Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1947 - Den svenska vattenrätten, av Georg Österholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 augusti 1947
611
annat område i vattendrag att utan gottgörelse
avstå intill en tredjedel av vattenkraften, vare sig
i form av vattenmängd eller av fallhöjd, för
tillgodoseende av kungsådrcintrcssena. Dessa äro
allmän farled, allmän flottled, fiskets
tillgodoseende, torrläggning eller bevattning av mark
samt tillgodoseende av allmänt ändamål, som
först framdeles kan vppa sig (1:6, 12). Nu
gällande bestämmelser utgå alltså, till skillnad från
de gamla, från att kungsådra får överbyggas.
Enligt 14 § i 1896 års fiskelag skall i rinnande
vatten, där fisken har sitt drev, en sjättedel av
bredden vid vanligast förekommande lågt
vattenstånd i djupaste vattnet lämnas fri från
fiskredskap, som kan hindra fiskens gång (tidigare
understundom benämnd mindre kungsådra).
Till andra allmänna intressen, som genom
vattenlagen blivit tillgodosedda och medfört
inskränkningar i grundägarens rätt, hör vattnets
användning som transportmedel, dvs. för allmän
farled och allmän flottled. Vid inrättande av
dylika leder skall i princip vatten avstås utan
gottgörelse (5:4; 6:5). Till nyssnämnda
inskränkningar höra vidare de särskilda villkor, som
knutits till större vattenkraftanläggningar och
vattenregleringar, till vilka tillstånd beviljats enligt
vattenlagen och där vid oreglerat normalt
lågvatten minst 500 hk kan tas ut vid turbinen
(4 kap.). Hit höra bestämmelserna om
utprovning, Kronans lösningsrätt, bygdekraft och
regleringsavgifter. Nyprövning gäller både
kraftanläggningar och regleringar och har liksom
bestämmelserna om kungsådran tillkommit för
tillvaratagandet av framtida intressen.
Nyprövning innebär, att det lämnade tillståndet efter
bestämda mellantider, vanligen vart 40 :e år, kan
revideras med hänsyn till då föreliggande
allmänna intressen, varvid intill en fjärdedel av den
utbyggda vattenkraftens värde kan få avstås utan
ersättning (4: 5, 6, 16). Instituten lösningsrätt och
bygdekraft gälla endast vattenkraftanläggningar
(jfr dock 4: 2) och få endast utövas mot
ersättning vid utgången av vissa perioder om 40 resp.
20 år. Lösningsrätt innebär rätt för Kronan att
för tillgodoseende av allmänt behov expropriera
kraftverk mot ersättning i statsmedel (4:9).
Bestämmelserna om bygdekraft ålägga ägare av
kraftverk av viss storlek att för bygdens behov
till visst pris (självkostnaden jämte 2 procent på
anläggningskapitalet) avstå intill en tiondel av
den årliga kraftmängden "som kan med det
installerade maskineriet bliva uttagen" (4: 1). Vid
vattenreglering, varigenom den uttagbara
vattenkraften ökas med visst belopp, har för ägare av
sålunda av regleringen berört strömfall
stipulerats årliga avgifter, uppgående till mellan 0,10
och 3 kr/hk, varmed den uttagbara
vattenkraften i medeltal ökats (4: 14). Avgifterna, vilka
bestämmas för 20-årsperioder, ha närmast
karaktär av vederlag för förmåner, som vunnits på den
kringliggande bygdens bekostnad, och skola för
den skull användas på närmare angivet sätt för
dess behov.
Fiskeintressen
Såsom villkor för utförande av företag stadgas i
vattenlagen på ett flertal ställen skyldighet att
vidta anordningar till skydd för fisket eller att
utge avgifter till befrämjande av fisket i
vattenområdet (vid byggande i vatten, inrättande av
allmän farled och flottled samt vattenavledning;
2:8; 5:5; 6:8, 9; 7:41) eller inom riket i dess
helhet (vid byggande i vatten, vattenreglering och
avledande av industriellt avloppsvatten; 2: 10;
3:2; 8:34).
Ersättning
Beträffande ersättning för skada eller intrång,
och även för s.k. ideell skada, gäller i allmänhet
den regeln, att ersättning skall utgå i pengar (9
kap.). Ersättningen skall vanligen uppgå till fulla
värdet av den egendom som avstås eller utgöra
full gottgörelse för uppkommen förlust. I vissa
fall utgår ersättningen med 50 proc. förhöjning
(9:48). Den mest anmärkningsvärda nyheten
bland vattenlagens bestämmelser om ersättning
var införandet av en ny ersättningsform för
tillgodogörande av annans vattenkraft, nämligen
ersättning medelst kraftöverföring (9: 13 o.f.). I
analogi härmed kan ersättning för
tillgodogörande av grundvatten, varigenom annans möjlighet
att utnyttja grundvattentäkt minskas eller
förloras, bestämmas att utgå genom
tillhandahållande av vatten (9:46). Till nyheterna hör även
möjligheten att framställa anspråk på ersättning
för oförutsedd skada. Sådant anspråk kan göras
gällande inom i regel fem år räknat från utgången
av den för företagets fullbordande bestämda
tiden (2: 24, 51; 7: 57; 8: 42).
Vattendomstolarnas
domsområden och sammansättning
Vattendomstolarna voro från början fem till
antalet och benämndes Norrbygdens,
Mellanbygdens, Österbygdens, Västerbygdens och
Söderbygdens vattendomstolar. År 1932, då
vattendomstolarna inplacerades på ordinarie stat, indrogs
Mellanbygdens vattendomstol, och i samband
därmed ändrades gränserna för de återståendes
jurisdiktionsområden. Vattendomstolarna äro
således numera fyra. De till varje vattendomstol
hörande områdena framgå av fig 1. Gränserna
följa vattendelare mellan olika vattensystem
Sålunda begränsas Norrbygdens vattendomstols
domsområde i söder av Ljusnans norra
vattendelare. Till Västerbygdens vattendomstol höra
bl.a. samtliga de vattensystem, som avbörda sitt
vatten i Vänern. Vattenmål prövas av den
vattendomstol, inom vars område företaget är beläget
("forum rei sitae"),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
