Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 14 juni 1947 - Det rostfria stålet i den kemiska industrins tjänst, av Helmer Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U jtmi 1947
513
Det rostfria stålet
i den kemiska industrins tjänst
Bergsingenjör Helmer Nathorst, Sandviken
I Stål- och Metallnormskommitténs regi bedrives
en omfattande kvalitetsstandardisering av stål.
Hl.a. har utarbetats ett förslag till svensk standard
för rostfria stål (publicerat i Verkstäderna dec.
1946). En översikt över stålen i förslaget visas i
tabell 1. Den sista gruppen om fem stål innefattar
sådana stål, som i första hand kunna betraktas
som eldhärdiga. De nickelfria stålen med 14 resp.
18 % krom användas med gott resultat för vissa
ändamål i kemisk industri, men då de icke äro
av allround-karaktär för den kemiska industrin
kunna de här lämnas åt sidan, liksom det
18-pro-centiga kromstålet med 2 % nickel. De
återstående stålen utgöras som synes av två grupper.
Den ena gruppen består av stål med ca 18 % Cr
och ca 8—10% Ni samt med varierande halter
av kol och molybden. Jag kommer i
fortsättningen att benämna dem 18/8-, 18 8+1.5- och
18/8 + 2,5-stål, ehuru detta inte stämmer helt
med nickelhalterna. Den andra gruppen utgöres
av ett enda stål med ca 27 % Cr, 5 % Ni och
1,5 % Mo, som jag ämnar benämna 27Jo +
1,5-stål. Jag kommer att begränsa mig till dessa båda
grupper, då de måste anses vara de för den
kemiska industrin ojämförligt viktigaste.
I olegerat eller låglegerat stål befinner sig vid
rumstemperatur allt järn — utom den ganska
obetydliga del som ingår i karbider — i
^-tillståndet, metallografiskt betecknat ferrit. Detta
kännetecknas av att kristallgittret är
rymdcentre-ral kubiskt. Hos vissa av de rostfria stålen
däremot befinner sig hela eller största delen av
strukturen i ^-tillståndet, metallografiskt austenit,
kännetecknat av att gittret är ytcentrerat kubiskt.
De austenitiska stålen skilja sig från övriga stål
på många sätt: de äro omagnetiska, ha större
längdutvidgningskoefficient, ha en enorm
tänjbarhet, ha stor benägenhet att hårdna vid
kallbearbetning etc. 18/8-, 18/8 + 1,5- och 18/8 +
2,5-stålen äro i övervägande grad austenitiska. I den
mån strukturen ej är helt austenitisk rör det sig
endast om helt små mängder ferrit i austeniten.
27/5 + 1,5-stålet brukar betecknas som
ferrit-austenitiskt. Den dominerande beståndsdelen är
009.18.018.8 : 00
ferrit men vid sidan av denna finnas avsevärda
mängder austenit, storleksordning 30—40 %.
Korrosionsl leständ ighet
Den väsentligaste av de egenskaper, som göra
stålen värdefulla för den kemiska industrin, ät
givetvis korrosionsbeständigheten. Xu är
emellertid denna en ganska komplicerad egenskap, som
ej låter sig bestämma med någon universalmetod.
Det bästa sättet att ge en uppfattning om hur
stålen ligga till ur
korrosionsbeständighetssyn-punkt torde vara att beskriva hur de förhålla sig
gentemot de olika typer av korrosionsangrepp,
som man har råkat ut för i praktiken.
Den typ man först tänker på är givetvis den
allmänna korrosionen, dvs. en korrosion där
angreppet sätter in med praktiskt taget samma
hastighet (iver alla delar av ytan. Beständigheten
mot denna art av korrosion är ganska enkel att
fastställa och har som följd därav studerats
mycket ingående. Nyligen ha ståltillverkarna i
samarbete uppställt ganska omfattande tabeller över
de rostfria stålens beständighet mot allmän
korrosion. Dessa tabeller kunna erhållas från bruken.
1 stort sett ligger det till så att 18/8-stålet
halden lägsta beständigheten, medan 18/8+ 1,5 och
27/5 + 1,5 ligga i en högre klass och 18/8 + 2,5
representerar högsta klass. Fall finnas, där t.ex.
27/5 + 1,5 är jämgod med eller överträffar
Ti[bell 1. Förslag till svensk stmularrf för rostfria stål
C Cr Ni Mo C Cr Ni Mo
hög 18 8 — låg 18
med. 18 8 — låg IS — 1,3
låg 18 8 —* 0,20 18 2
med. 18 0 1,5 låg 27 5 1,5
låg 18 9 1,5* med. 19 9 - **
med. 18 10 2,5 hög 25
låg 18 K) 2,5* med. 27 5
låg 14 — — med. 20 20
0,20 14 — — med. 25 20
0,35 14
* Korngränsfrätningsbeständig efter svetsning utan glödgning; ev.
Ti- eller Nb-tillsats. ** Tillsats av Ti eller Nb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
