- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
485

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 31 maj 1947 - Industriell formgivning i utlandet, av Arthur Hald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 A maj 1947

485

och tung, att man inte kan lägga om
konstruktionen eller byta ut maskinparken från ett år till
ett annat. Samtidigt finns det ett av reklamen
underblåst krav på nyheter, som genomsyrat den
amerikanska försäljningsapparaten och
kundmentaliteten. Av konkurrensskäl måste man
tillfredsställa kraven på förändringar. Man måste
åtminstone varje år visa upp en ny modell,
antingen det gäller bilar, radioapparater eller
dammsugare. På grund av
produktionsapparatens tyngd blir förändringarna då framför allt
av yttre karaktär. Det blir en ny dramatiskt
framhävd detalj, en annan ytbehandling, en
annan dekor osv., som ersätter den inifrån
betingade förändringen.

Den mentalitet, som ligger bakom begreppet
"årets modell" beror till stor del på att
genomsnittsamerikanens miljö i så hög grad är
dominerad av mekaniseringen. Man omger sig där
med större antal apparater och maskiner än
någon annanstans, och så småningom börjar man
bedöma alla föremål: möbler, bohagsartiklar osv.
ungefär på samma sätt som man lärt sig bedöma
bilen. Var och en vet ju att bilen i fråga om fart,
driftsäkerhet och bekvämlighet verkligen
förbättrats oerhört på ett par decennier. Även en
tvättmaskin, en dammsugare, en brödrost osv.
förbättras ju tekniskt så småningom. Men när
man tror att även en stol med nödvändighet
måste vara bättre i år än förra året bara därför
att den är nyare, då har man fått en falsk
inställning till produkten. Det är då inte heller svårt
att förstå, att utvecklingen gått i riktning mot en
yttre stil. Eftersom endast ett fåtal verkligen kan
bedöma en maskin inifrån, litar man på att ett
nytt utseende också borgar för en funktionell eller
teknisk förbättring. Den yttre formen blir en
symbol och det är utseendet som änger hur
"modernt" föremålet är. När form och konstruktion
på detta sätt förlorar sammanhanget, är man
givetvis definitivt på glid.

Jag har inte nämnt ordet "strömlinje" ännu, och
det med avsikt. Jag tror, att man först måste
fastslå vad som nu sagts, nämligen att det är
kravet på nyheter, förändring, modernitet osv.
som är det primära och att strömlinjen är den
form, som ur amerikansk synpunkt bäst har
kunnat tillfredsställa detta krav. Strömlinjeform
i betydelse av den form, som ger minsta möjliga
motstånd vid rörelse genom vatten eller luft, har
som begrepp utvidgats oerhört. Och "streamline"
har blivit liktydigt med attraktivitet och
modernitet. De dynamiska lagarna, tillämpade på
flygkroppen, har överflyttats inte bara på bilen utan
också på räknemaskinen, pennformeraren och
mycket annat. Men medan den ursprungliga
strömlinjeformen måste betraktas som en
minimi-volym har den använda strömlinjeformen blivit
mer och mer uppblåst. Den amerikanska bilen
av i dag ser ju ut som en alltför längre jäst vete-

Fig. 2. Tvättmaskin från 1915 bredvid en modern
amerikansk tvättmaskin ger exempel på den "ompackning" som
gjorts i avsikt att ge maskinen en helare form.

bulle — har någon sagt. Man har här också velat
spåra ett samband med de bulliga former som
framträdde på den stora världsutställningen i
Paris 1925. Man kan också se denna uppblåsthet
som tecken på en alltmera framträdande
prestige-karaktär, en strävan efter pompa och skrytsam
självhävdelse, kylarfronten skall imponera. Den
skall visa, att ägaren är någonting.

Den amerikanska formgivningen har givetvis
inte bara avigsidor. Man måste erkänna, att den
amerikanske designern många gånger genom en
viss fräckhet i användandet av de nya materialen
och tillverkningsmetoderna skapat och utnyttjat
många nya möjligheter på trots mot traditionen.
Genom sin strävan att göra något alldeles nytt
har han många gånger tvingats tänka på ett
förutsättningslöst sätt. En av hans insatser har varit
att försöka "packa om" konstruktionerna för att
föremålet skall få en helare och ur
användningssynpunkt mera praktisk form. Man får inte heller
karakterisera varje kåpa och varje buktande form
som en mer eller mindre falsk strömlinje.
Formgivningen av de nya syntetiska materialen ger
ett visst formregister vars karaktär egentligen
endast fackmännen kan bedöma. Designern i
Amerika kan kanske sägas vara en företeelse på
gott och ont, farligare ju mer falskt attraktiv han
försöker göra varan, bättre ju mer inifrån han
arbetar.

Schweiz

Ser man den industriella formgivningen i
England i vid bemärkelse som ett organisatoriskt
problem och formgivningen i Amerika som en
försäljningssak, kan man säga, att schweizarna
arbetar med den industriella formen utan några
särskilda åthävor. Liksom en god hantverklig
form växer fram ur kunskap om materialet, ur
den hantverkliga skickligheten och kunskap om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free