Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 14 juni 1947 - Rostfritt stål inom sprängämnesindustrin, av Nils Norrby - Spänningskorrosion i kokande vatten, av Bo Hermelin - Rostfritt stål för låga temperaturer, av Göran Philipson - STF:s styrelse - Svetskommitténs nya arbetsformer, av F L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(522
TEKNISK TIDSKRIFT
armatur huvudsakligen 18/8-stål utan molybden och med
högre kolhalt, 0,1 %. Allteftersom vi fick erfarenhet 0111
detta rostfria ståls begränsning i korrosionshänseende
övergick vi till de högvärdigare varianterna 18/8-stål med
låg kolhalt (0,05 %) med eller utan molybden. Numera
använder vi de flesta kvaliteterna av 18/8-stålet. Inom den
sprängämnestekniska avdelningen har 18/8-kvaliteten med
molybdentillsats, 1,5 % Mo, visat sig tillfredsställande
även vid låga salpetersyrahalter i restsyrorna och högre
temperaturer. Inom den civila tillverkningen användes
18/8-kvaliteterna med eller utan molybden allt efter
omständigheterna. I sistnämnda fall väljer vi i många fall
hellre ett högvärdigare material än som skulle vara
nödvändigt för det ursprungliga ändamålet. Apparaten kan
härigenom komma till användning för andra icke
förutsedda tillverkningar, där större krav kan komma att
ställas på materialet. Det universalvärde apparaten
härigenom får uppväger väl merkostnaden.
Under kriget var vi under en kortare tid hänvisade till
25/5-stålet men fick tyvärr tråkiga erfarenheter av denna
kvalitet, som verkade mycket känslig för olämplig
värmebehandling, t.ex. vid svetsning, liksom för kallbearbetning.
Det visade sig att i en tillverkning, där tidigare med
tillfredsställande resultat använts 18/8 med låg kolhalt,
apparatur av 25/5-kvaliteten angreps mycket svårt i
synnerhet på svetsfogarnas sidor. Materialet verkade ha
mycket grov struktur och ganska hårt. I ett annat fall hade vi
låtit utföra en apparat med handhamrade gavlar utan
efterföljande värmebehandling. I detta fall visade det sig
att just gavlarna angripits synnerligen kraftigt. För en del
nytillverkningar av kemiska produkter, som togs upp
under denna tid, använde vi apparatur av denna
25/5-kvalitet. I dessa fall föreligger inget svårare
korrosionsproblem (lågprocentiga myrsyror och oxalsyror), varför
några besvärligheter icke kan påvisas. Då tillgången på
krom minskade, medförde detta, att vi åter fick använda
18/8-kvaliteten och någon mer apparatur av 25/5-kvaliteten
har vi icke beställt.
Våra rostfria apparater är till övervägande del byggda
av valsat material och endast i undantagsfall gjutna. Vår
åsikt är, att det valsade materialet är att föredra ur
korrosionssynpunkt, lättare att kontrollera vid
framställningen och har tätare struktur. Porositeter i det gjutna
materialet kan bereda obehagliga överraskningar efter en tid.
Vi har exempel på detta från två utföranden av autoklaver.
Nils Norrby
Spänningskorrosion i kokande vatten
Spänningskorrosion uppträder ej endast vid vissa
frätande vätskor utan även ofta vid kokande vanligt vatten.
Denna korrosion är ganska märklig då den vanligen
uppstår mycket oväntat och nyckfullt. De olika rostfria
stålkvaliteterna förhåller sig ganska olika i detta avseende.
Speciellt de austenitiska 18/8-stålen är särskilt känsliga
för spänningskorrosion, medan stål av ferritisk karaktär
ofta visar en mindre känslighet.
De flesta tillverkare av vattenkokare,
varmvattenberedare, värmeväxlare för ånga eller vatten m.m. har
antagligen någon gång varit utsatta för de svårigheter som
spänningskorrosion orsakar. Som ett intressant exempel på
spänningskorrosion i vatten vill jag här beskriva ett fall
med en varmvattenbehållare för en kokseldad spis.
