Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 6 september 1947 - Optiskt glas, av Stig Lindroth - Handeln med Tyskland - TNC: 15. Kropp, form, format m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 september 19 AJ
653
Smaxula, A: Ober die Reflexionsverminderung an Grenzflächei>
zivischen durchsichtigen Körpern. Glastechn. Ber. 19 (1941) s. 377.
Jacquenot, P: L’abaissement du pouvoir réflecteur des surfaces
optiques. Rev. Opt. 2i (1942) s. 15.
3. Hahner, C H: Pots Used in Melting Optical Glass at Schött
and Gen. Rapport PB 1843 (1945), Office of the Publication Board,
USA.
4. Hampton, W M: Recent Developments in the Manufacture of
Optical Glasses and other Technical Glasses. Föredrag vid Brittiska
Instrumentutställningen, Stockholm 1946.
5. Adams, L H & Williamson, E D: Annealing of Glass. J. Franki.
Inst. 190 (1920) s. 597, 835.
6. Nordenmark, N V E & Nordström, J: Om uppfinningen av
den akromatiska och aplanatiska linsen. Lychnos (1938) s. 1; (1939)
s. 313.
7. Eisenhart, M H & Melson, E W: Development and
Manufacture of Optical Glass in America. Sci. Monthly 50 (1940) s. 323.
ScHorrELD, M: The Rise of British Optical Glass. Discovery 6
(1945) s. 171.
8. Hovestadt, H: Jenaer Glass. Jena 1900 s. 34.
9. Johnson, B K: Recent Optical Materials and Their Possible
Applications. Proc. Phys. Soc. Lond. 55 (1943) s. 291.
10. US Pat. 2 150 694.
11. VOGL, J G: Linser av konstharts. Tekn. T. 76 (1946) s. 884.
Handeln med Tyskland. För upplivande och
underlättande av den tekniska informationen och handelsutbytet
mellan Sverige och Tyskland, närmast den
brittisk-amerikanska zonen, har en informationstjänst inrättats i
Stockholm av "Wirtschaftsgemeinschaft selbständiger Ingenieure,
Sitz Dusseldorf" (WSI). Denna organisation omfattar
tusentals fria yrkesutövare inom ingenjörsyrket, vilka står
i direkt samarbete med industrin och vetenskapen och
sålunda är väl förtrogna med industrins behov, produkter
och leveransförmåga, samtidigt som de är experter på ett
otal områden. Avsikten är att genom denna organisation
stå den svenska industrin, handeln och den tekniska
vetenskapen till tjänst med tillförlitliga uppgifter om
leveranskällor, avnämare, expertis, tekniska framsteg etc. och
härigenom bringa kontakt mellan intressenterna.
Uppgörande av kommersiella avtal e.d. faller utom ramen för
informationstjänstens verksamhet.
Organisationens ombudsman i Sverige är ingenjör Oscar
von Behr, Hornsgatan 75, Stockholm, till vilken skriftliga
förfrågningar kunna ställas för vidarebefordran och
besvarande. Som honorar för lämnade informationer
uppbäres en mindre avgift.
TNC
15. Kropp, form, format m.m.
Som inledning till några kommande TNC-spalter om vissa
geometrisk-tekniska benämningar följer här några
grundtermer av ganska ömtåligt slag. Det är till stor del fråga
om sådana begrepp som man i regel — klokt nog — aktar
sig för att definiera. Men dels är det nödvändigt att
precisera ordens innebörd med hänsyn till andra definitioner
vari orden ingår, dels användes orden icke sällan i någon
specialbetydelse som kan vara mindre önskvärd eller vars
undantagskaraktär man åtminstone bör vara medveten
om. I huvudsak kommer endast betydelser av intresse för
teknikerna att medtas.
kropp, 1 materieanhopning som av sig själv, utan hjälp
av kärlväggar e.d., framstår som avgränsad från
omgivningen, t.ex. en sten, en vattendroppe, en nebulösa; oftast
avses fast kropp, dvs. kropp av fast materia; 2 geometrisk
volymfigur, t.ex. rotationskropp; 3 den grövre, ofta
tekniskt viktigare, oftast centrala delen av ett föremål, t.ex.
