Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 19 april 1947 - Insänt: Fartygsskorstenen och nya Strömbron — en parallell, av S Aug. Eskilson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1947
379
Insänt
Fartygsskorstenen och nya Strömbron — en parallell
Nu är nya bron över Norrström sedan någon tid i bruk,
så att envar kan bedöma dess utseende och betydelse
föl-trafiken. Man har emellertid sedan länge velat fastslå, att
den är en vanprydnad på Mälardrottningens ansikte och
har därför velat säkerställa dess framtida borttagande
genom dess placering på träpålar, då man har erfarenhet
av, att det provisoriska ofta blir permanent.
Den utveckling, som fartygens skorsten undergått, sedan
de första fartygen i början av 1800-talet började
framdrivas med maskinkraft och därefter intill våra dagar,
erbjuder en möjlighet att studera, huru vanan påverkar
våra åsikter om det vackra, varför en jämförelse kan vara
lärorik. Då något senare, omkring 1820 de första
"eldfartygen" byggdes här i landet, så försökte man att ge
deras skorstenar ett om master något påminnande
utseende, dvs. man byggde skorstenen med relativt liten
diameter och stor höjd, som man ser på bilder av dåtidens
ångbåtar. Man fann emellertid snart, att maskinkraften
måste vara betydligt större, än man i början försökte,
och därtill erfordrades större skorstenar av större
diameter. Senare ökade man successivt i mån av nya
erfarenheter dels fartygens storlek, dels, och i ännu snabbare
grad, maskinstyrkan för att avsevärt öka hastigheten,
varvid givetvis skorstenen måste avsevärt ökas i diameter
och slutligen göras elliptisk i sektion för att ta mindre
utrymme tvärskepps, och mycket stora fartyg fick även
mer än en skorsten mot 1800-talets slut, så t.ex.
"Deutsch-land" år 1900, längd 208,5 m, fart 28,4 knop, 4 skorstenar.
Dessa senares imponerande storlek och antal vittnade för
allmänheten om fartygets stora hastighet och ansågs vara
en god reklam för "linjen".
Under 1900-talet började allt flera fartyg förses med
brännoljemotorer och hade därför ej alls behövt förses
med stora skorstenar utan endast med relativt små rör
för förbränningsgasernas avlopp. Dessa fartyg blev dock
av skeppsarkitekterna försedda med blindskorstenar, som
också blev utförda ganska stora. Tydligen hade skorstenen
vid denna tid sedan länge ansetts som en prydnad för
fartyget och måste finnas kvar och synas imponerande.
För att även i någon mån tjäna ett nyttigt ändamål fick
blindskorstenen, som är tillsluten upptill av ett lock med
hål för avgasröret, inrymma de ljuddämpare, som
motorernas avloppsgas måste passera igenom för att minska
smällarna. Det är detta tidsskede, som vi nu upplever.
Redan långt före sekelskiftet 1900 hade en grupp av vårt
lands ledande arkitekter med Clason i spetsen börjat
till-lämpa vissa grundsatser, som karakteriserar vår moderna
arkitektur och här anföres enligt Nordisk Familjebok:
"Det man då stred för var dels det konstnärligas, den
personliga fantasiens rätt gentemot sjablon och rutin,
dels det bekvämas och det praktiskas rätt gentemot det
strängt symmetriskas; man stred för gedigenhet i
material och för dettas behandling enligt sin art och sina
fordringar och för att materialet i en byggnad skulle visas
och ej döljas eller imitera något annat än vad det är.
Att en byggnads ändamål borde uttryckas i dess yttre och
ej döljas bakom en intetsägande eller en vilseledande
fasad, att dess yttre bör stå i sträng överensstämmelse med
det inre och att planerna böra vara det för byggnadens
utseende avgörande." Ett iögonfallande drag i dessa
grundsatser är deras anbefallande av förnuftsenlighet och sann
uppriktighet. Man drog av dem bl.a. den slutsatsen, att
blindfönster o.d. icke kan anses förenligt med god
arkitektur. Grundsatserna är visserligen avsedda för
husarkitektur, men det värdefulla i dem är av så allmän natur,
att det i tillämpliga delar bort gälla även skeppsarkitektur
och bort kunna förhindra användandet av blindskorstenar.
