Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1947 - Om uppkomsten av stockblånad och lagringsröta i furusågtimmer i samband med flottning, av Åke Simonsson - Om betingelserna för uppkomsten av brädgårdsblånad samt dennas bekämpande, av Bengt Olenmark - Husbygging, av H Sjöstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 A maj 1947
463
blemet att kombinera flytbarhets- och kvalitetsbevaring och
att timret skall vattenläggas så tidigt det är möjligt för
dess flytbarhet, sedan skall älven få utföra transporten, så
att timret inte blir liggande i lugnvatten eller utefter
stränderna någon längre tid. När timret kommit till
bestämmelseorten, skall det sänkas under vatten eller
vattenbe-gjutas. Vidare kan man utläsa, hur oerhört stora förluster
en av landets viktigaste råvaror kan utsättas för, om
regleringarna för kraftverken utföres på ett sätt, som inte tar
tillräcklig hänsyn till timrets kontinuerliga och snabba
transport till kusten.
Engelska texter till kurvor och bildmaterial samt en
sammanfattning på engelska ökar ytterligare publikationens
värde. Åke Simonsson
Om betingelserna för uppkomsten av brädgårdsblånad
samt dennas bekämpande, av Erik Björkman. Medd. 3
Svenska Cellulosa AB:s Forskningsverksamhet (särtryck ur
Medd. 35:7 Statens Skogsforskningsinstitut). Stockholm
1946. 46 s„ 11 fig.
Undersökningen, som bekostats och igångsatts av Svenska
Cellulosa AB, har haft till syfte att genom praktiska
försök klarlägga behovet av och förutsättningarna för en
effektiv och ekonomisk virkesvård i våra brädgårdar
Under åren 1943—1945 har under förf:s ledning talrika
experiment utförts, i första hand för att påvisa
förekomsten av de i brädgårdarna vanligast uppträdande
blånads-svamparna och livsbetingelserna för dessa. Ett stort antal
av de viktigaste arterna har identifierats, vilkas
livsbetingelser i stort sett är ganska likartade. Det
konstaterades, att smittorisken för nysågade trävaror i en
brädgård av normal typ alltid är för handen och kah elimineras
endast i samma mån som betingelserna för svamparnas
utveckling begränsas. Av stor betydelse är bl.a., att
permanenta infektionshärdar i form av gammalt träavfall o.d.
avlägsnas.
De faktorer, som inverkar på blånadssvamparnas
fortsatta utveckling, främst fuktigheten och temperaturen, har
systematiskt undersökts. Hög luftfuktighet kombinerad
med hög temperatur (rötmånaden) skapar de
gynnsammaste villkoren för blånadens uppträdande. I detta
sammanhang påpekas fakta av stor praktisk betydelse, t.ex. att
undre gränsen för blånadssvamparnas
utvecklingsmöjligheter i trä ligger vid en vattenhalt av ca 20 % av
torrvikten, att granvirke blånar mindre lätt än tallvirke och att
som regel blånadssvampar utvecklas endast i splinten och
ej i själva kärnan.
I praktiken använder man i stort sett två förfaringssätt
för att minska blånadsförekomsten i sågat och upplagt
virke, dels torkning, naturlig eller artificiell, och dels olika
slag av virkesimpregnering. Den enklaste och billigaste
metoden är lufttorkningen, vilken rätt utförd och under i
övrigt ej alltför ogynnsamma väderleksförhållanden kan
ge tillfredsställande resultat. Vill man emellertid ha full
garanti för att blånad ej skall uppträda, måste man
använda sig av artificiell torkning (heltorkning) eller
impregnering i samband med lufttorkning.
Genom en del jämförande försök har påvisats
möjligheten att i vissa fall med fördel kunna använda
halvtorkning. Av försöken har även framgått att vid impregnering
av virke olika koncentration av impregneringsvätskan kan
användas, beroende på årstiden.
Av stor vikt är, oberoende av vilken skyddsmetod som
kommer till användning, att brädstaplarna vid lagringen
ges ett öppet och luftigt läge, att uppläggningen sker riktigt
samt framför allt, att staplarna skyddas mot direkt
fuktighet i form av regn eller snö. Dessa sistnämnda relativt
enkla och i allmänhet ej så kostbara åtgärder, kan sägas
vara en förutsättning för att man skall nå goda resultat
även vid användning av så relativt kostbara metoder som
artificiell torkning och impregnering.
Det kan konstateras, att stora värden årligen gått till
spillo genom blånadssvamparnas härjning i brädgårdarna.
