Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1947 - Den svenska vattenrätten, av Georg Österholm - Internationell dammkongress i Sverige 1948 - Industrnis Effektiviseringsförbund i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 augusti 1947
613
sörja för utredningens fullständighet. Detta
gäller i främsta rummet de allmänna intressena men
även i stor utsträckning tillvaratagandet av
enskilda parters rätt. Där så befinnes erforderligt,
kunna utlåtanden inhämtas från vissa
myndigheter, t.ex. Lotsstyrelsen, vittnesförhör hållas eller
särskild sakkunnig tillkallas att biträda
vattendomstolen. Vattenrättsdomaren kan uppdra åt viss
person att efter förberedande undersökning avge
utlåtande i målet. Därjämte kan åt
vattenrätts-ingenjörerna, med eller utan biträde av
vattenrättsnämndemän, uppdrag lämnas att verkställa
undersökning på stället. Sedan skriftväxlingen
avslutats, sammanträder vattendomstolen för
behandling av målet till syn på stället eller, om
målet kan prövas utan syn, på annan för
parterna välbelägen plats. Tiden och platsen för
sammanträdet kungöres i ortspressen. Vid
sammanträdet kan viss utredning infordras, som medför
ytterligare skriftväxling, varefter nya
sammanträden kunna hållas. I sinom tid följer därefter
vattendomstolens utslag, vilket skall innehålla
noggranna bestämmelser, som i avseende på den
ifrågasatta byggnaden kunna vara erforderliga
för tillgodoseende av allmän och enskild rätt. I
utslaget skola således intas föreskrifter om bl.a.
byggnadens läge och konstruktion, de
ersättningar, som skola utgå, bestämmelser om
vattenmärke och om vattenhushållningen samt om
avgifter ävensom om åtgärder till skydd för fisket.
I utslaget skall dessutom fastställas viss tid för
företagets fullbordande, i regel ej över tio år.
Förfarandet vid vattendomstolen i besvärs- och
underställningsmål följer i stort sett samma
principer som i ansökningsmål (11:85—94).
Handläggningen vid vattendomstolen av
stämningsmål föregås av skriftväxling mellan parterna
(11: 75—84). Då i dessa mål endast är fråga om
reglering av rättsförhållandet mellan bestämda
parter, förekommer ingen kungörelse i tidningar.
Vattenbok
För varje vattendomstols område skall föras
vattenbok, ett slags register för anteckning av
uppgifter om företag enligt vattenlagen (12 kap.).
Vattenboken är upplagd efter
nederbördsområden och föres i fyra avdelningar (byggnader i
vatten i allmänhet, farleder och flottleder,
torrläggningsförrättningar samt vattentäkter).
Som särskilt vattensystem eller
nederbördsområde skall bl.a. avses vattensystem, som
avbördar sitt vatten i havet, Vänern eller Mälaren
eller över riksgränsen mot Norge ävensom all
mark, varifrån vattnet avrinner till sådant
vattensystem, såframt området uppgår till minst
200 km2; områdenas antal är 143.
Underställning, hemställan och klagan
Synemännens utlåtande om inrättande av allmän
flottled, vattenavledningar och invallningar, som
beröra sjöar eller vattendrag, vari finnes allmän
farled eller allmän flottled, samt
vattenregleringar och avledande av avloppsvatten (vilka två
sistnämnda företag även kunna handläggas direkt
vid vattendomstol) skola underställas
vattendomstolens prövning (3: 11; 6:3; 7:45, 55; 8:38).
Vissa företag enligt vattenlagen kunna av
vattendomstolen överlämnas till K.M.t med
hemställan om prövning. Detta gäller bl.a. vid
prövning av tillåtligheten av vissa byggnads- och
vat-tenavledningsföretag, vattentäkter, inrättande av
allmän farled och allmän flottled, större
vattenregleringar och vattenavledningar (2:3, 47; 5:3;
6:3; 7:39, 46). Beträffande sistnämnda tre
företag liksom vid invallningar kan K.M:t även
förbehålla sig prövningsrätt (4: 13; 6: 3; 7: 46, 55).
Obligatorisk hemställan till K.M:ts avgörande
skall göras vid vattenregleringar och
vattenavled-ningsföretag, sänkning eller reglering av vattnets
avrinning ur någon av de fem största sjöarna
(Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och
Storsjön i Jämtland, vilkas öppna delar utgöras av
s.k. publikt vatten, dvs. äro undantagna
strandägare), ävensom den till storleken sjunde sjön,
nämligen Siljan (4:13; 7:46). K.M:t beslutar
även om avlysning av allmän farled och i vissa
fall allmän flottled (5: 11; 6: 27).
Talan mot vattendomstolens slutliga utslag
fullföljes vanligen efter vad till Vattenöverdomstolen,
som utgöres av en division av Svea Hovrätt,
förstärkt med en ledamot i Kammarkollegiet
(kammarråd) såsom administrativt sakkunnig (11:98
—109). Mot Vattenöverdomstolens slutliga utslag
fullföljes talan genom revisionsansökning hos
K.M:t i Högsta Domstolen (11: 110—113).
Internationell dammkongress i Sverige 1948.
Com-mission Internationale des Grands Barrages skall hålla
kongress i Sverige den 10—17 juni 1948. Kongressen
börjar i Stockholm med förhandlingar, vilka avslutas i
Trollhättan efter en studieresa till svenska dammar. Följande
fyra frågor behandlas vid kongressen: upptrycket i en
damm och därav uppkommande påkänningar;
undersökningsmetoder och instrument för mätning av
spänningar och deformationer i jord- och betongdammar;
senaste metoder och åtgärder för att hindra uppkomsten
av grundläckor; erfarenheter om provning och
användning av specialcement för höga dammar. De deltagande
länderna inlämnar rapporter, vilka sammanfattas i fyra
generalrapporter. Den svenska nationalkommittén för
CIBG är tacksam för bidrag; upplysningar lämnas av
sekreteraren, förste byrådirektör T Nilsson, K.
Vattenfallsstyrelsen, Stockholm.
Preliminär anmälan skall insändas till svenska
nationalkommittén före 30 september 1947. Anmälningsavgiften,
100 kr., insändes först senare med den slutliga anmälan.
Antalet deltagare i studieresan är begränsat; den svenska
kvoten är ca 80 deltagare.
Industrins Effektiviseringsförbund i Finland har fyllt
fem år och i en broschyr redogjort för hur det finska
rationaliseringsarbetet är organiserat och vilka dess
närmaste mål är. Att Effektiviseringsförbundets verksamhet
utvidgats betydligt under sin första femårsperiod framgår
redan av att förbundets personal ökats från 7 till 44 personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
