- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
516

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 14 juni 1947 - Det rostfria stålet i den kemiska industrins tjänst, av Helmer Nathorst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3(516

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 7. Mikrostruktur hos 1818-stäl förstört av
spännings-korrosion.

råde 18/8-stalen ävensom 27/5+ 1,5-stålet fa an
ses ligga närmast något bättre till än det
molyb-denfria 18/8-stålet.

Slutligen har man att räkna med ännu en viktig
korrosionstyp, spänningskorrosionen, som ger sig
till känna i form av sprickor på ställen som på
något sätt befinna sig i ett mekaniskt
spänningstillstånd. Sprickornas utseende framgår av fig.
6 och 7. Denna angreppstyp är förhållandevis litet
känd och arbete pågår såväl i Sverige som
utomlands för att bättre utreda betingelserna för
denna. I allmänhet tycks den kunna förorsakas
av hela lösningar av lialogensalter. De flesta
erfarenheterna hänföra sig därvid till klorider.
Alkalier vid höga tryck och temperaturer ha visat
sig ge samma korrosionstyp och lödsprödheten
måste anses hänga samman med
spänningskorro-sionsangrepp. Det är särskilt de austenitiska
sla-len som äro känsliga för spänningskorrosion. En
molybdentillsats till 18/8-typen minskar i någon
mån känsligheten. 27/5 + 1,5-stålet visar som
regel en god beständighet mot
spänningskorro-sionsangrepp. En utväg att undvika
spännings-korrosion är givetvis att ta bort spänningarna och
det förekommer i viss utsträckning, speciellt i
I SA, alt hela konstruktioner glödgas vid ca 870
med efterföljande långsam svalning för
borttagande av spänningar. Om en dylik behandling skall
utföras torde det åtminstone vid det molybdenfria
18/8-stålet vara säkrast att man väljer en variant,
där kolet bundits med ett karbidbildande ämne.

Hållfasthetsegenskaper

Näst efter korrosionsbeständigheten i betydelse
komma hållfasthetsegenskaperna. Det är ju just
genom kombinationen korrosionsbeständighet—

hög hallfasthet—god seghet, som de rostfria stålen
överträffa så många andra metalliska och icke
metalliska material med goda
korrosionsbestän-dighetsegenskaper. De båda ståltyperna ha
väsentligt olika hållfasthetsegenskaper, vilket tydligt
framgår av spännings-töjningsdiagrammen, fig. 8.
De konventionella hållfasthetssiffrorna hos de
enligt diagrammen dragna slavarna äro för
brott-gräns 68,1 resp. 65.2 kp/mnr för 18/8 res]).
27 5 + 1.5 samt för förlängning på 10 d, 51,4
resp. 19,6 %. Elasticitetsgränsen^ kunna ur dia
grammet uppskattas till ca 15 resp. ca 50 kp/mnr.

18 8-stålen äro material med stor formbarhet,
vilket framgår av deras låga elasticitetsgräns och
höga förlängning. 27/5 + 1,5-stålet däremot måste
anses vara ett ganska styvt material. Dess höga
elasticitetsgräns är av värde när det gäller
på-kända konstruktioner, som t.ex. axlar, där den
laga elasticitetsgränsen hos 18/8-materialet skulle
framtvinga en obekvämt stor vikt på
konstruktionsdetaljen. Jag avstår från att ge siffror för
dynamiska egenskaper och nöjer mig med att
hänvisa till de austenitiska stålens höga
slagseghet och absoluta okänslighet för anvisningsverkan
i utmattning. I båda fallen äro de betydligt
överlägsna 27/5 — 1,5-stålet.

Av stor betydelse är vidare hållfastheten hos
svetsfogar. De austenitiska stålen utmärka sig för
svetsfogar, som ha samma högklassiga
egenskaper som grundmaterialet. 27/5 + 1,5-materialet
ger svetsar, som visserligen visa en förhållandevis
god seghet men dock äro betydligt underlägsna
de austenitiska stålens svetsfogar. Vid mera
avsevärda mekaniska påkänningar eller svåra
kemiska påfrestningar bör man undvika detta
material för svetsade konstruktioner, om man ej har
möjlighet att glödga svetsfogen efteråt.

Av materialens övriga fysikaliska egenskaper är
att nämna cle austenitiska stålens stora
värmeutvidgning skoefficient, som är ca 16 X 10 ’8 för
20—100°, medan 27/5 + 1,5-materialet har ca
11 X 10 vilket ungefär motsvarar
utvidgnings-koefficienten för olegerat järn. Den höga
utvidgningskoefficienten hos 18/8-stålen är givetvis i
vissa fall en nackdel och den bör beaktas av
konstruktörerna särskilt med hänsyn till
spännings-korrosionsfenomenet.

Fig. 8. Spänningstöjningsdiagram frän dragprov.
Töjnings-skalan hänför sig till en mütlängd av 270 mm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free