Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 16 augusti 1947 - Filmen rationaliserar den industriella utbildningen, av Gunnar Dyhlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 augusti 19i 7
593
Filmen rationaliserar
den industriella utbildningen
Major Gunnar Dvhlén, Stockholm
Om ökat välstånd i samhället är beroende av
ökad produktion av nyttigheter så måste all
utbildning, allmän som speciell, inrikta sig på att
först och främst inlära nyttiga ämnen. Med
hänsyn till den nu rådande bristen på arbetskraft
måste utbildningsmetoderna dessutom
rationaliseras — man måste bibringa eleverna mera
kunskap på kortare tid. Nu mer än någonsin måste
alltså den teoretiska skolan anpassa sin
utbildning efter det praktiska livets krav. Alla
utbildningsmedel, soin kunna tjäna detta krav, skola
fördomsfritt tillvaratas och prövas. En genväg
i detta avseende är också att införskaffa
utbildningserfarenheter från andra länder, som särskilt
av kriget tvingats att tillämpa förkortad
utbildningstid.
Av världskrigets segermakter torde USA vara
det land, som nått längst i fråga om
utbildningsrationalisering. USA har i andra världskriget
genomfört krigshistoriens väldigaste upprustning.
I korthet markeras denna upprustning av följande
siffror. De väpnade styrkorna utgjorde 1940 %
milj. man och 1945 12 milj. Under samma tid
tillverkade industrin 100 000 flygplan och 75 000
stridsvagnar. Örlogstonnaget ökade från 1,2 Mt
till 2,7 Mt och handelstonnaget från 1 till 9 Mt.
Under krigsåren levererade Amerika dessutom
till sina allierade krigsmateriel för 20 000 M$, allt
i avrundade siffror.
371.672 : 331.86
Man kan fråga sig hur det var möjligt att på så
kort tid utföra denna enorma prestation. Till stor
del kan förklaringen sökas uti de rationella
metoder, som tillämpades såväl vid
industriarbetarnas utbildning för att tillverka krigsmateriel som
vid soldaternas utbildning att handha den. Såsom
exempel kan anföras, att när man förut ansåg att
det krävdes 5 år för att utbilda en man till en
fullgod slipare inom den så krigsviktiga optiska
industrin, kunde man genom rationaliserad
utbildning och träning gå ned till en utbildningstid
av ett halvt år*! Detta säger en hel del. Ett annat
exempel utgör skjututbildningen för
flygplansskyttar. Dessa utbildades med film på halva den
tid som tidigare ansetts behövlig och nådde
betydligt bättre skjutresultat under strid än
skyttarna, som utbildats efter äldre metoder.
Vad som särskilt utmärkte utbildningen över
lag var en vidsträckt användning av
åskådningsmaterial, särskilt "visual aids". Dessa blevo en
betydelsefull faktor i de nya träningsmetoderna.
Av visual aids kom film och bildband att spela
den största rollen både vid industrin och
krigsmakten. Enligt US Office of Education lät 37
firmor under åren 1942—1945 tillverka 457 filmer
och 432 bildband för utbildning av arbetare.
Antalet elever steg från 60 000 per månad 1941 till
* Carlberg, B C: Kan modern utbildningsteknik lätta industrins
brist på arbetskraft? Affärsekonomi 1947 h. 3.
Fig. 1. De amerikanska industriföretagen hade sin filmsal
invid fabriken; teori och praktik arbetade "vägg i vägg".
Fig. 2. Utbildning av flygskyttar med film.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
