- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
458

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1947 - Färdiga betongelement för hus, av Ulf Bjuggren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3(458

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3. Uppläggning av färdiga, fritt upplagda betongbalkar
för barackbyggnad5.

Man har emellertid ej blott använt färdiga betongelement,
som gjutits i särskilda fabriker, utan även tillverkat
sådana i omedelbar anslutning till arbetsplatsen för att
vinna tid och spara formvirke.

Bärande stommar av färdiga betongelement har
företrädesvis använts för enplansbyggnader: baracker och
fabriksbyggnader, fig. 3. Man kan skilja på två
huvudtyper: enligt den ena utbildas stommen så, att pelarna
göres fast inspända i grunden och takbalkarna lägges fritt
upplagda på dem3 T. Enligt den andra sammanfogas
takbalkarna böjstarkt med pelarna, fig. 4, så att en
tvåleds-ram erhålles’’.

Med fast inspända pelare erhålles i regel ett betydligt
enklare montagearbete ävensom enklare knutpunkts- ocli
upplagsdetaljer. Grundplintarna och balkdimensionerna blir
dock större än för tvåledsramen. Den senare typen måste
vid fabrikstillverkning av transportskäl tillverkas av i
huvudsak raka delar, pelare för sig och takbalkar för
sig, varigenom skarvar måste göras i ramhörnen, där
momenten är störst. Skarvanordningarna måste därför bli
förhållandevis dyrbara anordningar. Vidare torde det vara
betydligt lättare att erhålla flera variationer i
byggnadernas huvudmått med de fritt upplagda balkarna än med
tvåledsramen, utan att den seriemässiga produktionen

Fig. 5. Kasettformade takplattor av betong".

Fig. 4. Standardutförande av fabrikshall, tvåledsram
(husbredder 12,5 och 15 m)9.

behöver frångås. Pelare och balkar är mestadels utformade
med massiva tvärsnitt, rektangulära eller I-formade.

I vissa fall synes även väggar och takplattor lia utförts
av armerad betong, fig. 5, då man ansett sig kunna
undvara nämnvärd värmeisolering. Ett projekt att utföra de
bärande konstruktionerna (stom- och massivbyggnader)
med ihåliga element av armerad betong har även
framlagts8. Man kan dock ifrågasätta, om det kommit i
till-lämpning i större skala. Sådana färdiggjorda element torde
nämligen kräva en mycket definitiv, begränsad
måttstan-dard, för att det skall bli möjligt för en fabrik att
förränta de proportionsvis dyra formuppsättningarna.

För bostadshus synes egentligen endast olika typer av
bjälklagselement ha använts i större skala. Man kan här
skilja mellan två konstruktionsgrupper: bjälklag utförda
enbart av färdiga element och bjälklag utgörande en
kombination av färdiga element och betong gjuten på platsen.
De vanligaste typerna framgår av fig. 6 och följande korta
beskrivningar.

Rapid-balkarna användes i huvudsak på samma sätt som
den danska KH-balken. Balkbredd 12 cm.

Günther-bjälklaget utföres med _l_-f(>rmade betongbalkar,
på vilkas underflänsar papp och fyllning lägges.
Fläns-bredden är 20 cm.

System Schäfer har utförts sedan 1931. Plattbalkarna, som
är ihåliga och har en bredd av 73 cm, har vanlig betong
ytterst i tryck- och dragzonerna, i övrigt slaggbetong.
Tillverkningen sker i (iO ni längder i flera lager ovanpå var-

Fig. G. Olika typer av betongbalkar för bjälklag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free