Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1947 - Den svenska vattenrätten, av Georg Österholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 augusti 1947
609
Den svenska vattenrätten
Vaitenrättsamanuens Georg öslerholm, Stockholm
Den utformning, som lagstiftningen på
vattenrättens område erhöll genom
vattenrättsförordningen (1880) och dikningslagen (1879), kunde
i tidens längd icke anses motsvara utvecklingens
krav. Redan 1906 tillsattes kommittéer för
omarbetning av vattenrätten. Efter många
omarbetningar utfärdades år 1918 vattenlagen, vilken
trädde i kraft med 1919 års ingång. Vattenlagen
har sedermera ändrats och kompletterats ett
flertal gånger. År 1919 tillkommo bestämmelser om
flottning samt år 1920 om farled och
torrläggning av mark. Bestämmelser om vattentäkt
utfärdades år 1939 (i kraft 1/1 1940) och två år
senare en lag om avledande av kloakvatten och
industriellt avloppsvatten (i kraft 1/1 1942). År
1945 utfärdades en lag om åtgärder till
motverkande av spekulation i vattenkraft och följande
år en lag om kontroll på överlåtelse av
vattenkraft. En lag med särskilda bestämmelser om
tillfällig vattenreglering utfärdades 20/10 1939 och
trädde i kraft påföljande dag.
Vattenrätt
Vattenrätten, som huvudsakligen fått sin
utformning i vattenlagen, utgör en sammanfattning
av de rättsregler, som i förhållande till allmänna
och enskilda intressen bestämma de
befogenheter, vilka ägaren till grunden utövar med
avseende på det ovan grunden och i denna befintliga
vattnet. Den lukrativa vattenrätten reglerar de
förhållanden, som hänföra sig till vattnets nyttiga
verkningar, exempelvis kraftändamål, medan den
defensiva vattenrätten innehåller regler om
avvärjande av skadlig inverkan av vatten genom
torrläggning etc. Till den förra gruppen höra
bestämmelserna om byggande i vatten och om
vattentäkt (2 kap.), vattenreglering (3 kap.) samt
allmän farled (5 kap.) och allmän flottled (6 kap.).
Till den defensiva vattenrätten höra reglerna om
torrläggning av mark genom dikning,
vatten-avledning eller invallning (7 kap.). Hit äro
närmast att hänföra stadgandena om avledande av
avloppsvatten (kloakvatten och industriellt
avloppsvatten; 8 kap.).
Med byggande i vatten avses uppförande av
varje anläggning (damm, bro, brygga, vall etc.),
som kan inverka på vattenståndet, och varje
åtgärd till förändring av vattnets djup eller läge
351.79(485)
(t.ex. bortledande av vatten), såvitt det
tillämnade företaget icke är att hänföra under annat
företag (2 kap. 1 §). Med vattenreglering
förstås företag för reglering av vattnets
avrinning ur sjöar eller andra vattensamlingar eller
i vattendrag för åstadkommande av ett mera
rationellt utnyttjande av vattenkraften (3: 1). Såväl
byggande i vatten som vattenreglering avser
sålunda tillgodogörande av ytvatten, under det att
med vattentäkt förstås anläggning för utnyttjande
av grundvatten (2: 42). Allmän farled innesluter
i sig även allmän hamn (5: 13). Med allmän
flottled förstås sådan led, där flottgods må framflottas
löst eller i ringbommar (lag 19/6 1919 om
flottning i allmän flottled, 1 §).
Åtgärderna för marks torrläggning hänföras till
tre särskilda slag av företag, dikning,
vattenav-ledning och invallning. Till dikning hänföres
företag, som avser beredande av avlopp för
ytvatten eller grundvatten utan att företaget avser
ändring av vattenförhållandena i ett vattendrag,
sjö eller annan vattensamling (7: 1), ävensom
av-dikning av kärr, mosse eller annan vattendränkt
mark. Skulle dock till följd av avdikningen
märkbar inverkan vållas på vattenförhållandena i
vattendrag, sjö eller annan vattensamling,
tillämpas reglerna för vattenavledning (7: 35). Till
sistnämnda företag hänföras sänkning eller
uttappning av sjö eller annan vattensamling,
fördjupning, utvidgande eller rätande av älv, å eller annat
vattendrag eller eljest avledande av vatten
därifrån (7: 37). Skulle de åtgärder, som ingå i
företaget, innebära ett förfogande över vattnet i sjö
eller annan vattensamling eller havet eller i ett
vattendrag, hänföres företaget till vattenavledning
eller invallning. Gränsen mellan dessa båda
företag dras så, att med vattenavledning avses
bortledande av vatten genom fördjupning, utvidgning
eller rätande av ett vattendrag (7:37), under det
att vid invallning det väsentliga syftet är att vinna
skydd mot vattnet genom uppförande av vall eller
annan dylik byggnad (7:49).
I viss mån kan även ett fjärde slag av företag
räknas liit, nämligen vattenreglering. Till
vattenreglering hänföres åtgärd, som avser
åstadkommande av bättre hushållning med vattnet eller
beredande av ökad möjlighet att utnyttja
vattenkraft (vattenkraftsbåtnad) eller såväl vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
