Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 14 juni 1947 - Encyclopedia of Chemical Reactions, bd 1, av E B - Meters for Measuring Water and Industrial Fluids, av Wll - Lubricating and allied oils, av Brt - Determination of Particle Size in Sub-Sieve Range, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 juni 1947
527
aviserades redan 1933. Av bokens företal framgår
emellertid, att förarbetet varit mycket arbetskrävande, samt att
åtskilligt redan avklarats, vilket inger förhoppningen, att
de följande banden kan utkomma med ej allt för stora
tidsmellanrum. Meningen med arbetet är, att det skall bli
ett referensverk över alla kemiska reaktioner inom den
oorganiska kemin, och vid sidan av Chemical Abstracts,
Gmelin—Kraut m.fl. kommer det uppenbarligen även att
bli en tillgång.
Materialet är ordnat alfabetiskt och det första element,
som behandlas, blir således aluminium. Som första
reaktion kommer
3 AgCl .-j- Al -> A1C13 + 3 Ag
vilken försiggår med stor våldsamhet, när silverkloriden
uppvärmes till smältning. Sammanlagt har medtagits 180
reaktioner med metallisk aluminium och den sista av dessa
är med ZrBr4. Totala antalet reaktioner, i vilka aluminium
och dess föreningar deltar, är 659. I övrigt behandlas i
första bandet: antimon, arsenik, barium, beryllium, vismut,
bor och brom, tillsammans deltagande i 3 073 reaktioner.
Vid varje upptagen reaktion anges det litteraturställe, från
vilket uppgifterna har hämtats. I slutet av boken finns
listor över referenter och granskade tidskrifter,
forinelför-teckning samt förteckning över i första bandet omnämnda
kemiska föreningar.
I ett arbete av detta slag är nomenklaturfrågan av största
vikt. Tyvärr råder alltjämt en ganska stor förvirring vid
formelskrivning och benämning av kemiska ämnen och
de, som bidrar minst till att eliminera denna förvirring,
torde väl vara praktikens män inom handel och industri.
Vågar man hoppas, att detta verk, som följer de
rekommendationer, som uttalats av The Committee for the
Reform of Inorganic Chemical Nomenclature of the
International Union of Chemistry 1940, skall bidra positivt i
detta avseende? E B
Meters for Measuring Water and Industrial Fluids,
av C Jaques. Spon Ltd, London 1945. 83 s. 12 sh. 6 d.
I denna lilla bok är sammanställda data för vätskemätare
av olika typer, såsom mätare med roterande kolvar,
vinghjulsmätare och venturimätare. De olika typerna beskrives
i anslutning till ritningar, och av diagram framgår
tryckfall för olika storlekar och vattenflöden. I tabeller anges
minimiflöde för registrering, flöde vid ± 2 % felvisning
samt lämpligt maximiflöde vid korttidsdrift, 10 h och 24 h
drift per dygn. Varmvattenmätare för temperaturer upp
till 100°C och tryck upp till 18 at behandlas också.
Synpunkter vid val av mätartyp för olika ändamål
framlägges, och mätarnas inbyggnad, drift, underhåll och
reparation redogöres även för. Slutligen anges ett schema
för en kalibreringsanläggning. Framställningen bygger
huvudsakligen på de mätartyper som tillverkas av ett par
engelska firmor; tyvärr är Imoskruven inte medtagen. Wll
Lubricating and allied oiis, av Elliot A Evans. 3:e rev.
uppl. Chapman & Hall Ltd, London. 210 s., 39 fig. 15 sh.
Att välja smörjolja är ett besvärligt problem, som
ingenjörer ofta har att brottas med. Riktlinjerna är ej så väl
kända, och undersökningarna i samband med utprovningen
sker ofta på rent empirisk väg. Föreliggande bok fyller
därför ett verkligt behov, ty förf. synes vara synnerligen
väl förtrogen med sitt ämne och han behandlar det på ett
populärt och lättfattligt sätt.
