Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1947 - Behövs ingenjören i politiken? av Oskar Åkerman - Ingenjören i politiken. Diskussion, av Thore C Ericsson, Karl Stenhane, Niels Lichtenberg, Stellan Bendz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
040
TEKNISK TIDSKRIFT
kommunala förvaltningen så är det också riktigt
att den låter sin sakkunniga personal få tid att
ställa sin erfarenhet och sitt kunnande till
kommunens tjänst.
Jag vill i detta sammanhang erinra om ett
föredrag som direktör Sten Westerberg höll, jag vill
minnas för något tiotal år sedan. Det var en
märklig appell som han den gången riktade tiil
industriledare och tekniker, en varmhjärtad
maning till intensifierad forskning. Hur allmänt
ansågs inte då forskningsarbetet vid de enskilda
industriföretagen här i landet som en lyx som
endast några få, och då oftast i liten skala,
ansågo sig ha råd att kosta på. I dag är det
annorlunda. Insikten om forskningens bet3^delse och
ekonomiska försvarlighet är nu allmän. Kanske
en dag en lika tändande maning kan förmå vårt
näringsliv att räkna kostnaderna för
representation i det samhälleliga arbetet som en god
investering. Ty en okunnigt skött kommunal
förvaltningsapparat drar stora onödiga kostnader
med höjd kommunalskatt som given följd. Är
då, som ofta är fallet, företaget den största
skattebetalaren är det ekonomiska sammanhanget än
klarare. Skulle så kommunen driva en
tomtpolitik som hämmar industrins utveckling i orten
tvingas företaget att på kanske icke önskligt sätt
splittra sin tillverkning. Det kan också hända att
en expansionsivrig kommunstyrelse överskattar
ett stort företags utvidgningsplaner inom
samhället i fråga och vidtar åtgärder baserade på ett
växande skatteunderlag som aldrig realiseras.
Men för allt detta fordras kontakt och det
räcker inte med sådan i ett sent stadium av det
samhälleliga arbetet. Mycket onödigt arbete och
onödiga kostnader kunna sparas 0111 industrins
män sitta med vid de förberedande
diskussionerna och icke bara äro från början förtrogna med
sitt företags önskemål och planer utan också
besitta kännedom om den egna ortens behov. De
måste väga innevånarnas anspråk på trivsel mot
ekonomiska faktorer där som alltid
skatteunderlaget är dominerande. De böra i sitt
ställningstagande i de allmänna instanserna sträva efter
att förena samhället och dess industri i ett
harmoniskt samarbete till fromma för båda parter.
Enda förutsättningen härför är att de äro med
i det allmänna politiska arbetet och ha tid till
sitt förfogande. Det sista är mycket viktigt och
Svenska Ingenjörsföreningars Nämnd utsände
därför i juni 1947 följande vädjan till landets
industrichefer:
Frågan om ingenjörernas insatser i landets politiska liv
har under senare år allt oftare debatterats inom vårt lands
ingenjörskretsar. Under sistförflutna vår hade exempelvis
ett par av landets största ingenjörsföreningar upptagit
denna fråga på sina diskussionsprogram. Det framkom
därvid, att hos oss ingenjörerna endast i mycket begränsad
omfattning deltaga i det statliga och kommunala politiska
arbetet. Från många håll — såväl enskilda, kommunala
som statliga — uttalades emellertid önskemål om att in-
genjörerna i större utsträckning intressera sig för och
deltaga i allmänna värv. Genom en dylik ökad
representation från ingenjörernas sida skulle den inom landet
tillgängliga sakkunskapen i ökad omfattning kunna
utnyttjas vid behandlingen av många allmänna frågor av
teknisk och teknisk-ekonomisk art.
Svenska Ingenjörsföreningars Nämnd (SIN), som är organ
för Svenska Teknologföreningen och ett 40-tal med denna
samarbetande tekniska föreningar landet runt, har haft
hithörande frågor under debatt. Ehuru i dessa dagar alla
krafter måste spännas till det yttersta för att inom
produktionen söka utvägar till kompensation av den
tilltagande bristen på arbetskraft och material, har SIN
likväl — på grund av betydelsen av ett ökat deltagande
från ingenjörernas sida i allmänna värv — på
sammanträde den 17 maj detta år beslutat rikta en aktningsfull
hemställan till hrr industrichefer om medverkan i
åtgärder i här antydd riktning.
Till fullgörande av nämnda uppdrag tillåter sig SIN:s
ledning härmed att genom denna vädjan anhålla hos hrr
industrichefer, att dessa dels söka väcka de unga
ingenjörernas politiska intresse och vilja att åtaga sig allmänna
uppdrag, dels ock i möjligaste mån underlätta för dem
att genom medverkan i föreningar, styrelser och nämnder
av allmän art och betydelse fullgöra nämnda
medborgerliga plikter och därigenom söka giva teknikens män ökad
representation i den statliga och kommunala förvalt
ningen.
Så säger resolutionen, och dess vädjan bör räkna
på förståelse hos all Sveriges industri, hos alla
landets företagsledare.
Det är en gång så att stegringen av produktionen
är den enda grund på vilken välståndet och
samhället kan utvecklas. Men ett vanstyrt samhälle
kan rasera produktionsapparaten och hämma
dess funktioner. Vad är då naturligare än att
företagsledningarna i enskilda företag såväl som
i kommunala och statliga beakta detta
orsakssammanhang och ställa den sakkunskap de
förfoga över också i tjänst hos det allmänna genom
alt med förståelse möta de politiska partiernas
önskemål att ur ingenjörernas led få utse
kandidater till nämnder och styrelser.
Den andra nödvändiga förutsättningen är
utbildningen. Ingenjörerna måste redan under
studietiden (framför allt) förvärva större färdighet
i offentligt uppträdande, större vana att bruka
det talade ordet.
Är denna utbildning och tidsfrågan en gång
lösta är ett stort steg taget fram mot
ingenjörernas värdefulla deltagande i det ansvarsfulla
politiska arbetet.
Diskussion
Direktör Thore G Ericsson föreslog i ett längre
andra-gande, att teknikerna och industrin borde bilda ett nytt
politiskt parti, som kunde ge större saklighet åt den
politiska debatten.
Civilingenjör Karl Stenhane: Man kan inte undgå all
märka, att så snart en saklig lösning kommer fram i en
politisk debatt, hänföres den till en viss partifålla och
debatten lämnar det sakliga planet. Då ingenjörerna i
regel inte är partipolitiskt intresserade, borde de vara
närvarande och säga sin mening, delta i debatten och därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