Om man med dessa grundsatser i färskt minne ser på
ångfartygsskorstenens utveckling, så kan man väl vara
berättigad att göra följande reflexioner: Så länge
skorstenen placerades och dimensionerades efter de för
ångkraftens användning nödvändiga villkoren, således på ett
ändamålsenligt sätt, så var intet att invända ur
arkitektonisk synpunkt enligt grundsatserna. Den var ägnad att
ge ett åskådligt uttryck för det stora och för hastighetens
uppnående nödvändiga maskineriets placering, storlek och
styrka, i sanningsenlig uppriktighet lämnande intet övrigt
att önska, särskilt om man tar i betraktande, att den
ansenliga dimensionen även tydligt åskådliggör de stora
förlusterna vid värmets omvandling till mekaniskt arbete
eller populärt drivkraft.
Då sedan ångfartygen ersattes av motorfartygen borde
det ha varit en tacksam uppgift för skeppsarkitekten alt
genom de små avloppsrörens tydliga visande kunna i
fartygets yttre utseende markera det moderna maskineriets
stora företräden i fråga om mindre utrymmesbehov,
avsevärt minskade värmeförluster och avgasernas rökfrihet.
Det var ju i själva verket en ingenjörsvetenskapens triumf,
som i skeppsarkitekturen borde fått en sanningsenlig och
rättvis markering.
Så vågade man dock ingalunda handla. Den stora
skorstenen på ångbåtarna hade i vanetänkandet blivit en
nödvändig prydnad, som man ansåg sig icke kunna undvara.
Det hade helt enkelt krävts mera djärvhet för ett
rationellt tillämpande av Clasons arkitektgrundsatser på
skorstensfrågan, än de bestämmande vågat prestera, ehuru
djärvhet och företagsamhet just varit det utmärkande för
dem, som infört förbränningsmotordrift i stället för
ångdrift i större fartyg. Istället blev nu den mycket för stora
blindskorstenen en vilseledande karikatyr.
När man betraktar bilderna av de första
ångfartygsarkitekterna Fultons och Owens båtar, förstår man lätt
dessa pionjärers säkerligen brydsamma uppgift att
inplacera maskineriets skorsten ombord. För dem och i
synnerhet för dåtidens sjömän måste den se ut som något nytt
och frånstötande, som den fule ankungen bland
fartygsriggens rundhult. Det är möjligt, att dessa pionjärer i sina
drömmar kunnat förutse, att skorstenen en gång i
framtiden skulle genom maskineriets meriter anses och inta
platsen som den allt dominerande prydnaden, som hade
äran att uppbära fartygets emblem, ty pionjärer brukar ha
framtidsblick, det är väl därför de blivit banbrytare. Nu
har emellertid något sådant sedan ett kvarts sekel
praktiserats, som dessa pionjärer säkerligen aldrig kunnat
drömma om. I vår tid med allt dess prat och skrift om
rationalisering och skönhetsvärden saknar man förmåga
att se det oförnuftiga, löjliga och vilseledande, som dessa
blindskorstenar utgör på fartyg med maskineri så
rationellt, att ingen sådan skorsten behövs. Av denna
utvecklingsföljd inom skeppsarkitekturen under de sistförflutna
125 åren kan man dra den slutsatsen, att vad som anses
vackert även kan vara en vanefråga.
För att nu återkomma till den i början nämnda nya
Strömbron, så fyller den ett trafikbehov, är
ändamålsenlig och utan varje utsmyckning, som kan bli tröttande
och gammalmodig. Den ger också åt de många, som
passerar däröver, en god möjlighet att se Strömmen, Norrbro
och Strömparterren på ena sidan och Strömmens
fortsättning och omgivning på den andra sidan från nya
utsiktspunkter. Den har således ur skönhetssynpunkt även något
nytt och positivt att bjuda på. Den börjar säkert med
minst lika goda framtidsutsikter som den nyss skildrade
ångfartygsskorstenen, vilken blott var ett avloppsrör, vars
rök var direkt motbjudande och nedsmutsande. När
sålunda bron har tjänat så länge, att träpålarna anses
opålitliga, så har hon fått en så mycket säkrare grund i sin
nyttighet och nödvändighet, så att man därför och av
vanetänkandet glömt bort de skönhetsfel, som bron
förorsakar, och den då bestämmande majoriteten kan inte
tänka sig Strömmen utan bron. S Aug. Eskilson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
