Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1947 - Ingenjören — kugge eller aktiv medlem i samhället? av Ragnar Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
626
TEKNISK TIDSKRIFT
Textilindustrin kommer i gång med utnyttjande
av huvudsakligen engelska maskiner.
Ångmaskinen tvingar fram en ny tillverkningsteknik. Den
mekaniska verkstadsindustrin växer upp.
Järnvägsnätet byggs ut. Thomas-processen ökar
malmexporten. 1885 kommer Müntzings
sulfat-metod och sedan Ekmans sulfitmetod. 1825
grundas K. Tekniska Högskolan. 1891 gisslar
Viktor Rydberg industrialismen, dess konkurrens,
trångboddhet, barnarbete, ohygieniska
förhållanden och materialism och ban säger: "I haven
djävulen inpå Eder i den praktiska
materialismen, vars mest gigantiska uppenbarelse är andan
i det nittonde århundradets industrialism, i dess
ofantliga grottekvarn." — "Att grottekvarnen
kräver offer, del är sant, men vår kultur är ju
ett offerväsen och grottekvarnen vår kulturs
representant." Arbetarna reagerar mot Rydbergs
mörka framtidsvision. De tror på framtiden, på
socialismen. (Den moderna ekonomiska
historieforskningen har ju också reviderat den
slentrianmässiga uppfattningen, att
industrialiseringen i sitt första brutala skede åstadkom någon
materiell utarmning av massorna.) År 1879 kom
den första stora strejken i Sverige. Det var 5 000
sågverksarbetare i Sundsvalls-distriktet.
Landsorganisationen grundades 1898, Svenska
Arbetsgivareföreningen 1902. Den sociala
ansvarskänslan växer fram. Fackföreningsrörelsen växer
sig stark och gör utomordentligt värdefulla
insatser men man far inte glömma bort, att i det
land, där reallönen för närvarande ligger högst,
i USA, fanns för 10—14 år sedan praktiskt
taget ingen fackföreningsrörelse. Det ekonomiska
framåtskridandet har mest berott på
uppfinningar. företagsamhet, fritt näringsliv och
sparande. Industrierna expanderar. Som en ny epok
kommer den elektriska energidistributionen.
"Snilleföretag" uppstår. Allmänna rösträtten
kommer liksom 8-timmarslagen och därmed har
demokratin brutit igenom och vi är framme vid
vår tid med dess naturliga krav på trygghet i
anställningen, dess samarbetsformer, exempelvis
genom inrättande av företagsnämnder, som ur
arbetsgivarens synpunkt kan utnyttjas för ökning
av produktionen och av arbetaren för ökade löner,
men det oaktat har en stor uppgift att fylla genom
det gemensamma intresse, som båda parterna har
av att skapa ökad förståelse sins emellan.
Söker man bilda sig en uppfattning om vad
industrialismen betytt i ekonomiskt hänseende,
kan det vara av intresse att ta del exempelvis av
en av Rogers och Bliss gjord utredning över en
engelsk snickares inkomst i förhållande till
levnadsomkostnaderna för en familj på fem
personer. Om man sätter relationskoefficienten till
1 år 1800, var den
år 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1810 1850 1887
2,0 3,0 3,8 1,25 2,0 1,0 0,8 1,95 3,05
Intressant är att konstatera de höga värdena
under den gyllene perioden mellan 1400 och
1500, då skråväsendet dominerade. En svensk
skråförordning från 1523 lyder: "Ingen skall
uttänka eller uppfinna något nytt, ej heller bruka
eller använda något sådant, utan var och en
skall av borgerlig och broderlig kärlek följa efter
sin nästa." Häri låg skråväsendets styrka men
också dess dödsdom. Man skulle på den tiden ej
arbeta enbart för vinning. Girighet var en synd
och kyrkan dominerade tänkesättet. Vad gör den
i våra dar? Jo, den frågar, om icke tekniken blivit
vårt öde, som utvecklar sin karaktär och
obönhörligt fullföljer sin egen linje, ingen vet varthän.
Den konstaterar, alt den moderna tekniken
erbjuder allt vildare maktmedel, förstörelsemedel
och resurser men att den inte anger någon
riktning eller något mål, och den hänvisar till
Gandhis ord, alt "maskinen är västerlandets
avgud", men gör kyrkan nog i positiv riktning
för att ändra detta? Det jag förstår är
västerlänningen i våra dagar i stort sett irreligiös och
det är endast i Ryssland, som man verkligen
har religion. Enligt Pravda är religionen att
tjäna sitt folk och vi ser också resultatet härav.
I många europeiska länder söker man i våra
dagar göra socialiseringen till någon slags
religion och menar, att man därigenom skall skapa
ett klasslöst, demokratiskt samhälle. Det kan då
vara av intresse att komma ihåg, att enligt
uppgift 50 % av nationalinkomsten i Ryssland går
till 11—12 % av folket och i USA 35 % av
inkomsten till 10 % av folket. Att staten äger
produktionsmedlen synes inte vara någon garanti
för jämn inkomstfördelning eller social
utjämning. Är det inte så att maktbegäret döljer sig
bakom begreppet ekonomisk demokrati, och kan
inte lätt en socialisering leda till diktatur och
ofrihet? Bernard Shaw har sagt, att "djävulen
gav människan en svag injektion av kristendom
för att göra henne immun mot ett häftigare
anfall". Månne detta också gäller
socialiseringssträvandena?
Ser man utvecklingen ur andra aspekter, kan
man konstatera, att ett av vårt lands största
genier, Emanuel Swedenborg, i början på
1700-talet redan vid 50 års ålder behärskade allt ve<
tände, som på den tiden stod att uppbringa inom
matematik, fysik, kemi, astronomi, fysiologi etc.,
talade åtta språk och var intresserad av
allmänna problem. Om hans nationalekonomiska exposé
i riksdagen 1761 har av samtiden uttalats, att det
var "det sannaste och riktigaste som sagts där"
På den tiden gick det att vara mångkunnig, till
skillnad från vara dagar. Den svenska industrins
fader, Christopher Polhem, som levde på samma
tid, var icke bara banbrytande inom det
industriella området utan också intresserad av
ekonomiska och politiska frågor. Särskilt hans
opposition mot merkantilismen är av intresse. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
