Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 7 juni 1947 - Omvärderingskrisen, av Björn Sjövall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 juni 1947
495
Omvärderingskrisen
Amanuens Björn Sjövall, Stockholm
I en tidigare uppsats (Tekn. T. 1947, s. 73) har
vi på olika sätt talat om spänningen inom
personligheten i dess förhållande till arbetet. Vi sade
att kampen mot ett motstånd var det väsentliga
och att det att förverkligas innebär, att
personligheten utvecklar sina inneboende möjligheter i
kampen mot ett motstånd. Från spänningen
måste vi noga skilja konfliktsituationen, som är
ett slags överspänning, då individen inte längre
upplever det skapande i spänningen utan
situationen blir en hämning. Motsatsen till spänning är
vakuum. Där ett vakuum inträder söker
individen efter nya utvägar till spänning. Ofta når han
då endast surrogatspänning, dvs. en upprivenhet
hos nerverna utan någon skapande utlösning.
För att riktigt göra klart för oss vad spänning
är måste vi närmare studera livets energigrund.
Under beteckningen energiskikt sammanfattar vi
alla personlighetens energier, vilka vi kan
bestämma som drifter och behov och inordna i två
huvudgrupper allt efter syftet: att upprätthålla
livet eller att utveckla dess inneboende
möjligheter. Emedan drifterna under utvecklingens
gång specialiseras till ett antal olika behov, skall
vi huvudsakligen benämna energierna med detta
namn. Behoven anknyter till våra erfarenheter av
personer, saker, verksamheter och idéer och
bildar tillsammans med dessa vissa psykiska
sammanhang, som vi kallar meningsområden. Våra
psykiska yttringar försiggår alltid inom ramen för
något meningsområde. Som exempel på olika
meningsområden kan nämnas yrket,
sällskapslivet, familjen, medlemskap i förening. Hos
somliga människor existerar en viss splittring inom
personligheten, allt efter som handlandet
bestämmes av olika meningsområden. Uppträdandet
kanske rent av blir motsägande ibland, beroende
på att handlandet utgår från olika
meningsområden vid olika tillfällen. Hos den mogna och
genomtänkta personligheten har de olika
meningsområdena samordnats och personlighetens
enhetlighet genomförts.
Vid ett ingående studium av behoven har
psykologerna konstaterat en viss regelbundenhet i
människors reaktionssätt. Detta har föranlett
formulerandet av behovslagar, vilka vi här närmare
skall studera.
17
Behovslagar
Ett för alla känt förhållande har fått följande
formulering i aviditetens lag (lat. "avidus":
lysten): behovens anspråksnivå stiger med ökad
mättnad och tvärtom. När ett behov är mycket
starkt, blir vi mindre nogräknade. Den utsvultne
äter även sådan föda, som den blott hungrige med
avsky skulle vända sig bort ifrån. Aviditetens lag
gäller för alla slags behov, även för de andliga.
När ett behov har tillfredsställts upphör lockelsen
hos de ting som tjänade behovstillfredsställelsen.
Den mätte bryr sig inte om mat, efter
gymnastikövningarna har man fått nog av kroppsrörelser.
Även för de andliga behoven inträder
behovsmättnaden. Vi tröttnar för en tid på det vackraste
musikverk när vi hört det upprepas några gånger.
I vissa fall kan man t.o.m. tala om övermättnad,
nämligen då behovstillfredsställandet fortsätter
utöver mättnadsgränsen.
Ett behov är ett orostillstånd, som inte utjämnas
förrän behovet tillfredsställts. När den naturliga
vägen för ett behovs tillfredsställande spärras,
inträffar det ibland att oron ger upphov till något
slags surrogatreaktion. En anställd t.ex., som
stillatigande har fått ta emot anmärkningar av sin
chef, låter kanske sin irritation gå ut över
familjen. Många små felhandlingar i vårt dagliga
liv kan ledas tillbaka till otillfredsställda behov.
De nämnda förhållandena har sammanfattats
i lagen om surrogatreaktioner: ett behov som
hindras från sin naturliga tillfredsställelse söker
sig fram på en sidoväg. En surrogatreaktion
gynnas i hög grad av att det råder likhet mellan
surrogatsituationen och den för behovet naturliga
situationen. I enlighet därmed kan flera behov
komma till uttryck i varje särskild reaktion.
Antag t.ex. att en irritation måste behärskas.
Individen har kanske t.o.m. glömt den men någon
tid senare ger en händelse legitim möjlighet till
vredesutlösning, t.ex. en protestaktion i
humanitärt syfte. Den behärskade vreden får då tillfälle
att manifestera sig på ett berömvärt sätt. Lagen
om behovsutlösning genom likhet säger sålunda,
att behovet söker utlopp i varje situation som
tillräckligt liknar den naturliga
utlösningssituationen. Ett specialfall av denna lag utgör
sublimeringen, Därmed menas att driftenergier av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
