- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
547

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1947 - Regnstatistik för dimensionering av rullbanors ytavvattningssystem, av Oscar Beijer och Bengt Högberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 juni 1947

547

Regnstatistik för dimensionering
av rullbanors ytavvattningssystem

Civilingenjörerna Oscar Beijer och Bengt Högberg, Stockholm

För närvarande planeras i Sverige en avsevärd
utbyggnad av både civila och militära flygfält.
Främst avses en betydlig nybyggnad och
utvidgning av fältens bansystem. För att man vid
han-projekteringen skall komma till en tekniskt och
ekonomiskt riktig konstruktion av banornas
ytavvattningssystem erfordras en lämpligt
bearbetad och uppställd nederbördsstatistik från landets
olika delar. Statistiken borde kunna lämna direkt
besked om det antal översvämningar, med vilket
man per år är tvingad att räkna vid olika
utformning av banytan och olika dimensioner på det
banytan avvattnande dräneringssystemet. Någon
för delta ändamål användbar statistik torde ej
tidigare ha uppgjorts. K. Flygförvaltningens
Flygfältsbyrå har därför bearbetat ett stort antal
nederbördsdiagram från städer i olika delar av
landet.

Befintlig statistik

Den befintliga statistiken redovisar i första hand
den totala nederbörden från olika platser i mm
per år eller per månad. Därtill kommer den
statistik, som ett flertal städer lagt upp för att erhålla
ett "beräkningsregn" för dimensionering av sina
avloppssystem. Sedan självregistrerande
regnmätare kommit till användning har sålunda på vissa
platser en noggrannare utredning företagits för
klarläggande av ortens nederbördsförhållanden i
vad avser regnens varaktighet, vattenmängd och
antal vid olika intensiteter. Dessa utredningar
följa närmast en av von Greyerz skisserad metod1.

Regnen redovisas vanligen i ett
tidsintensitets-diagram med inlagda frekvenskurvor (fig. 1). En
av dessa kurvor — ofta någon av dem, som
representera en gång på 2—5 år — brukar utväljas till
normalregn, vilket lägges till grund för
dimensionering av ortens avloppssystem. Vid. bearbetning
av regnmätarnas diagram har Åkerlindlr vid en
utredning för Norrköpings stad förfarit så, att
intensiteten uträknats för varje 5 min period av
ett regn, varefter 5 min intensiteterna ordnats
efter storlek till en varaktighetskurva. Med hjälp
av dessa varaktighetskurvor utarbetades sedan ett
sammanställande diagram. I detta kunde utläsas
frekvensen av de fall ett regn under viss tid hade

31 : 551.577 : 711.553.9

en intensitet lika med eller överstigande en viss
intensitet. Beräknades i stället nederbördsintensi*
teten för olika varaktigheter med 5 min intervall
skulle en annan kurva erhållas. Denna skulle ge
direkta värden för medelintensiteten under en viss
tid och således ge högre värden än föregående
metod. Vill man emellertid vid dimensionering
av ett visst ledningssystem ta hänsyn till
buffertmagasin, erfordra båda redovisningarna ett rätt
tidsödande passnings- och räknearbete.

Utredningens förutsättningar

Medan man på de flesta trafikflygfält avser alt
huvudsakligen använda banorna, skall man pä
de militära fälten kunna starta och landa tvärs
över bansystemet. Under sådana förhållanden
måste man ägna särskild uppmärksamhet åt den
kraftiga ytuppmjukning, som ofta äger rum
utmed bankanterna, när regnvatten rinner från
banan ut på fältet, och som kan medföra
kata-strofrisk. Man försöker därför nedbringa antalet
sådana översvämningar av ytvatten genom att
utbilda ett ytterst grunt dike i ena eller vardera
kanten av banan och genom att anordna ett
av-vattningssy.stern med ytvattensbrunnar på
lämpligt inbördes avstånd i bottnen på dessa diken.

Dikena tjänstgöra som buffert vid så kraftiga
regn, att brunnar och avloppsledningar ej kunna
avleda bela vattenmängden. Detta dikesmagasin

Fig. 1. Schematiskt diagram
noer nederbörds förhållanden;
kurvorna risa, hur ofta en
viss regnintensitet
förekommer under viss
regnvaraktighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free