Förf. har genom sina metodiska undersökningar tydligen
sökt gå till botten med problemet och de framlagda
resultaten synes utgöra ett värdefullt bidrag till blånadernas
bekämpande. Avhandlingen bör självfallet ha ett stort
intresse för sågverksägare m.fl., soin är angelägna om en
effektiv och ekonomisk virkesvård. Bengt Olenmark
Husbygging, redigerad av J P Holmgren, Ole
Land-mark och Arne Vesterlid. Aschehoug, Oslo 1946.
bd 1 allmän del, grundarbeten, betong, armerad betong.
350 s., 230 fig. 28 nkr.
bd 3 timmer-, inrednings- och takarbeten, snickerier,
plåtslageri, glasarbeten, målning och tapetsering. 430 s., 600
fig. 33,60 nkr.
Detta verk, vari ett tjugotal specialister medverkat, är
avsett att användas i arkitektundervisningen vid Trondheims
Tekniska Högskola samt såsom uppslagsbok för
husbyggaren i hans praktiska verksamhet. För att tillmötesgå det
senare kravet är verket disponerat i grupper som
motsvarar en vanlig arbetsbeskrivning och varje detalj i
bygget noggrant beskriven beträffande såväl val av material
som föreskrifter hur materialet skall användas.
Av verket har hittills utkommit bd 1 och 3; senare
utkommer bd 2 murnings- och putsarbeten, isoleringar, gips- och
konststensarbeten, stenarbeten; och bd 4
stålkonstruktioner, järn- och metallarbeten, vatten-, avlopp- och sanitära
anläggningar, värme och ventilation, elektriska arbeten och
hissar m.m., speciella tekniska frågor, administration och
arbetsledning.
Vad jag främst fäste mig vid i första bandet var det
avsnitt där vägg- och takproblemet behandlades. De av
varandra beroende funktionerna värmeisolering,
kondensation, isbildning på tak samt klimatets inverkan på
vägg-och takmaterial, framlägges här på ett ingående och
överskådligt sätt. Norrmännen har, liksom vi, tydligen haft
tråkiga erfarenheter av värmeisoleringen speciellt i altaner,
och här rekommenderas den principiellt riktiga
konstruktionen för väggar och tak, nämligen ytterst ett regntätt
paraply samt härinnanför värmeisoleringen väl luftad
utåt. Valet av invändiga stuprör vid "varma tak" och
utvändiga stuprör vid "kalla tak" motiveras ingående och
behandlas sedan ytterligare i bd 3 under plåtslageriarbeten.
I västra Sverige har man svårigheter med att få de
väst-orienterade väggarna täta för slagregnen, en sak som är
än mer aktuell i Norge. Där är man nödsakad bygga
dubbla tegelväggar. Problemet är att få en vägg, som på
samma gång den kan släppa igenom kondensfukten, icke
suger upp för mycket av regnvattnet. Kalkcementputs är
bra men ofta måste cementputs tillgripas. Beklädnad med
täta material såsom sågade stenplattor eller plåt är farligt,
ty kondensfukten kan ej dunsta ut genom väggen. Bd 1
ger även en elementär inblick i hållfasthetsläran samt
innehåller ett avsnitt om grundläggning, betong och
betongkonstruktioner författad av bl.a. Inge Lyse.
I kapitlet Timmer, Inrednings- och Takarbeten behandlas
inledningsvis träets uppbyggnad, nedsågning samt
skadeverkningar på trä. Följande avsnitt om vägg- och
takkonstruktioner, främst stolpverk, plank- och timmerväggar,
uppta ca 100 sidor och är mycket instruktivt med en
mängd välritade detaljer såväl i sektion som perspektiv
från grunden upp till takåsen. Kapitlet avslutas med ett
avsnitt om moderna förband vid träkonstruktioner.
Avsnitten snickerier och plåtslageri är mycket givande och
bör kunna bli guldgruvor för dem som syssla med
arbetsbeskrivningar och detaljritningar. Anmärkningsvärt är
huru lika svenska och norska förhållanden är. En tydlig
skillnad ligger dock i det hårdare norska klimatet med
riklig nederbörd och risk för frostskador, vilket
framtvingar särskild omsorg vid detaljutförandet.
Som sammanfattande omdöme kan sägas att
redaktionskommittén på ett föredömligt sätt lyckats disponera sitt
verk så att det mesta kommit med på rätt ställe och utan
upprepningar. Särskilt stimulerande är det goda och rik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
