Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1947 - Kanadas industriella kapacitet - TNC: 14. Växla, svänga, rotera, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614
TEKNISK TIDSKRIFT
Kanadas industriella kapacitet liar under krigsåren så
gott som tredubblats. Med sina tolv miljoner invånare är
Kanada en industriell stormakt av rang, världens största
producent av tidningspapper, nickel, asbest, platina och
radium. Det ligger tvåa i fråga om pappersmassa, guld,
aluminium och molybden och kommer på tredje plats i
fråga om koppar, zink, bly, silver och arsenik. Som
veteproducent kommer Kanada på fjärde plats, men dess
export av livsmedel är tillräcklig för att livnära omkring 100
miljoner människor. Kanada har världens största
kraftverk, Shipshaw, med en kapacitet av icke mindre än 1,2
Mhk, som utvinns ur Saguenay-floden, en biflod till St
Lawrencefloden. Vid Saguenay finns dessutom två stora
kraftverk; den sammanlagda kapaciteten är 2,2 Mhk. Den
elektriska kraften används vid tillverkningen av aluminium
i Arvida-fabrikerna, som har en kapacitet på 500 000 t
aluminium om året. Vid Chalk-floden norr om Ottawa har
man för en kostnad av 15 M$ byggt en fabrik för
framställning av atomenergi ur uran som erhålles från gruvorna
i Eldorado vid Stora Björnsjön (SvD 15/12 1946).
TNC
14. Växla, svänga, rotera
Orden byta, skifta, växla och ömsa har den gemensamma
transitiva betydelsen: ersätta med något annat av samma
slag, t.ex. byta (skifta, ömsa) kläder, skifta (växla) färg.
Byta, växla och skifta kan även betyda: ömsesidigt ge
varandra, t.ex. byta (växla) ringar, skifta hugg.
Intransitivt betyder skifta och växla detsamma som variera,
ofta innebärande en upprepad ändring fram och tillbaka,
t.ex. skifta i rött och blått, växlande framgång. — Med
hjälp av en typskiftare, även mindre tydligt kallad
"omskiftare", övergår man i en skrivmaskin från små till
stora bokstäver eller omvänt; man skiftar typ. En
skiv-bytare eller skivväxlare för en grammofon byter undan för
undan en spelad skiva mot nästa. Med värmeväxlare
menas däremot icke don som växlar värme, utan don där
värme växlar plats, dvs. övergår från ett medium till ett
annat, såsom fallet är t.ex. i en kylare för vattenkylning
av olja. Likaså är det ju vid staf ettväxling stafetten som
växlar plats, inte löparna som byter stafetter.
Även andra betydelsevarianter förekommer i fråga om
de nämnda orden, särskilt för växla, såsom växla pengar,
växla järnvägsvagnar (in på annat spår), växla upp och
växla ned hastighet (med kuggväxel e.d.). Särskilt
intressant är den betydelse som växla fått i förledsformen
växel- i vissa ord:
Växelström är periodiskt varierande elektrisk ström som
under varje period växlar riktning. Likartad betydelse har
de likaledes huvudsakligen elektrotekniska termerna
växelspänning, växelfält, växelstorhet, växelkomponent av
storhet. Växla betyder i dessa fall: periodiskt växla
riktning. Inom hållfasthetsläran talar man i samma mening
om växlande belastning (dragning och tryck, böjning,
vridning). Även för andra fall skulle man kunna
tillgodogöra sig denna specialbetydelse. Man talar om "fram- och
återgående rörelse", en maskins "fram- och återgående
delar" osv. Detta skulle kunna förenklas till växelrörelse
(möjligen växelgång) eller växelgående rörelse,
växelgående delar. Man får naturligtvis vara försiktig, så att
ingen sammanblandning sker med substantivet växel i
konkret betydelse; "växeldelar" skulle missförstås.
En elektrisk ström som ständigt går i samma riktning
kallas likström. Om den periodiskt varierar i styrka (med
bibehållen riktning) säges den pulsera. Analogin med
blodets rörelse i en pulsåder är slående. Utom pulserande
(lik)ström har man termerna pulserande (lik)storhet osv.
och inom hållfasthetsläran pulserande belastning
(dragning, tryck, böjning, vridning).
