Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 31 maj 1947 - Bruksvarorna och samhället, av Torgny T Segerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(476
TEKNISK TIDSKRIFT
Bruksvarorna och samhället
Professor Torgny T Segerstedi, Uppsala
Vad som kan betecknas som en bruksvara är
något i hög grad relativt och beroende av det
samhälle i vilket varan produceras. En pilbåge,
ett spjut eller en lasso är bruksvaror i ett bestämt
enligt vår uppfattning primitivt — samhälle.
Detta innebär, att en pilbåge, ett spjut eller en
lasso betyder något annat, har en annan mening,
är något annat för de människor, som leva i detta
samhälle, än vad de äro för människorna i ett
nutida industrialiserat samhälle. Detta självklara
förhållande gör att man, när man börjar fundera
över bruksvarornas sociologi och då framför allt
bruksvarornas funktion i ett modernt samhälle
och i den moderna människans miljö, måste
ställa den frågan: Vad utmärker vårt moderna
samhälle? Det är nödvändigt att man försöker
karakterisera det moderna samhället, om man
skall få ett grepp om bruksvarornas funktion.
Men formulera vi uppgiften så, så stå vi redan
inför ett problem: Vad är det egentligen som
utmärker det moderna samhället?
Vad vi säkert kunna säga är utmärkande för
det moderna samhället är. att det är ett
samhälle i vardande och att vi runt om oss bevittna
födslovåndorna. En av de faktorer, som verka
i tiden, är den tekniska utvecklingen. Den
berömde amerikanske sociologen William Ogburn
har i uppsatsen "Social Implications of Modern
Science" (Alin. Amer. Acal. polit. soc. Sci. jan.
1947) tagit upp detta problem till en kort analys.
Vad man säkert vet är, säger ban, att det under
kriget gjorts massor av tekniska uppfinningar
och att de tekniska uppfinningarna alltid
återverkat på samhällsstrukturen. Redan nu kunna
vi se verkningarna på kommunikationsväsendets
område, men vi ana ju ännu föga vad t.ex.
helikoptern kan komma att betyda för regional
planering, för decentralisering av bebyggelsen osv.
Först ändras de enskilda människornas beteende,
men mycket snart återverkar det på samhället i
dess helhet, vilket i sin tur kräver ny lagstiftning
och nya ingrepp från det allmännas sida. Är det
en uppfinning av verklig betydelse, som t.ex.
bilen på sin tid, får det tekniska framsteget inte
bara betydelse för byggandet av vägar och
utvidgning av samfärdseln, utan för bela världens
ekonomiska liv, eftersom i bilismens spår följer en bel
rad andra industrier. Om hur detta kommer att
gestalta sig om t.ex. fem eller tio år veta vi knap-
:m : mi23..=>
past någonting, men både Ogburn och en annan
sociolog, Wirth, framhålla att man hitintills
aldrig gjort något försök att ställa en prognos om
hur tekniska framsteg återverka på samhället.
Här måste man då etablera ett samarbete mellan
naturvetenskapsmän och sociala vetenskapsmän
— svagheten ligger ännu i socialvetenskapernas
metodosäkerhet.
En sak är emellertid säker, framhåller
nationalekonomen Sumner H Slichter, nämligen att den
genom industrialiseringen inledda tendensen att
flera och flera samhällsmedlemmar bli anställda,
arbetstagare i stället för företagare, kommer att
öka. Vidare får man räkna med en ansvällning
av medelklassen, det blir mer och mer behov
av yrkeskunnigt folk och av manschettarbetare.
Detta kommer att spela en avgjord roll för
värderingen i ett samhälle, för attityden. Det är
t.ex. inte alls säkert att den nya medelklassen
kommer att sätta friheten som det högsta värdet.
Det troliga är väl snarare att det centrala värdet
för denna klass blir tryggheten och frågan är,
vilka offer den är beredd att göra i trygghetens
namn, dvs. hur mycket av den egna
rörelsefriheten den är beredd att avstå från för att samhället,
staten, skall kunna skapa trygghet eller det, som
den uppfattar som garanti för tryggheten.
Detta med tekniken och samhället anser jag
vara av en så fundamental betydelse, att jag
kanske kan något få fördjupa mig på den punkten.
Säga vi, att tekniken är av avgörande vikt för
samhället, så tarvar det en något djupare analys
av samhällsbegreppet. Den första fråga man då
ställer är följande: vad mena vi med ett
samhälle? Enklast kan man säga, att det är summan
av de individer, som leva på ett bestämt område,
eller att ett samhälle i sista hand är summan av
ett visst antal individer. Men även om vi ta vår
utgångspunkt bland individerna, så finna vi rätt
snart att vi bland vissa människor kunna iaktta
en likhet i handlingssättet, som skiljer ut dem från
andra människor; vi finna alltså att det blir
lämpligare att sammanföra dessa individer i grupper,
inom vilka det råder ett relativt likformigt
beteende. På så sätt komma vi fram till begreppet
social grupp.
I mycket primitiva kulturer utgöres samhället
kanske endast av en grupp, men i alla mera
utvecklade kulturer måste man räkna med ett fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
