Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1947 - Rationalisering inom byggnadsindustrin, av Sven Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 A maj 1947
449
Rationalisering inom byggnadsindustrin
Arkitekt Sven Wallander, Stockholm
Det talas, så snart bostadsfrågan kommer upp
till diskussion, om vilka underverk
rationaliseringen inom byggnadsyrket skall göra och ordet
användes ofta av våra politiker, när de beröra
denna sak, och även av våra tekniker, alltid med
förhoppningen om att underverk skola ske. Det
kanske därför kan vara av intresse att göra en
resumé av vad som gjorts och vad som närmast kan
göras på detta område.
Om jag då börjar med den ekonomiska
uppläggningen av byggandet, så ha krigsåren ända sedan
1940 genom statens medverkan medfört en
synnerligen kraftig rationalisering på finansieringens
område för vår bostadsproduktion. Det är
resultatet av det arbete, som på basis av Bostadssociala
Utredningens förslag förverkligats av Statens
Byggnadslånebyrå. Byggnadskostnadsstegringen
har ju sedan 1939 varit mellan 40 och 45 % och
driftkostnadsstegringen 12,5 % . Det senare
förhållandet glömmer man lätt bort, men om man t.ex.
ser på en så viktig utgiftspost på driftbudgeten
som fastighetsarbetarlönerna, så ha dessa stigit
med 100 % sedan 1939. Hade ingenting åtgjorts
från statens sida beträffande finansieringen, så
skulle hyran, som 1939 i ett visst hus i en större
svensk stad var 23,90 kr/m2, år 1946 ha varit
31,35 kr/nr, men dit har ju stegringen icke
kommit, utan vi hålla oss fortfarande i närheten av
1939 års nivå. Tabellen åskådliggör hur de
ingående posterna i hyreskalkylen skulle ha förskjutit
sig, men hyran är fortfarande densamma som år
1939.
1939 1946
kr/m2 kr/m2
Produktionskostnad ................... 290,00 405,00
Hyra
Kapitalkostnad 5,2 % av
produktionskostnaden ........................... 15,00 21,00
Driftkostnad exklusive bränsle ........ 6 00 6,75
Bränsle .............................. 2,20 2,20
Fastighetsskötarelön .................. 0,70 1,40
Hyra 23,90 31,35
Vad har finansieringen givit för bidrag till
detta resultat? Fig. 1 visar, att lägre
kapitalkostnader ha givit 3,80 kr/m2 av behövliga 7,48 kr/nr,
subvention från statens sida i detta speciella fall
2,10 kr/m2 samt det ständigt pågående
rationaliseringsarbetet 1,55 kr/m2. Detta är ju
aktningsvärda vinster, som möjliggjort, att vårt bostads-
65.011 : 69
byggande fortfarande trots de ökade kostnaderna
kan resultera i förkrigstidens hyror.
Beträffande den tekniska rationaliseringen är
det av intresse att först uppehålla sig vid
planarbetet, där ett lämpligt husdjup och en lämplig
planläggning av lägenheterna ha ökat
utnyttjandetalet med i genomsnitt 1 % i av HSB
undersökta fall, den minskade rumshöjden har givit
viss vinst och en mindre väggtjocklek har också
dragit sitt strå till stacken. Det är svårt att kunna
peka på vad som ytterligare kan vinnas på denna
väg, där man redan nu har nått goda resultat.
Stadsplanearbetet torde däremot var ett område,
där ökade vinster kunna nås.
Det är otvivelaktigt, att man, om större områden
planeras med gemensam värmecentral och
gemensamma tvättstugor, kan göra icke obetydliga
driftekonomiska vinster. Så t.ex. visa gjorda
utredningar beträffande ett område, som HSB
håller på att bebygga i Eskilstuna, att
driftkostnaderna för en centraliserad värmeförsörjning,
vilken jämförts med kostnaderna för samma
område försett med 6 centraler, kunna minskas från
339 000 kr/år till 286 000 kr/år, och även
byggnadskostnaderna för den centraliserade
värmecentralen blev lägre. Det är vidare utan tvivel, att
det finnes ytterligare pengar att förtjäna, om
stadsplanerna kunde utarbetas med större omsorg
och mer hänsyn tas till grundundersökningar,
sprängningsplanering m.m.
Standardiseringen har givit och ger fortfarande
Fig. 1. Den
stabila
hyresnivåns orsaker
(1939—1946).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