rotorkropp, isolatorkropp, plogkropp
Anm. Man talar ibland om gasformiga, flytande och fasta
"kroppar" utan att därmed förstå avgränsade mängder (se
t.ex. TNC 6 s. 21), men ordet kropp bör i sådana fall helst
ersättas med ämne, material, materia e.d. Is är ett fast
ämne, en isbit är en fast kropp.
föremål, 1 sinnes-, tanke- eller verksamhetsobjekt i
allmänhet, 21— kropp, se d.o. 1
dimension, 11—geometrisk dimension, utsträckning i viss
riktning, t.ex. en kropps dimensioner; 21= matematisk
dimension, variationsmöjlighet för en punkt inom ett
område; detta kännetecknas av antalet dimensioner, vilket är
lika med antalet variabler som behövs för att ånge eu
punkts läge inom området; en linje är endimensionell eller
har en dimension, en yta är tvådimensionell eller har två
dimensioner, ett rum är tredimensionellt eller har tre
dimensioner, sammanfattningen tid—rum är fyrdimensionell
osv.; 3\= fysikalisk dimension, matematiskt uttryck för en
storhets proportionalitetssamband med vissa
utgångsstorheter; t.ex. acceleration har dimensionen längd : (tid)2
Anm. Ofta förstås med dimension en kropps samtliga
karakteristiska mått, t.ex. kopparband av dimensionen
15 X 2 mm; ordet användes också elliptiskt, t.ex. "dessa
dimensioner finns inte i förråd", vilket betyder:
ifrågavarande artikel med dessa dimensioner ...
form -en -er, egenskap hos i första hand de geometriska
objekten linje och yta, innebärande en sammanfattning av
de relativa inbördes avstånden mellan objektets olika
element; en kropp har den form som bestämmes av dess
begränsningsyta eller -ytor; man måste skilja mellan form
och storlek, jfr likformig
Anm. Ordet form, pl. former, kan dessutom ha många
andra betydelser, såsom art, variant, tillstånd, sätt, t.ex.
styrelseform, utföringsform, i flytande form, under
högtidliga former. Det ovan definierade begreppet form karu
till skillnad härifrån kallas geometrisk form.
likformiga objekt, objekt av samma form
Två linjer, ytor eller kroppar är likformiga om efter
lämplig inbördes vridning av dem en punkt kan uppletas,
Sådan att varje stråle, dragen genom denna punkt till de
båda linjerna eller (begränsnings) ytorna, delas av dessa
och punkten i ett konstant förhållande oberoende av
strålens riktning. — Man måste alltså skilja mellan form och
storlek. Sådana begrepp som material, kemiskt ämne o.d.
kan principiellt inte tillskrivas någon av dessa egenskaper;
jfr formändring,
proportion, 1 förhållande mellan mätetal för samma eller
olika storheter, t.ex. blanda i bestämda proportioner,
spänningen varierar i proportion till tredje potensen av
hastigheten, 2 (endast i plur.) relativ utsträckning i olika
riktningar, (huvudsaklig) form, t.ex. en byggnads
proportioner
Anm. Sådana uttryck som "att anta väldiga proportioner",
i betydelsen att växa till stora dimensioner, bör undvikas.
format, sammanfattning av form, storlek och ofta även
användningsläge, framför allt hos rektangulära
pappersblad, böcker, tavlor, t.ex. standardformat A4, som är
210 X 297 mm; bok av oktavformat; breddformat hos
trycksak, tavla e.d. har bredden, dvs. utsträckningen i
betraktarens sidled, större än höjden, höjdformat tvärtom
Anm. Ordet format nyttjas också för antalet sidor i en
tidning, t.ex. 24-sidigt format. Detta är givetvis ologiskt,
och man bör i stället skriva: 24-sidigt omfång e.d.
formändring (hellre än: formförändring), 1 ändring av
form, 2 lios t.ex. material, icke proportionell ändring av
avstånden mellan de materiella smådelarna; jfr deformation
Anm. Inom hållfasthetsläran får ordet av
bekvämlighetsskäl betyda dimensionsändring i allmänhet, även i
specialfallet då proportionerna bibehålles.
deformation, formändring som innebär avlägsnande från
ett ursprungligt tillstånd; t.ex. en boxares ansikte kan bli
deformerat men "deformeras" inte tillbaka av en läkare
Anm. Inom hållfasthetsläran användes ordet som
synonym till formändring utan nämnda inskränkning. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
