- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
567

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 2 augusti 1947 - Aktuella synpunkter på tryckluftsbrytare, av Ivar Lindström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 augusti 1947

567

Fig. 18 (t.v.). Brytkontaktdon i modern tryckluftsbrytare.
Fig. 19 (t.h.). Bry tar pol av modern konstruktion med både
brytkontaktdon och huvudkontaktdon.

dande spänningens branthet, ett värde som
kanske ligger någonstans i närheten av 600 à 700
V//AS. För de fall, då man vet att brantheten är
högre eller då brantheten är okänd, är det säkrast
att använda motståndsbrytning. Denna anordning
är utförd som ytterligare en standardiserad
bygg-del, vilken påbyggs i stället för den normala
toppen genom en synnerligen enkel procedur.

Fig. 20 visar exteriören av en brytare av
ifrågavarande konstruktion. Fyra fullt analoga serier
byggs, nämligen för 250, 400, 600 och 800 MVA
märkbryteffekt, både vid 10 och 20 kV
märkdriftspänning. Den största märkdriftströmmen är
1600, 2 500, 4 000 och 4 000 A för respektive

Fig. 20. Modern tryckluftsbrytare för 10 kV, 2 500 A och
400 MVA.

Fig. 21. Trefasigt oscillogram av strömmar och spänningar
vid brytning i brytaren, fig. 20; den brutna
kortslutningseffekten är 30 % högre än brytarens märkbryteffekt;
trefasig bryteffekt 3 X 24,5 X 7,/ ,= 522 MVA; ljusbågstid
4 resp. 9 ms.

serie. Fig. 21 visar ett oscillogram från en trefasig
brytning vid 522 MVA med en 400 MVA brytare.

Utomhusbrytare för högre spänningar

Upp till ca 50 kV driftspänning går det bra att
nöja sig med ett brytelement per pol, om
anspråken på bryteffekt är måttliga. Vid högre
spänningar vinner man på att seriekoppla två eller
fler brytelement. Tryckluftsbrytare för 70, 120
och 150 kV är särskilt aktuella i den mån den
erforderliga brytförmågan är högre än som
rimligen kan uppnås med andra slag av brytare, dvs.
högre än 1 000 à 1 600 MVA. För 200 kV, och än
mer för 350/385 kV, torde tryckluftsbrytare för
närvarande vara de enda tänkbara.

200 kV brytaren är den enda av våra typer, som
verkligen varit i drift längre tid. När typen
planerades, ansågs en brytförmåga om 2 500 MVA
vara tillräcklig. Av vissa skäl valdes sex
seriekopplade brytelement, vilket ger 2 500/6=420
MVA per element trefasig effekt, ett ganska
blygsamt värde med hänsyn till provmöjligheterna.
Vad brytspänningen angår, ger sex element
(200 + 30)/6 kV = 38,5 kV per element
huvudspänning och fastän valet på sin tid naturligtvis
gjordes i viss mån på måfå, har detta antal
element visat sig lämpligt. Bryteffekten är i själva
verket 3 000 MVA vid en brytspänning vilken som
helst mellan 200 och 300 kV.

Fig. 22 visar en 200 kV brytarpol.
Manöversystemet företer vissa särdrag.
Effektbrytkontak-ternas läge och rörelse styrs sålunda med hjälp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free