- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
548

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1947 - Regnstatistik för dimensionering av rullbanors ytavvattningssystem, av Oscar Beijer och Bengt Högberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3(548

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Tvärsektion av rullbana, utformad med "diken"
för att hindra nederbördsvatten att spola över banans
kanter och mjuka upp fältgtan intill dessa (höjdsiffror
i cm).

måste utformas så, att det icke låter vattnet bli
stående så långt in på banan, att det kan besvära
trafiken. Ej heller får diket göras så djupt, att
det stör den korsande trafiken. Den normala
sektion på rullbanan, som kommit till
användning, framgår av fig. 2. Liknande sektioner
förekomma också ofta vid flygplatsbyggnad i
England, medan däremot flygfälten i Amerika
vanligen byggas för ren bantrafik. Därvid får
ytvattnet rinna från banorna ut i stora magasin i själva
fältytan vid sidan av banorna, varifrån vattnet
avledes genom ytvattensbrunnar.

På grund av dessa speciella förhållanden har
utredningen främst tagit sikte på att lämna ett
direkt svar på frågan hur många översvämningar
per år man måste räkna med oin
avvattnings-systemet utformas med ett visst magasin och en
viss kapacitet hos vederbörande ledningar.
Samtidigt har även undersökts under vilken tid på
året och dygnet man har att räkna med de för
översvämning farligaste regnen.

Nederbördsdiagranninens bearbetning
Primärmaterialet vid statistikens uppgörande
har som förut nämnts varit automatiskt
registrerade nederbördsdiagrani. Från dessa diagram ha
sedan de regn utvalts, vilka haft dels en total

A/et/ert>öref

Fig. 3. Diagram av
automatiskt registrerat regn,
omritat i för bearbetning
lämpligare skala; då
redovisningen sker i ett
sum-madiagram, motsvaras
vid bearbetningen ett visst
tillgängligt magasin av en
vågrät linje och olika
ka-pacitet hos
avvattnings-systemet av olika brant
lutande räta linjer.

regnmängd av minst 1 mm och dels en intensitet
av minst 10 l/s ha. Undersökningen har
begränsats till atl omfatta dessa regn, därför att en
regnmängd på 1 mm, även om den kommer
momentant, varken har någon större betydelse för
trafiksäkerheten på banan eller någon allvarligare
inverkan på uppmjukningen av fältytan intill
ban-kanterna. Regn med en intensitet mindre än
10 l/s ha ha ej medtagits, då det under denna
gräns inte längre torde bli nederbörden utan
snösmältningen, som under våra klimatförhållanden
blir avgörande för översvämningsriskerna.
Likaså torde genom denna intensitetsgräns all
nederbörd i form av snö uteslutas ur redovisningen.

Från registreringsdiagrammen ha regnen införts
i en tabell (tabell 1), där man antecknat datum,
klockslag mellan vilka varje regn synes ha fallit
med oförändrad intensitet samt den totala
regnmängd som fallit under varje sådan period. I
denna tabell ha även upptagits den totala
regn-mängden för varje regn liksom både
delperiodernas och hela regnets intensiteter.

Regnen ha härefter uppritats i ett diagram i så
tydlig skala, att de närmare kunnat analyseras
(fig. 3). I diagrammet anger ordinatan den totalt
fallna regnmängden. En med abskissan parallell
linje med ordinatan a mm representerar i
diagrammet ett vattenmagasin på banan, dvs. i
banans diken, av en sådan storlek, att det rymmer
ett regn med en nederbördsmängd på bela banan
av a mm. Det i diagrammet markerade regnet
kommer alltså att i första hand fylla magasinet.
Efter tt min är magasinet fullt, varefter vattnet
börjar att svämma över bankanterna. Förses nu
magasinet med en avbördande ledning så
dimensionerad, att den kan ta en vattenmängd
motsvarande ett regn med intensiteten i l/s ha, kan
magasinets och ledningens gemensamma effekt
markeras av en lutande linje, utgående från värdet
a mm på ordinatan. Översvämning kommer nu

Tabell 1. Utdrag ur de automatiskt registrerade kurvorna
(Eksjö 1945)

Datum Varaktighet med Total Regnmängd Intensitet
konstant intensitet regntid mm l/s tia

klockslag min min del- totalt del-
medelregn regn tal

17/4 12.30- -13.00 30 4,4 24,5
21/4 19.25- -19.55 30 2,5 14,0
1/5 16.05- -16.27 22 2,0 15,0
16.27- -16.42 15 37 1,4 3,4 15,5 15,0
3/5 12.15- -45.15 180 12,0 11,0
15.15- -18.25 190 370 15,6 27,6 14,0 12,5
14/8 08.15- -08.30 15 2,8 31
08.30- -09.05 35 50 2,1 4,9 10
09.05- -10.31 86 136 3,7 8,6 7 10,5
31/8 09.42- -10.10 28 3,2 19,0
10.10- -10.52 42 70 14,0 17,2 55,0
10.52- -11.02 10 80 0,4 17,6 6,5
11.02- -11.12 10 90 4,0 21,6 65,0
11.12- -11.30 18 108 4,4 26,0 41,0
11.30- -12.30 60 168 6,0 32,0 17,0 30,8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free