- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
580

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 9 augusti 1947 - Underjordskrossning vid svenska gruvor, av Axel Kjelgaard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3(580

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. A. Siktanalgs av
kross-gods i relation till
utloppsspalten (closed setting); t.v.
från tuggare, t.h. från Gates
krossar.

40 % uppnåtts på kulkvarnarna och väsentliga
driftbesparingar ha kunnat ske. Såsom synes av
diagrammen har tuggen försvunnit från alla
kapaciteter större än 50—60 t/h och ersatts med
spindelkrossar, för vilka endast två storlekar
komma att behövas för att täcka de
produktionsområden, som i allmänhet förekomma i vårt land.
Diagrammen ha uppställts som rena
krossnings-scheman och komma naturligtvis att påverkas av
de olika anrikningsprocesser, som malmen skall
underkastas. Detta kan dock i regel icke ske
förrän efter andra krossningssteget, och de två
föreslagna krosstyperna påverkas därför i
allmänhet icke härav.

Siktningsprobleni

Syftet med siktningen mellan de olika
kross-ningsstegen kan vara olika, beroende på malmens
egenskaper och dess vidare behandling och
användning, och för att kunna bedöma, vad som
härvidlag kan uppnås, har jag på fig. 4
sammanställt ett antal svenska siktanalyser på
krossprodukter efter tuggare och Gates krossar.
Som jämförele ha inritats motsvarande kurvor
enligt amerikanska uppgifter. Dessa visa, såsom
det kunde väntas, att de svenska malmerna i
allmänhet kunna anses vara mera svårkrossade
än de amerikanska. I övrigt är där en sak man
fäster sig vid och som enligt min mening ofta
icke i tillräcklig grad beaktas vid dimensionering
av mellan- och finkrossars intagsöppning,
nämligen att man vid en given utloppsspalt får
påräkna att få stycken med upp till dubbla
kantlängden.

Ifall man förutsätter, att det brutna berget faller
med ungefär samma procentuella kornfördelning
som krossprodukten från en tugg, ser man genast
att en väsentlig produktionsökning skulle kunna
åstadkommas genom att före krossen avsikta
stycken, mindre än ca 300 mm. I allmänhet
erfordras emellertid detta sällan vid tuggen och
oftast icke heller vid mellankrossen. Dessutom

finns det icke för närvarande någon utprovad
konstruktion, som effektivt kan sikta vid så stora
ingående. Vid större belastning av förkrossen är
det däremot värdefullt att krossen genom en
matarapparat tillförsäkras en jämn matning,
men i allmänhet torde en enkel sias, eventuellt
med ett fast galler i bottnen, kunna klara
uppgiften. Vid de efterföljande krosstegen är det i
regel endast en mycket ringa produktionsökning,
som kan uppnås, men man vill ofta av hänsyn till
syltan i det ingående eller mullhaltprocenten i
det utgående godset sätta in en sikt framför första
mellankrossen. En fråga, som här är tämligen
sparsamt utredd, är hur mycket mullprocenten
minskas, om underkorn frånsiktas före
mellankrossen.

I och med att man med skutkrossen får stycken
upp till 300—400 mm, får man beakta att de
normala vibrationssiktarna icke äro konstruerade för
så grovt ingående. På fig. 5 visas en amerikansk
konstruktion, "Symons bar grizzly", som har
visat sig mycket väl lämpad för det här berörda
ändamålet. Denna sikt kan numera även
levereras från svensk verkstad.

Framför finkrossen kan det sägas, att man
praktiskt taget alltid bör ha en sikt, i regel av flera
orsaker. I händelse av kulkvarn efter krossen bör
sikten arbeta i sluten krets med krossen, så att
kulkvarnen tillförsäkras konstant maximistorlek
på ingående godset. Den stora betydelsen härav
börjar bli allt klarare; det finns ett flertal
utländska utredningar på området, och även på
olika håll här i landet har man börjat syssla mera
rationellt med problemet. Vid denna siktning
visar det sig, att man redan vid måttliga
produktionssiffror kan finna det omöjligt att klara sig
med en sikt av gängse konstruktion, och en
uppdelning av godsströmmen är naturligtvis ofta ej
önskvärd. Det kan därför vara av intresse att
visa, att det även här finnes en speciell
nykonstruktion, "Symons rod deck screen", fig. 6.
Sikten karakteriseras av att siktytan utgöres av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free