- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
420

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 10 maj 1947 - Ingenjörshandboken, del I, av Torsten Widell - Svensk Ingenjörskalender 1947, av Wll - Svensk Industrikalender 1947, av r - Svensk Träimpregnerings AB - John Köhler †, av Erik Öman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3(420

TEKNISK TIDSKRIFT

införl det underliga ordet "turbolent", vilket dock avlivas
på s. 621 till förmån för turbulent.

Vidare torde de på s. 288—289 angivna formlerna för
beräkning av friktionsförlusten i kanaler och rörledning
ar vara föråldrade, varemot den allmänt använda Man
nings formel icke anges. I figuren t.v. på s. 746 har
värdena på abskissan fått en nolla för lite. De på s. 962
angivna värdena på vattenångans viskositet är med säkerhet
i hög grad felaktiga, även om en viss osäkerhet ännu råder
i denna fråga.

Trots de påpekade bristerna, vilka väl till stor del får
skyllas på brådska vid utgivningen, kan jag dock
rekommendera arbetet, och det gör jag under förhoppning att
man i de kommande banden skall kunna undvika sådana
fel. Av stort värde vore, om man utarbetade ett
alfabetiskt register till det föreliggande bandet och inhäftade det
i ännu ej bundna exemplar. Torsten Widell

Svensk Ingenjörskalender 1947, kalendarium 1947 och
kompletteringsblad jan.—dec. 1946. Svensk
Ingenjörskalender, Göteborg 1946. 27 + 192 blad. 10 kr.

Svensk Ingenjörskalender, vars första årgång anmäldes i
Tekn. T. 1945 s. 64, utges numera som lösblad för
inhäft-ning i ringpärmar. Härigenom har man möjlighet att sätta
in de blad man har största nytta av i pärmen och lämna
de andra hemma. Den nu utsända satsen blad utgör
komplettering till de blad som fanns i 1946 års kalender. Satsen
innehåller kalendarium jämte namnsdagsregister,
postunderrättelser m.m., en redogörelse för DK-systemet eller
UDK, som det numera bör kallas, samt ett stort antal
tabeller, bl.a. ångtabeller och gängtabeller. En stor del av
bladen innehåller en mer läroboksmässig behandling av
olika ämnen inom vetenskap och teknik. Att döma av det
stora antalet sådana blad, som man ju knappast kan ha
ined sig i en fickbok, samt av Ingenjörskalenderns plan att
under 1947 ge ut 32 nya blad per månad förefaller det,
som om man syftade till en allmän ingenjörsbok i lösblad.

Det allmänna intrycket är, att innehållet är vederhäftigt.
Vad man i stor utsträckning saknar är emellertid
hänvisningar till källor för sakuppgifterna. Data som anges utan
uppgivande av någon källa betraktar man alltid med ett
visst misstroende. Exempelvis kan nämnas, att på de sex
sidor, soin behandlar storhets- och enhetsbeteckningar,
finns ej en enda hänvisning till standardpublikationerna
på området. Man vill ju gärna veta, om de föreslagna
beteckningarna är standard eller Ingenjörshandbokens egna
påfund.

Enligt reklamen kan Svensk Ingenjörskalender aldrig bli
föråldrad, tv den förnyas oupphörligt och är därför alltid
aktuell. Det synes alltså vara avsikten att i framtiden
successivt komplettera den och ersätta föråldrade blad med
nya. I sådant fall är det emellertid önskvärt, att tryckår
utsättes på varje blad, då man ju annars har svårt att
veta, hur aktuell en uppgift är. Ett önskemål är även, att
det tekniska utförandet av bladen ägnas större omsorg;
bladen är ej skurna i exakt samma format och hålen för
inhäftningen oregelbundet placerade. Wll

Svensk Industrikalender 1947 har utkommit i sin
ljugonionde årgång. Branschregistret upptar ca 18 000 företag,
uppdelade länsvis på 76 branschgrupper. Firmaregistret
lämnar upplysning om 4 400 företag, deras tillverkning,
arbetarantal, företagsledning osv. Personregistret upptar
11 000 industrimän och tillverkningsregistret ca 7 000
industrivaror med uppgifter om tillverkarna. En nyhet
äten alfabetisk varuförteckning på engelska och en
översiktskarta över Sverige. Bokhandelspriset är 25 kr. r

Svenska Träimpregnerings AB, Ludvika. Broschyren
"Bland stolpar och slipers" med talrika fotografier i
djuptryck ger en orientering över firmans verksamhet.
Bolagets impregneringsverk har en kapacitet av över 60 000 m3
impregnerat virke.

John Köhler †

Den 29 december 1946 avled docent Jolin Köhler.
Han var född i Ervalla, Örebro län, 1864. Efter
studentexamen ägnade han sig några år åt studier
vid Akademien för de Fria Konsterna samt var
därefter under ett tiotal år knuten till
Telegrafverket. Åren 1895—1898 genomgick han
fackskolan för kemisk teknologi vid K. Tekniska
Högskolan och anställdes där som assistent,
sedermera förste assistent i kemisk teknologi. Under
åren 1913—1915 var han t.f. professor i detta
ämne. Han blev docent i analytisk kemi 1905.

Samtidigt med sin tjänst på Tekniska Högskolan
utförde Köhler ett stort antal undersökningar på
det kemisk-tekniska området. Det var ban som
(1904) visade, att den dittills i vårt land gällande
metoden för bestämning av små mängder arsenik
i tapeter, tyger o.d. var felaktig. I samband
därmed utarbetade han en ny
arsenikbestämnings-metod, som blev i lag föreskriven.

Ett annat område, som Köhler under många år
livligt intresserade sig för, var hartser, fernissor,
läcker och i samband därmed grankådans
kemiska sammansättning. I samband med detta
studium var han i viss grad långt före sin tid.

Under den långa tid, som Köhler var klinten till
Tekniska Högskolan, ägnade han ett livligt
intresse åt undervisningen i analytisk kemi, vilket
ämne han bragte till en för sin tid hög standard.

Köhlers vetenskapliga produktion omfattar ett
15-tal avhandlingar rörande arsenik, hartser,
trätjära m.m. Under ett par år, 1903—1905,
redigerade han Teknisk Tidskrifts avdelning för kemi.

Köhler var en rättfram och uppriktig natur, en
välvillig människa, som gick helt upp i sitt arbete.
Kemin ägnade han all sin tid och ända till sina
sista år, då ban var mer än 80-årig, arbetade han
dagligen på det laboratorium, som han hade på
Tekniska Högskolan. Erik öman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free