Att till sitt värde undergå ändring omväxlande uppåt och
nedåt kallas ibland fluktuera. Detta ord användes framför
allt i fråga om variation av priser, men förekommer också
inom fysiken. Det innebär då en oregelbunden, ej periodisk
variation. Ett allmänt användbart verb för samma sak
vore svaja, t.ex. priserna svajar, svajande spänning.
Pendla betyder i första hand att röra sig som en pendel,
vilket ord är av latinskt ursprung med grundbetydelsen:
hängande. Mera generellt betyder pendla att (av sig själv)
periodiskt variera i relativt långsam takt, ofta med
karaktären av en störning från ett naturligt mellantillstånd. Är
förändringen snabbare föredras termen oscillera, som
därjämte är fri från bibetydelsen av störning. En oscillograf
är en apparat som kan registrera snabba elektriska
variationer.
Att skaka i transitiv betydelse är att ge något en
tämligen hastig växelrörelse för åstadkommande av
blandning, lösgöring, sammanpackning e.d. Vid intransitiv
användning innebär skaka att (av sig själv) förete liknande
rörelse, oftast icke avsedd. I orden skakformmaskin,
skakrost, skaksikt, skaksåll, skakränna, skaktransportör
är det givetvis fråga om avsiktlig skakning. Ordet darra
är endast intransitivt; det är till betydelsen besläktat med
skaka, men rörelsen har ännu snabbare takt och i regel
mindre utslag. Exakt samma betydelse som darra har det
inom tekniken mera använda verbet vibrera, som
emellertid i teknikens språk också kan vara transitivt, t.ex.
vibrera en modellplatta, vibrerad betong.
Stor variation i betydelsen företer ordet svänga.
Intransitivt betyder det att förflytta sig i båge, "göra en sväng"
(kring ett hörn), eller att röra sig som en människoarm
kring en axelled, ofta i horisontalplanet såsom fallet är
med svängbro, svängdörr, svängkran, och den transitiva
betydelsen är likartad. Ibland avser man periodisk rörelse
eller periodisk variation över huvud taget: en pendel
svänger, energin i en ledning svänger. I detta fall använder
man dock företrädesvis verbalsubstantivet svängning, som
är det vanligaste tekniska uttrycket för periodisk
förändring i ett system, avsedd eller icke avsedd; energin i en
ledning kommer i (befinner sig i) svängning;
temperatursvängning, svängningsföreteelse. Ibland betyder svänga
detsamma som rotera, men fullständigas då helst till
svänga runt (som en karusell), svänga kring e.d. Denna
användning av svänga kan dock ge anledning till
missförstånd och bör undvikas i tekniska sammanhang.
Termen svänghjul får på grund av hävd tolereras; storheten
"svängmoment", även kallad "svängmassa", som numeriskt
är 4 gånger en kropps tröghetsmoment, är däremot även
som begrepp tämligen suspekt och kan få försvinna utan
saknad.
Därmed är vi inne på det begreppsområde som
karakteriseras av att någonting vrider sig runt, varv efter varv
i ständig följd. Det vanliga tekniska verbet härför är
rotera. Oftast är det fråga om vridning kring en axel
belägen inom det som roterar, jorden roterar kring sin
axel; men det kan även gälla rörelse i cirkel kring en
axel utanför det som roterar, månen roterar (med något
elliptisk bana) kring jorden. I det senare fallet användes
också kretsa, men detta verb får lätt en bibetydelse av
oregelbunden rörelse kring något. En mera
lekmanna-mässig synonym till rotera är snurra; en snurrpassare,
även kallad "fallcirkel", "nollcirkel", "punktsnurra" m.m.,
har det ena benet fritt snurrbart kring det andra. Rulla
betyder rotera och samtidigt förflytta sig vinkelrätt mot
rotationsaxeln, på grund av friktion i det ständigt nya
beröringsstället mellan det rullande föremålet och en mot
detta anliggande (t.ex. plan) yta.
Om ett roterande föremål, t.ex. en rund skiva, för en
åskådare företer en gungande eller slingrande rörelse, på grund
av oregelbundenheter i form eller uppsättning, säges det
kasta, vilket verb i denna användning är intransitivt. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