Behållaren var rektangulär med plana sidor och med
uppvärmning från ena sidan. Vattensystemet var öppet, alltså
utan tryck på behållaren. Vattenhöjden i behållaren
varierade och reglerades av en flottör. Härigenom utsattes
den värmda plana sidan för temperaturväxlingar, vilket
i sin tur framkallade spänningar i plåten. Behållarna var
till att börja med tillverkade av 18/8-stål och efter en
kort tids drift uppstod sprickor i den plåt, som var utsatt
för de största spänningarna. Sprickorna, som gick som ett
nätverk genom plåten, var typiska för sådana som upp-
kommer genom spänningskorrosion. Plåten kunde delvis
brytas sönder med endast fingrarna. Senare tillverkades
behållarna av ett ferritiskt 17 % kromstål och de visade då
ingen tendens till spänningskorrosion. Användningen är
dock ganska begränsad beroende på svårigheter vid
tillverkningen. Man bör ej använda detta material för
behållare under tryck. Bo Hermelin
Rostfritt stål för låga temperaturer
På de senare åren har utvecklats flera processer inom
den kemiska industrin, där man arbetar med låga
temperaturer (—50° till —80°C). Som exempel på dylika
processer kan nämnas tillverkning av monovinylacetylen i
neoprensyntesen samt diverse anläggningar inom
oljeraffineringen, där man använder flytande propån eller andra
lättflyktiga kolväten. Då man vid dessa processer
handskas med stora kvantiteter kondenserade lättflyktiga
eldfarliga produkter, är det av största vikt, att apparaturen
har en tillfredsställande hållfasthet.
Det är sedan gammalt känt, att draghållfastheten och
sträckgränsen för de flesta material ökar med sjunkande
temperatur. Ofta åtföljs emellertid denna ökning i
draghållfasthet av en minskning i elastiska egenskaper t.ex. av
slaghållfastheten. Vanligt kolstål, som har en ganska hög
slaghållfasthet vid rumstemperatur, visar en ytterligt
kraftig sänkning av denna redan några få grader under noll.
Då man för närvarande saknar tillfredsställande metoder
för att med hänsyn till laboratorieprov på slaghållfastheten
dimensionera apparatur, måste största försiktighet
iakttas vid konstruktion av apparatur för låga temperaturer
i vanligt stål.
Metaller såsom koppar, aluminium m.fl. visar ingen
minskning av slaghållfastheten vid låga temperaturer men
är ofta olämpliga av andra orsaker, speciellt när det gäller
konstruktion för högre tryck.
De rostfria stålen med austenitisk struktur visar
emellertid samma egenskap som metallerna, att de behåller
slaghållfastheten oförändrad vid låga temperaturer, varför de
kan rekommenderas för detta användningsområde.
Göran Philipson
STF:s styrelse utsåg vid sitt sammanträde den 16 april
1947 till ny ordförande i Svetskommittén direktör Walter
Edström. Till ledamöter i Teknisk Tidskrifts nämnd
omvaldes hrr R Stéenhoff (ordf.), B Alm, B Ekelund, H
Eriksson, S Malmström och A Vrethem.
Bestämmelser, vilka tidigare saknats, fastställdes för
STF:s hederstecken (brons-, järn-, silver- och guldplakett).
Efter att ha tagit del av avdelningarnas inställning beslöt
styrelsen uttala, att anonym annonsering av lediga platser
i Teknisk Tidskrift icke bör förekomma annat än i väl
motiverade undantagsfall, samt önskvärdheten av att
föreningsledamöter icke svarar på anonyma platsannonser i
dagspressen.
Vid sammanträde den 8 maj 1947 beslöts att till Sveriges
Standardiseringskommission överlåta de SEN-normer och
andra liknande publikationer, vilka för närvarande utges
och försäljes av föreningen. På förslag av professorerna
Pleijel, Weibull och Borelius beslöts att till kandidat för
Kelvin-medaljen utse Sir Edward Victor Appleton,
London. Civilingenjör Stig Samuelsson tilldelades 1947 års
Ahlsell-stipendium.
Svetskommitténs nya arbetsformer. Enligt beslut av
STF:s styrelse sorterar numera den ständiga kommittén
för svetsteknik direkt under styrelsen i stället för som
tidigare under avd. Mekanik. Ledamöter i kommittén utses
av avdelningarna och av styrelsens ordförande. Avsikten
härmed är att skapa en bredare bas för kommitténs arbete.
Varje avdelning bör i svetstekniska frågor hänvända sig
till kommittén. F L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
