Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1947 - Ingenjören och samhället, av K H Stenhane, G Netzén, Teodor Wintzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
642
TEKNISK TIDSKRIFT
jan mestadels parti mot exempelvis de fackliga
organisationerna, för att inte tala om den ovilja med vilken man på
samma håll betraktade arbetarnas politiska organisationer.
Med tiden har mångt och mycket av denna inställning
korrigerats — kanske mest genom upptäckten att
företagarna, enskilda eller anonyma aktieägare, i själva verket
inte hade mera gemensamt med arbetsledarna än en
åstundan, att dessa skulle "driva" arbetet, med huvudsyftet
att öka avkastning och utdelning. Arbetsledarens högre
ersättning för sina tjänster har inte kunnat hindra
vederbörandes upptäckt att intressemotsättningen är likadan
som den vilken gäller ur arbetarens synpunkt gentemot
företaget. Å andra sidan kan man naturligtvis hävda också
den synpunkten, att arbetsledarens i vissa fall större
"nitälskan" för ett företag mindre kan förklaras därigenom
att han åtnjuter större betalning för sitt arbete, än mera
därav att ingenjören-arbetsledaren äger vad arbetaren
saknar: insyn i produktionen och mera av inflytande.
En slutsats härav måste vara, att om också arbetaren
tillförsäkrades större mått av en dylik insyn och som följd
därav ökat inflytande i produktionen, så skulle därav
följa det större intresse för arbetet, som man nu vill
efterlysa. Äganderätten till produktionsmedlen har varken
arbetaren eller arbetsledaren, men det är inte med
nödvändighet detta som åstadkommer den
produktionsbefräm-jande arbetsglädjen. Bättre levnadsstandard och större
kännedom och inflytande över produktionsprocessen är
sannolikt lika mycket ägnade att åstadkomma detta.
Härvidlag har för övrigt arbetare och arbetsledare ett
gemensamt intresse i fråga om såväl den industriella som den
ekonomiska demokratin.
Arbetsledarens uppenbara mellanställning inom
arbetslivet ställer otvivelaktigt stora anspråk på sin man. Hans
uppgift är visserligen "pådrivarens", men det kan som
bekant ske på högst olika sätt. Säkerligen måste dock en
klok arbetsledare göra sitt företag den största tjänsten om
han kan den svåra konsten att "tas med folk". Det är
det förenklade uttrycket för den fina konst, som
betecknas arbetsledarepsykologi, vilket utbildningsämne för
arbetsledare tidigare varit oerhört försummat. Delvis brister
det fortfarande i detta avseende, men en tendens till
rättelse av denna försummelse är märkbar. I samma mån som
teknikern ser mindre tekniskt på produktionsprocessen och
tar hänsyn till att människan i motsats till en maskin kan
behöva veta, varför hon fungerar, är mycket vunnet för
ett gott förhållande mellan arbetare och arbetsledare.
Något som i detta sammanhang genom rätt mycket
oskicklighet i uppläggning och organisation irriterat detta
förhållande är de omdiskuterade arbetsstudierna.
Arbetar-partens principiella inställning till arbetsstudierna är
positiv, därför att de uppfattas som produktionsbefrämjande.
I sin praktiska tillämpning har dock dessa arbetsstudier
mötts med åtskillig ovilja på arbetarhåll. Förklaringen är
ganska enkel. Arbetarna anser med all rätt, att
metodstudierna långt mer än nu är fallet borde gå före de
irriterande tidsstudierna. Men även dessa senare skulle
accepteras därest de som handhar dessa, gärna på bekostnad av
sitt tekniska kunnande, vore mera utbildade i praktisk
psykologi. Därtill kommer som ännu en anledning till
oviljan arbetarnas ganska välgrundade misstänksamhet
mot att företagen ensamma tillgodogör sig vinsterna.
överingenjör Teodor Wintzell, Malmö
Som jag ser saken rör sig diskussionen om "Ingenjören
och samhället" främst om ingenjörens möjligheter att
aktivt delta i det allmänna samhället såsom deltagare i
kommunernas styrelser och nämnder av olika slag. Här
torde huvudproblemet ligga, och man kan snart nog
konstatera, att ingenjörerna är ganska svagt representerade i
våra kommunala förtroendeorgan, och detta måste förvisso
ur många synpunkter anses vara synnerligen beklagligt.
Det finns en skärande disproportion mellan ingenjörernas
insatser i samhället och det inflytande de har på
samhälls-ledningen.
Av tabell 1 framgår i vilken utsträckning ingenjörer
förekommer i Skånestädernas kommunala styrelser.
En detaljuppdelning visar att Lund är sämst, där det är
kemiskt fritt från ingenjörer. Trelleborg, som är en
livlig industristad, har endast en ingenjör, placerad i
brand-styrelsen; Ystad, Hässleholm och Eslöv ger med ett par.
tre ingenjörer på ett sextiotal uppdrag lika svagt intryck
av, att ingenjören betyder något för samhällets styrelse.
Icke heller i Malmö, där det endast finns 9 ingenjörer på
146 uppdrag, är statistiken glädjande, medan
industrisamhället Höganäs är bäst: där har man 9 ingenjörer på
59 uppdrag.
Tabell 2 ger konkreta exempel på att diskussionen om
"Ingenjören och samhället" har fog för sig, och det är
tydligt, att båda parter har mycket att vinna på en ändring
Jag vill gärna deklarera som min uppfattning, att felet
först är att söka hos ingenjörerna själva. De har ett
intressant yrke, och det är nog i allmänhet så, att
ingenjörens hobby även på fritid är hans eget yrke, som till
fullo räcker till för att tillfredsställa honom. Han anser
sig helt enkelt ej ha någon anledning att kasta sig in i
det icke alltid alltför givande och tilltalande politiska
livet. Detta har större lockelser för andra yrkesutövare,
särskilt för dem, som i sin dagliga gärning icke finner full
tillfredsställelse för sitt verksamhetsbegär. Här har
ingenjörerna säkert fel, och vi har troligen vår första uppgift
inom ingenjörsföreningarna i att stimulera ingenjörernas
intresse för arbetet för det allmänna.
Tabell 1. Antal ledamöter resp. ingenjörer i vissa styrelser
och nämnder i skånestäderna
totalt ingenjörer %
Stadsfullmäktige .............. 441 10 2
Drätselkammare .............. 139 9 6
Gas- och elverk ............... 62 11 18
Renhållningsverk.............. 35 2 5
Brandväsen .................. 64 9 14
Spårvägar och annan trafik .... 21 1 4
Byggnadsnämnd .............. 85 5 5
Hamnstyrelse ................. 47 1 2
Lönenämnd .................. 97 6 6
Summa antal uppdrag 991 54 5
Antal ingenjörer — 42 —
Tabell 2. Yrkesfördelning inom vissa Malmö stads styrelser
och nämnder
S:a %
Fackliga förtroendemän ....................................34 23
Arbetare i enskild tjänst....................................14 10
Kommunaltjänstemän ........................................12 8
Jurister ..................................................................n 8
Ingenjörer ............................................................9 6
Enskilda tjänstemän ..........................................8 5
Direktörer ............................................................7 5
Journalister ..........................................................7 5
Byggmästare ........................................................4 3
Husmödrar ............................................................4 3
Jordbrukare ..........................................................4 3
Järnvägsmän ........................................................4 3
Lärare ....................................................................4. 3
Spårvägsmän ........................................................3 2
Trädgårdsmästare ................................................3 2
Arkitekter ..............................................................2 1
Försäkringsmän ..................................................2 1
Posttjänstemän ....................................................2 1
övriga ....................................................................12 8
146 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
