Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 10 maj 1947 - Lättbentyl kontra blybensin, av Nils Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(418
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Prov med Volvo personvagn PV 54 vid kompressionsförhållande 6,05; tändinställning t.v. -f 5,5, i mitten +3,5,
t.h. + 2 kamaxelgrader; - maximal dragkraft,––bränsleförbrukning; 1 oblandad bensin, 2 bensin med
blytetraetyl, 3 låttbentyl.
Volvo-proven
För varje bränsle har tändningen inställts på
knackningsgränsen under motorns fullbelastning
vid en körhastighet av 30 km/h på högsta växeln.
Samtliga bränslen har provats för varje
tändinställning. Knackningsgränsen utgjorde för bensin
+ 2, för bensin med blytetraetyl + 3,5 och för
lättbentyl + 5,5 kamaxelgrader vid
kompressionsförhållande 6,05.
Vid kompressionsförhållande 6,90 låg
knackningsgränsen för bensin med blytetraetyl vid — 3
och för lättbentyl vid - 0 kamaxelgrader. På
grund av våldsamma knackningar kunde
oblandad bensin vid tändinställning — 3,5
kamaxelgrader icke köras vid 30 km/h och vid
tändinställning ± 0 kamaxelgrader köras endast vid 70 km/h
maximibelastning. Bensin med blytetraetyl kunde
vid tändinställning - 0 kamaxelgrader köras
endast över 50 km/h maximibelastning.
De erhållna provvärdena för
kompressionsförhållandet 6,05 äro sammanförda i fig. 1 under
det att fig. 2 återger värdena vid
kompressions-förhållande 6,90.
Buick-proven
Denna vagn undersöktes först med den
normala förgasarinställningen som bibehölls
oförändrad vid samtliga bränslen. Tändningen
injusterades så att knackningsgränsen erhölls vid
maximalbelastning vid en hastighet av 20 km/h
för bensin med blytetraetyl och lättbentyl. Med
denna tändinställning kunde med bensin endast
erhållas värde på maximalbelastingen vid 70
km/h. Om vid bensin däremot tändningen
injusterades för knackningsgränsen vid 30 km/h kunde
bela kurvan erhålles. Resultaten framgå av fig. 3.
Efter dessa prov tillverkades för förgasaren nya
nålar så att minimum för bränsleförbrukningen
kunde erhållas vid de olika körhastigheten^ vid
normalbelastning. Omräknas dessa värden till
kcal/mil erhållas de värden, som framgå av fig. 4.
Slutsatser
Av undersökningen synes framgå att
lättben-tylen vid samtliga prov givit en något högre effekt
vid fullbelastning och en lägre bränsleförbrukning
vid normalbelastning vid normal
förgasarinställ-ning. Detta torde få tillskrivas bl.a. lättbentylens
högre ångbildningsvärme. Vid ett förhöjt
kompressionsförhållande kommer detta än mera till
synes liksom även av proven klart framgår att
lättbentylens oktanvärde underskattas vid
provning enligt CFR-motormetoden (jfr fig. 2).
Proven med Buickmotorn ha även visat betydelsen av
att ett bränsle med tillräckligt högt oktanvärde
kommer till användning (fig. 3). Denna motor
kunde visserligen köras med bensin med
oktanvärde 70 men endast om tändningen ställdes sen
och gav då en för låg dragkraft. Detta bekräftar
vikten av att i mäfknaden finnas bränslen med
tillräckligt höga oktanvärden för de moderna
motorerna antingen detta nu vinnes genom
tillsats med blytetraetyl eller genom inblandning
av motoralkohol. Proven ha dock visat, att man
Fig. 2. Prov med Volvo
personvagn PV 54 vid
kompressionsförhållande 6,90; tändinställning t.v.
— 3,5, t.h. ±0 kamaxelgrader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
