Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 3 maj 1947 - Hushållsarbetet som ett teknisk-ekonomiskt problem, av C Tarras Sällfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(400
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Summa av förflyttningarna under en månad mellan
de olika arbetsplatserna i köket enligt KF.s
kosthållsundersökning.
det månatliga matlagningsprogrammet visas i
fig. 5, där streckens tjocklek anger totala antalet
förflyttningar mellan de olika arbetsplatserna.
Jag kan nämna, att det för matlagningsarbetet
visat sig mycket viktigt, att beredningsplats, vask
och spis ligga så nära intill varandra som
möjligt, vilket ofta visat sig ej vara fallet i ett kök.
År 1939 gjorde man i detta hänseende en
jämförelse mellan ett av Byggtjänst då konstruerat
mönsterkök och ett annat kök av vanlig typ, som
ej grundade sig på en systematisk planering. Båda
köken voro inredda på olika sätt men hade lika
stor yta. Samma person lagade middag först i det
ena, så i det andra köket, bestående av köttbullar
med potatis och spenat samt apelsinblancmangé
med vispgrädde. Matlagerskan hade under båda
försöken en stegräknare fastsatt vid benet.
Resultatet blev, att hon i mönsterköket behövde gå
sammanlagt 350 steg och i det andra 1 150 steg.
Vinsten i det förra köket var alltså 800 steg vid
en enda måltidsberedning. På en dag gör detta
500 m och på ett år 185 km, som hon skulle gå i
onödan. I detta fallet är det ju ej endast stegen
och tiden, som gå förlorade, utan man blir också
trött av allt detta onödiga promenerande.
En på grundliga funktionsstudier baserad
normering av våra svenska bostäders utrymmen har
före bostadsutredningens tillkomst saknats.
Medan det i ena lägenheten är gott om garderober
och ont om köksskåp men i den andra tvärtom är
det i den tredje lika dåligt med bådadera2. Själva
utgångspunkten för ett försök till normering är
bostadens funktioner, eller kanske riktigare
uttryckt människans funktioner i bostaden. Dessa
funktioner äro av olika slag. En del äro mera
allmänmänskliga, såsom sömn och vila, måltider,
rekreation och umgänge. Andra äro av mera tek-
nisk natur, såsom matlagning, diskning, tvätt ocli
barnavård. Det är framför allt de senare, som
kräva mera ingående undersökningar, motiverade
redan av hushållsarbetets stora
nationalekonomiska betydelse.
När det gäller hyreshus, där man på förhand
inte kan beräkna, vilka som skola bebo
lägenheten, böra skåp och lådor dimensioneras efter ett
lämpligt urval av den inventarieutrustning folk i
allmänhet har. Bostadsutredningen har därför
gjort inventeringar av köksutrustningen i ett
flertal familjehushåll och därefter anlitat en
hushållsexpert för att på grundval av det inventerade
materialet uppgöra förslag till en ur
hushållssynpunkt lämplig köksutrustning. Fig. 6 visar ett i
bostadsutredningens modellkök ingående
överskåp för servis och glas.
Arbetsfysiologiska och tidsstudieundersökningar
av hemarbete
För att få uppgifter om hur tidskrävande,
ansträngande och tröttande det husliga arbetet är
med nuvarande metoder, ha arbetsstudier och
arbetsfysiologiska undersökningar utförts. De
ar-betsfysiologiska undersökningarna ha gällt disk
ning, bakning och golvrengöring och ha utförts
vid Hemmens Forskningsinstitut under ledning
av fru G Boalt och med professor Y Zotterman
som rådgivande3.
Fig. 7 visar mätning av energiåtgång vid
arbetande av en deg. Vid den senare undersökningen
användes — liksom man på senaste åren gjort
beträffande skogsarbete, som är det tyngsta och
mest energikrävande arbetet i stort sett inom
industrin — Douglas säckmetod för indirekt
kalorimetri. Vid denna metod analyseras den in- och
utandade luften på sin halt av kolsyra och syre.
Härigenom kan den för arbetet erforderliga
energiförbrukningen mätas. Man skulle tro att
apparaturen verkar hindrande på arbetet.
Erfarenheten har emellertid visat, att
försökspersonen mycket snart vänjer sig vid anordningarna.
Genom dessa försök har man funnit, att
olämpliga arbetsställningar inom hushållsarbetet kunna
öka energiförbrukningen med 20—40 %.
Särskilt viktigt är, att arbetshöjden vid bord, bänkar
o.d. är den lämpliga. Så visade det sig exempelvis
vid diskning, att arbete vid bänk, där disklådans
botten låg 53 cm över golvet, tog 25 % mera
energi än arbete vid bänk, där motsvarande hö jd
över golvet var 70—80 cm. Då bänken höjdes
ytterligare, blev arbetet snart mycket tröttande
och gav starka obehagsförnimmelser. Detta beror
på — såsom man även tidigare funnit inom
industrin — att då arbetet utföres vid för låg eller föl
hög höjd. statiskt muskelarbete uppkommer i stor
utsträckning, dvs. spänningar i arm- och
ryggmuskler etc., vilka äro mycket energikrävande
och tröttsamma. Man har även funnit, liksom
inom industrin, att arbete i sittande ställning på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
