- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
625

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1947 - Ingenjören — kugge eller aktiv medlem i samhället? av Ragnar Woxén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 augusti 19i 7

625

Ingenjören —

kugge eller aktiv medlem i samhället?

Professor Ragnar Woxén, Siockholm

Låt oss rikta några frågor till den svenske
teknikern i gemen:

Vad är § 23? Kan en check protesteras? Var
skriver vem sitt namn på en växel? Hur många
ledamöter har riksdagens första kammare och
hur väljs de? Vad är det för val 1948? Finns det
statliga företagsnämnder och hur länge har de i
så fall funnits? Är de beslutande eller enbart
rådgivande?

Hur många är det, som kan ge riktiga svar?
Och ligger det inte någonting i Gustav Sundbärgs
paradox, att svensken har fallenhet för tekniskt
arbete men saknar psykologiskt infresse, och är
det inte så att han har intresse för maskinen men
inte för människan och samhället?

Hurudan är nu den svenske teknikern, om jag
därmed förstår högskoleingenjören? Jo, han har
redan under skoltiden lärt sig att utbilda sin
receptiva förmåga och skaffa sig höga betyg. Han
har efter "studentens lyckliga dagar" ofta slösat
bort massor av tid på betygskompletterande (inte
mindre än två tredjedelar av dem, som förra
året antogs vid KTH, hade en
medelkomplette-ringstid av 24 månader) och han har tillbragt
mellan 4 och 5 år på en teknisk högskola.
Utbildningen där — jag talar fortfarande om KTH —
omfattar exempelvis för en mekanist
(produktionstekniker) 40 % rent grundläggande ämnen
— matematik, fysik o.d. — och 60 %
tillämpningsämnen och av dessa är 12 % ämnen, som
rör samhällets och arbetsplatsens problem, såsom
nationalekonomi, rättskunskap, teknisk hygien,
industriell ekonomi o.d. Han har kanske
dessutom i bästa fall åhört en del frivilliga
föreläsningar om kollektivavtal och förhandlingsteknik
samt allmänna kulturella frågor o.d. Hans
praktiska kunnande är av ringa omfattning och rör
sig om 6—12 månaders s.k. praktik, under vilken
han har fått en viss uppfattning om
industriarbetarens arbetsförhållanden och mentalitet men
i övrigt lärt sig mycket litet, i hög grad beroende
på att de svenska industriföretagen i gemen —
dock med vissa undantag — visat mycket liten
förståelse för högskolornas strävanden alt de

Föredrag vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den 10 maj 1947.

378.962 : 321
62.007.2 : 321

studerandes obligatoriska praktik bör höjas i
kvalitativt hänseende.

Teknologen har kommit in på högskolan i hård
konkurrens med andra sökande — mellan 25 och
40 % antas — och detta tack vare sina betyg och
eventuella resultat av genomgångna
psykotekniska prov, som avser att visa hans tekniska
begåvning. Hans övriga egenskaper, såsom
ekonomiskt sinne, omdömesförmåga,
karaktärsegenskaper o.d., har ingen hänsyn tagits till. Han har
studerat relativt hårt och under — man skulle
kunna säga — skolmässiga former, hela tiden i
vetskap 0111 att han, ganska oberoende av sitt
högskolebetyg — i varje fall under det senaste
decenniet —, omedelbart efter sin examen kan
påräkna en välavlönad anställning. Han har
jagat fram mot köttgrytan utan intresse för
allmänna frågor. Han har blivit förflackad och
ensidig och har stora förutsättningar att bli en god
fackidiot, en man, som under studietiden andligt
isolerat sig och saknat intresse för idédebatter,
och inte en individ, som vill hjälpa till att smörja
det gnisslande samhällsmaskineriet och aktivt
delta i samhällets arbete och hjälpa till att skapa
ett samhälle med respekt för människovärde och
frihet i stället för att låta sig skapas av
samhället. Är han inte, som Mark Twain säger, "det
enda djur, som kan rodna och har anledning
därtill"? Är han en hjälplös produkt av det
mekaniserade samhället, sådant som detta utvecklat
sig efter industrialismens genombrott? Dyrkar
han längre de nio muserna, de dammhöljda
skyddsgudinnorna för vetenskap, konst och
diktning? Är han bunden av inlärda dogmatiska
fördomar? Tror han över huvud taget på någonting
och vad vill han göra?

Någon detaljerad exposé över industrialismens
utveckling skulle enbart vara tröttande men för
att ge en bakgrund för nuvarande svenska
förhållanden vill jag erinra om att
industrialiseringen tog fart vid 1800-talets mitt, närmast
beroende på det ökade virkesbehovet utomlands.
Träexporten växer. Tack vare James Watts
ångmaskin kan sågverken förläggas till lämpliga
platser oberoende av tillgången på vattenkraft.
Järnexporten ökar. Bessemerprocessen utvecklas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free