningen fastställts
för ett antal provstycken i kondensat och
avhärdat råvatten. Den uppmätta viktsminskningen
beräknad i mg/cm2 sammanlagd in- och utvändig
röryta har angivits i diagrammet i fig. 8.
Viktsminskningen är vid låg alkalihalt mindre i det
avhärdade råvattnet än i kondensatet. Vid en
tillsats av 400 mg/l NaOH är däremot avrostningen i
det avhärdade råvattnet fortfarande rätt
betydande, under det att provstycket i kondensat icke
undergått någon nämnvärd viktsminskning. Utan
kemikalietillsats var såsom framgår av tabell 1
Prov nr Använt vatten Kemikalietillsats i mg/l NaOH Na3P04’ 12 H20
10 Dest. ....... 200 200
11 Dest. vatten ........ ....... 200 300
12 Dest. vatten ........ ....... 400 100
13 Dest. vatten ........ ....... 400 200
14 Dest. ....... 400 300
15 Dest. ....... 400 400
16 Dest. ....... 600 100
17 Dest. ....... 600 200
Tabell 5. Provserie 3
Prov Använt vatten Kemikalietillsats i mg/l
nr NaOH Na.PO, • 12 H,0 Na,SO, • 12 H20
18 Dest. vatten 400 0 500
19 Dest. vatten 400 0 1 000
20 Dest. vatten 400 100 500
21 Dest. vatten 400 100 1000
pH -talet i kondensatet 5,8 och i det avhärdade
råvattnet 6,2, varför således båda vattenslagen
uppvisade sur reaktion. Antalet provpunkter är
givetvis alltför litet att med full säkerhet bestämma
avrostningens beroende av alkaliteten i de båda
slagen av vatten, men tendensen kommer klart
till synes.
Av diagrammet att döma är avrostningen rätt
obetydlig, och även i svåraste fallet med vatten
utan alkalitillsats skulle problemet icke behöva
tillmätas allt för stor betydelse. Som bekant sker
emellertid avrostningen i regel icke jämnt över
hela ytan, och det är de lokalt begränsade
frät-groparna, s.k. pittings, som äro farligast i
ångpanneanläggningarna. Utpräglad ytfrätning
uppträder emellertid även i surt och svagt alkaliskt
vatten, under det att frätningen vid pn-tal större
än 9 i huvudsak uppträder i form av pittings.
Den minskade korrosionen vid ökande alkalihalt
beror på förhållandet att järnets lösningstendens
sjunker med stigande alkalitet. Järnet löses i
vatten till ett visst jämviktsläge och bildar i
första hand ferrohydroxid [Fe(OH);2]. Finnes syre
närvarande i vattnet oxideras ferrohydroxiden till
Fig. 8. Avrostning på 19
månader i pannvatten.
Fig. 9. Syreabsorption i rent
vatten i beröring med
atmosfärisk luft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
