Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 3 maj 1947 - Hushållsarbetet som ett teknisk-ekonomiskt problem, av C Tarras Sällfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 maj 1947
399
Fig. 3. Ett nytt, ur arbetssynpunkt olämpligt konstruerat kök.
färsen i en spilkum, fig. 3. Men i sitt blänkande
nya kök, utrustat med spis av senaste
konstruktion, kylskåp, värmeskåp, porslinsskåp,
speceri-skåp, städskåp m.m., hade hon ingenstans att stå
och arbeta. Invid spisen stod diskbänken, där
den fria ytan var 38 cm lång. Under
porslinsskåpet, som man stötte huvudet i, fanns ett
utrymme på 72 X 57 cm. Det var allt. Någon
ar-betsyta avsedd för matlagningen fanns inte och
kunde omöjligen inpassas av husmodern själv
ens i form av ett aldrig så enkelt fällbord. Dag
efter dag fick denna husmor stå och balansera
sina fat och skålar ovanpå spisen, när denna inte
var i användning, ovanpå värmeskåpet, när detta
inte var påskruvat, på ett hörn av diskbänken,
när denna inte var belamrad med disk. Baka ut
en deg gick inte, skulle hon konservera, måste
hon ställa en del av sakerna på golvet, hade hon
några gäster till middagen, fick disken också
placeras på golvet. De, som ritat och byggt huset,
hade inte försökt sätta sig in i, hur matlagning
kunde komma att tillgå i den familj, som flyttade
in i deras trevliga fyrarumsvåning.
För att råda bot på bl.a. sådana förhållanden
som de nu nämnda, igångsatte år 1939 Svenska
Arkitekters Riksförbund och Svenska
Slöjdföreningen en särskild bostadsutredning.
Bostadsutredningen igångsatte bl.a., på ett senare
stadium i samarbete med Hemmens
Forskningsinstitut, ett forskningsarbete för utarbetande av
kökstyper för hyreshusbostäder, vilket att börja
med resulterade uti ett modellkök med matplats
för lägenhet om tre rum för icke lanthushåll, fig.
41. Vid planeringen av detta kök har i första hand
beaktats att arbetsplatserna erhålla tillräckliga
dimensioner och lämplig höjd; att redskap, kärl
och råvaror, som behövas vid respektive
arbetsplatser, placeras så att de finnas bekvämast
möjligt till hands; att skåp och lådor avpassas för
de varor de skola innehålla; och att arbetsplatser
och förvaringsutrymmen inbördes placeras så, att
bekväma kommunikationer erhållas.
Bostadsutredningens kök upptar på ena lång-
Fig. 4.
Bostadsutredningens
modellkök.
sidan de egentliga arbetsplatserna, alltså
berednings- och diskbänk, spis och bakbord. Av
utrymmes- och installationsekonomiska skäl har
diskbänk och arbetsbänk kombinerats, varvid den
egentliga arbetsbänken förlagts mellan
disklådorna och spisen. För att möjliggöra arbete i
sittande ställning har utrymmet lämnats oinrett
under en del av bänken. I övrigt utnyttjas
utrymmet under arbetsbänken för lådor till redskap
vid rensnings- och beredningsarbeten,
varmmatlagning och uppläggning. Under diskbänksdelen
finns plats för bestick m.m. och över densamma
torkställ och servisskåp. Över
beredningsbords-delen ha kryddskåp samt överskåp för
berednings- och uppläggningskärl sin plats.
Bänkdjupet har ökats från det nu brukliga måttet 57
till 62 cm, och höjden är 85 cm, vilket är något
i underkant med hänsyn till diskningen. Över
spisen finnas löstagbara hyllor för kastruller.
Bak-ningsbänken på andra sidan spisen fungerar även
som extra arbetsplats t.ex. vid konservering.
Underskåpet har plats för grytor, stekpannor,
bakutensilier m.m. samt lådor för mjukt och hårt
bröd; överskåpet har utformats som speceriskåp.
För att få bostadsutredningens kök så
ändamålsenligt som möjligt undersöktes med noggranna
arbetsstudier de arbetsoperationer, som ingå i det
egentliga köksarbetet, nämligen rensning,
beredning, varmmatlagning, uppläggning, bakning,
konservering, framdukning, avdukning och
diskning. För att studera frekvensen av de olika
arbetsplatsernas och inredningsobjektens användning i
köket vid matlagning, utgick man från vissa
månatliga frekvenstal på maträtter, som förekomma
i en stadsfamilj med barn (man, hustru, ett
skolbarn, ett koltbarn och ett spädbarn).
Frekvenstalen äro uppgjorda efter typmatsedel ur
Kooperativa Förbundets kosthållsundersökning med vissa
jämkningar. Summan av hela arbetsgången för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
