Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 2 augusti 1947 - Aktuella synpunkter på tryckluftsbrytare, av Ivar Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 augusti 1947
561
Aktuella synpunkter på tryckluftsbrytare
Civilingenjör Ivar Lindström, Ludvika
I slutet av 1920-talet och början av 1930-talet,
då de första stora kortslutningslaboratorierna
kom till, började snart resultat visa sig i form av
bättre och effektivare släckningsdon för
vätske-brytare, som gjorde det möjligt att bygga
olje-lådsbrytare ända upp till de högsta spänningarna
med stor brytförmåga och med en hög grad av
driftsäkerhet. En helt ny klass av brytare,
vätske-brytare mecl liten vätskevolym (vattenbrytare,
oljeminimumbrytare) utvecklades, som visade sig
ha oljelådsbrytarens fördelar men i stort sett
sakna dess nackdelar. Dessa brytare har,
statistiskt sett, gjort en utomordentligt tillförlitlig
tjänst och undantagen gäller endast vissa
speciella fall.
Man kan då möjligen fråga, varför det har
ansetts lönt att slå in på utvecklingen av en ny, helt
avvikande typ av brytare, tryckluftsbrytare, och
vad det är för fördelar hos dem, som skall
uppväga alla de kostnader, som måste läggas ned på
experiment- och utvecklingsarbete och på delvis
nya produktionsmedel. De synpunkter som varit
avgörande kan sammanfattas ungefär så här:
den helt vätskefria tryckluftsbrytarens säkerhet
mot brandrisk; tryckluftsbrytarens lätthet att
aptera för snabbåterinkoppling,
sammanhängande med dessa korta funktionstider;
tryckluftsbrytarens inneboende förmåga att — bättre än
andra existerande slag av brytare — klara vissa
på sätt och vis speciella men ytterst viktiga
kopplingsfall, såsom brytning av kapacitiva strömmar
och över huvud taget brytning vid de högsta
spänningarna, över 120 kV; möjligheten att något
så när lätt bygga tryckluftsbrytare för högre
bryteffekter än som rimligtvis uppnås med andra
brytare; tryckluftsbrytarnas relativt stora tålighet
mot slitning. Dessa argument för
tryckluftsbrytare kanske inte var för sig förefaller så oerhört
övertygande. Tillsammans är de emellertid
giltiga för så viktiga områden för strömbrytares
användning, att det knappast kan råda någon
tvekan om klokheten i att på allvar gå in för
utveckling av tryckluftsbrytare.
Tryckluftsbrytarforskningens mål och resultat
Det arbete, som syftar till att genom systematisk
forskning försöka klarlägga de grundläggande
621.316.57.064.24
sammanhangen, har nu hos Asea bedrivits i
åtskilliga år. Det pågår än och det är långt ifrån
avslutat. Vissa, för den praktiska konstruktionen
synnerligen givande, preliminära resultat har i alla
fall uppnåtts.
Forskningen är dels av huvudsakligen
experimentell, dels av huvudsakligen teoretisk och
utredande art. Den förra delen syftar framför allt
till att klarlägga konstruktionsfaktorernas och
nätegenskapernas inverkan på brytförmågan. Det
teoretiska utredningsarbetet har till mål
kännedom om lagarna för trycklufts strömning och
tryckvågors uppkomst och fortplantning. De
resultat, som detta studium redan givit, har visat sig
ha aktualitet och värde också för helt andra
områden än strömbrytartekniken.
Det fysikaliska förloppet vid brytning av växelström
För att rätt förstå förutsättningarna över huvud
taget för ljusbågssläckning vid växelström i
strömmande tryckluft är det bra att ha klart för
sig i stora drag det fysikaliska förloppet omkring
strömmens nollgenomgång. I fig. 1 visas ett enkelt
tidsdiagram över ström och spänning i en
övervägande induktiv krets. Strömmen i går mot sitt
naturliga nollvärde i punkten A.
Ljusbågsspänningen eb, som under större delen av halvvågen
Sammandrag av föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den
21 februari 1947.
Fig. 1. Strömmar och spänningar vid brytning i starkt
induktiv växelströmskrets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
