Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 10 maj 1947 - Lättbentyl kontra blybensin, av Nils Gustafsson - Ingenjörshandboken, del I, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 A maj 1947
131
Fig. 3. Prov med Buick personvagn modell 19H vid original
och oförändrad förgasarinställning.
vid valet av någon av dessa möjligheter måste
föredra lättbentylen på grund av dess
egenskaper i övrigt, naturligtvis under förhoppning, att
vi kunna för motorändamål ha tillgång till
erforderliga kvantiteter motoralkohol.
Resultaten visa även betydelsen av att
tänd-inställningen väljes rätt. Frestelse kan föreligga
att om man använder ett bränsle med högre
oktanvärde än motorn kräver, tändningen
injusteras för högt. Någon vinst medför detta icke. Ofta
förekommer att tändjusteringen tillgår så att
motorn köres fullbelastad vid ca 1 000 varv per
minut varvid tändningen höjes intill dess att
knackningarna bli hörbara. Detta sätt kan
till-lämpas om ett bränsle med ungefär för motorn
lagom högt oktanvärde användes. Vid bränslen
med högre oktanvärden kommer tändningen att
inställas för tidigt. Främst gäller detta vid
lätt-bentyl där knackningar ofta ej framkomma vid
motorer med kompressionsförhållande omkring
6. I dessa fall bör därför tändningen inställas
efter fabrikantens anvisningar.
kca//mil
13000
i
Fig. i. Värmeförbrukningen hos Buick personvagn modell
19A1 vid förgasare med lösa nålar, möjliggörande
inställning för bränsleminimum vid varje hastighet;
tändinställ-ning för knackningsgräns vid max. belastning vid 20 kmlh.
Någon fördel av att använda ett bränsle med
högre oktanvärde än motorn kräver synes ej
föreligga. Så t.ex. krävde Volvo-motorn vid
kompressionsförhållande 6,05 ej högre oktanvärde än
70. Fig. 1 visar att någon effektökning ej vanns
vid användning av bensin med blytetraetyl med
oktanvärde 80. Värdet av det högre oktantalet
framkommer som redan ovan nämnts först vid
högre kompressionsförhållande. Enligt
fabrikantens anvisning skall förtändningen för Volvo icke
överstiga + 4 kamaxelgrader. Fig. 1 visar vid
+ 5,5 kamaxelgrader en lägre dragkraft än vid
+ 3,5 resp. ;-f- 2 kamaxelgrader.
Ingenjörshandboken, redigerad av C A Strömberg,
I Allmänna delen. Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1947.
1046 s„ ill. 48 kr.
Den första delen av ingenjörshandboken omfattar
matematik, enheter och måttsystem, mekanik, teknisk
strömningslära, hållfasthetslära, allmänna tekniska mätningar,
ett antal kapitel inom fysik, kemi och grundläggande
teknik, såsom värme och fuktighet, bränslen och
förbränning, allmän elektroteknik. Förutom matematiska tabeller
finns det en stor samling fysikalisk-kemiska tabeller.
Arbetet avslutas med artiklar om teknisk litteraturtjänst,
handelstermer, yrkeslagstiftning saint patenträttsliga frågor.
Som naturligt är har ett stort antal författare medverkat
i detta omfattande arbete, och i de flesta fall är de olika
kapitlen av hög klass. Trots vissa hänvisningar mellan
dessa får man dock det intrycket, att boken närmast utgör
en samling fristående uppsatser i olika naturvetenskapliga
och tekniska ämnen, och detta framhäves i hög grad
genom att man ej ansett det erforderligt att utarbeta ett
register. Genom denna underlåtenhet anser jag, att boken
förlorat mycket i värde som handbok. För att man skall
kunna utnyttja innehållet effektivt fordras, att man går
igenom hela boken grundligt sida för sida, så att man lär
sig att hitta i den, och det är ändå inte säkert att man så
snart lär sig var de olika ämnena behandlas.
I ett kapitel behandlas enheter och måttsystem på ett
mycket förtjänstfullt sätt, och man skulle ju kunna vänta,
att det rekommenderade måttsystemet och de
rekommenderade beteckningarna allmänt tillämpades i arbetet. Så
är emellertid ej fallet. Trots en bestämd avrådan i
kapitlet om måttsystem användes i allmänhet det tekniska
systemet, varvid som kraftenhet användes inom mekanik
och hållfasthetslära kgf och i andra sammanhang som
regel kp, men ibland användes även kg som kraftenhet.
I avsnittet om tryckmätning lämnas en översikt över olika
tryckenheter, men här nämnes varken bar eller n/m2.
Det skulle föra för långt att gå in i detalj på alla speciellt
genom de olika måttsystemen och även av andra orsaker
uppkomna mindre felaktigheter, utan jag skall nöja mig
med ett par. Tryckförlusten i rörledningar behandlas dels
inom teknisk strömningslära och dels inom värme och
fuktighet. På det förra stället (s. 286) anges tryckfallet på
* L „
vanligt sätt hf = £ • —:• under det att pa det senare
stäl-d 2 g
let (s. 621) anges ^1 = £ • varvid f blir ungefär
hälften så stort som i förra fallet. För det senare uttrycket
anges även, att värdet på C avser ett tryckfall i mm vp.,
varigenom C formellt ej längre är ett dimensionslöst tal.
Någon anledning att frångå det hävdvunna uttryckssättet
synes ej föreligga, i varje fall borde det inte få förekomma
sådana skiljaktigheter i en och samma bok. På s. 251 står
mycket riktigt, att trycket av en vätskepelare är Qgh, medan
på s. 282 står, att tryckhöjden är ple, vilket skulle betyda
att trycket skulle vara Qh. På samma sida är för övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
