Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 2 augusti 1947 - Aktuella synpunkter på tryckluftsbrytare, av Ivar Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 augusti 1947
563
och som ger möjligheter till bättre och bättre
resultat, dvs. lägre pris eller vikt per MVA
brytförmåga.
Bri]tförmågans beroende av håldiametern
De uppgifter som tidigare skymtat i
facklitteraturen har varit ganska motstridiga, angivande
proportionalitet än ungefär mot håldiametern, än
ungefär mot hålarean. Vi har kommit till resultat,
som bekräftar denna motstridighet. Beroendet
visar sig vara rätt olika i olika fall. Den övre
vänstra figuren i fig. 4 visar sambandet vid låg
branthet hos den återvändande spänningen.
Funktionen är h = k tf1*6, således inte så långt från
proportionalitet mot hålarean. Vid växande
brant-heter har konstaterats, att potensen sjunker och
småningom alltmer närmar sig 1. Vinsten av ökad
hålarea och använd luftmängd reduceras i
samma mån.
Bryt förmågans beroende av slaglängden
För att nedsmältning av kontaktmaterialet i
närheten av kontaktpunkterna skall undvikas så
mycket som möjligt, måste den rörliga kontakten
öppna ytterst snabbt men därefter stanna i ett för
släckning gynnsamt läge. Denna slaglängd
inverkar i hög grad på den maximala brytströmmen.
Kurvorna i fig. 5 visar resultatet av mätningar vid
15 och 30 kV och vid 20 och 30 mm håldiameter.
Man får alltid utpräglade maxima, som ligger vid
överraskande låga värden på slaglängden.
Förklaringen är följande: Är slaglängden för stor,
kommer en onödigt lång ljusbåge att brinna i
rummet framför kontakthålet och en
motsvarande större mängd joniserad gas måste ut genom
hålet, innan isolationshållfastheten kan
återställas. Blir slaglängden för liten, börjar
isolations-avståndet i och för sig bli otillräckligt för den
återvändande spänningen. För sjunkande
.s-värden brukar också h sjunka mycket brant ned mot
noll. Detta förhållande är ett mycket starkt
argument mot systemet med enkel kontaktrörelse, där
hela isolationen över öppen pol etableras mellan
brytkontakterna, och för systemet med
sammansatt kontaktrörelse, där spänningsfrånskiljningen
är förlagd till en tvångskopplad seriefrånskiljare
i luft, och där optimal slaglängd i
effektbrytstäl-let kan väljas.
Brytförmågans beroende av trycket
I allmänhet är det ganska lätt att konstatera,
att den maximala brytströmmen varierar ungefär
direkt proportionellt med tanktrycket. Detta
förutsätter emellertid, att trycket framme vid
brytstället är nära lika med tanktrycket, och det i sin
tur, att vissa villkor beträffande kanalernas
dimensionering är uppfyllda. Bl.a. måste
blåsventilens effektiva genomloppsarea vara minst
dubbelt så stor som effektbrytställets blåshålsarea.
Eftersom strömningen i begynnelseskedet, när
Fig. 5. Brytförmågans
staglängdsberoende;
den återvändande
spänningen har
samma medelbranthet.
ljusbågssläckningen äger rum, icke är ett
stationärt förlopp, är tryckförhållandena i verkligheten
mycket komplicerade. I fig. 6 till höger är den
förenklade bilden av en tryckluftsbrytare
ytterligare schematiserad. Blåsventilens öppningstid är
ändlig och rör sig kanske om 5 à 10 ms. När
ventilen öppnar, rusar en tryckvåg, en jjositiv
kompressionsvåg, med lutande front upp genom
bryt-polen. Till följd av att den i brytpolen redan
befintliga luften successivt komprimeras, stiger
lufttemperaturen starkt, vilket bl.a. medför en ökning
av frontens hastighet. När vågen når fram till
rörets ände, dvs. brytstället, stiger trycket till
ungefär 1,5 gånger tanktrycket, och en reflexionsvåg
börjar arbeta sig tillbaka mot blåsventilen,
dälden åter reflekteras etc. På utseendet av det
vågfenomen, som utbildar sig, inverkar även
öppningsögonblicket för effektbrytstället, vilket
inleder en negativ expansionsvåg. De
svängnings-amplituder och våghastigheter, som har uppmätts,
är i regel något lägre än de teoretiskt beräknade,
vilket beror på den dämpande inverkan av
friktionen och av luftavtappningen i
effektbrytstället. Diagrammet i fig. 7 visar trycket i en brytpol
Fig. (1. Schematisk bild av tryckluftsbrytarpnl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