Förf. redogör först för tillverkningen och
sammansättningen av de vanligare smörjoljorna ävensom för de
tillsatser, som man numera ofta använder för att förbättra
oljornas egenskaper. Han behandlar vidare lagerproblemet
i allmänhet och — i anslutning därtill — frågan hur oljan
verkar vid inkörning m.m. av lagret. I kapitlen "Selectiou
of lubricants" och "Oiis eniployed" diskuteras oljeval i
vissa speciella fall ocli dessa båda kapitel är av särskilt
stort värde. Den del, som handlar 0111 provning, torde där-
emot vara av mindre intresse för svenska läsare, då
svenska normer är under utgivning. Man skulle kanske önska
en utvidgning av antalet figurer, speciellt av antalet
principskisser, samt vidare av figur- och tabelltexterna. Detta
skulle göra den redan nu klara framställningen ännu mer
överskådlig.
Boken kan varmt rekommenderas tekniker, som önskar
praktiska synpunkter på smörjningsproblemet men som ej
vill tränga djupare in i teorin. Brt
Determination of Particle Size 111 Sub-Sieve Range.
London 1944. 69 s., 20 fig.
Vid stoftundersökningar är det som bekant ett svårt
problem att bestämma partikelfördelningen för kornstorlekar
mindre än de finaste siktarnas maskvidder, dvs. under ca
50—60 u. I ett stort antal industriella processer ingår eniel
lertid olika slag av stoft med kornstorlekar under denna
gräns och det kan då ofta vara av väsentlig betydelse att
kunna göra en säker bestämning av kornfördelningen.
I vissa fall kan man för driftkontroll nöja sig med en
bestämning av stoftkornens totala yta, vanligen uttryckt i
cnr/g, och en sådan bestämning kan ske relativt snabbt,
men i andra fall krävs del en fullständig kännedom 0111
stoftkornens fördelning på olika kornstorlekar och detta
är en ganska omständlig analys. För belysning av detta
senare problem hölls på initiativ av British Coal Utilisation
Research Association (BCURA) och British Colliery Owners
Research Association (BCORA) i London en konferens i
juli 1942 med diskussion i ämnet. Som underlag för
diskussionen förelåg en av D G Skinner och R L Brown utarbetad
redogörelse. Denna redogörelse och den förda diskussionen
samt några senare inkomna diskussionsinlägg har
publicerats och torde vara av intresse för den som arbetar inom
detta område. De metoder, som varit föremål för
behandlingen, är direkt mikroskopisk mätning av kornstorleken
samt sedimentation i olika vätskor antingen med
ljus-extinktionsmätning eller enligt Andreasen med vägning av
ett antal genom en pipett erhållna prov. Skinner och Brown
kom till den slutsatsen att ljusextinktionsmetoden skulle
vara den som hade de största utsikterna att bli använd
som standardmetod och diskussionen pekade nog i stort
sett även i denna riktning.
Den mikroskopiska metoden ansågs i allmänhet vara för
omständlig och tidskrävande, men denna metod hade även
varma förespråkare..
Andreasens metod ansågs lätt medföra sammanbakning
av materialet, varvid de grövre partiklarna tog de finare
med sig i fallrörelsen, och anledningen härtill var att söka
i den stora stoftkoncentrationen, vanligen 1 volymsprocent
stoft i sedimentationsvätskan. — Häremot kan man
anmärka, att man kan erhålla avsevärt bättre resultat med
Andreasens metod, 0111 man går ner med
stoftkoncentrationen till ungefär en tiondel av detta värde, vilket kan ske
även utan användning av någon speciell mikrovåg.
Väg-ningarna måste dock ske med en noggrannhet av 0,1 mg.
Vid sedimentation och mätning enligt
ljusextinktionsmetoden kunde man använda stoftkoncentrationer på 0,01
—0,03 volymsprocent, och då blir ju risken för
sammanbakning av stoftet avsevärt minskad. Trots denna låga
koncentration uppstår dock ofta svårigheter att få en
tillfredsställande dispersion av stoftet. Detta senare problem
behandlades ganska ingående i diskussionen. En olägenhet
med ljusextinktionsmetoden är emellertid, att mätningarna
blir mycket osäkra, 0111 stoftets kornstorlek närmar sig
ljusets våglängd, vilket gör att stoft med kornstorlekar på
1 à 2 « och därunder knappast går att analysera med
denna metod. Denna svårighet finns däremot icke vid
Andreasens metod.
Något slutgiltigt resultat kom man inte till vid
konferensen utan ett fortsatt arbete på problemet planerades. De
synpunkter som kommit fram i den lilla skriften, som även
innehåller rikligt med litteraturreferenser, är emellertid
värda att studera. Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
