Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 6 september 1947 - Jordbrukets eldrift, av O Joachimsson - Träbearbetning, av B Thunell - British Leather, av r - Stal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>654
TEKNISK TIDSKRIFT
Jordbrukets eldrift, redogörelse för Jordbrukets
el-inventering, av Harald A:son Moberg, Olof
Joachimsson och Kjell-Eric Hofve;ndahl. Medd. 208
Jordbruks-tekn. Inst. Uppsala 1947. 114 s., 77 fig. 3 kr.
Tillgång till elektricitet från allmänna fördelningsnät
kan inte minst för lantbruket vara av utomordentligt
värde. Vid den tekniska upprustning, med vilken
jordbruken är i färd, bör möjligheterna att utnyttja elkraften
följaktligen tillvaratas på bästa sätt. På föranstaltande
av 1943 års Elkraftutredning igångsattes som ett led i
denna strävan en separat undersökning, benämnd
Jordbrukets elinventering med uppgift att klarlägga, hur de
enskilda gårdarna utnyttjar elkraften, och vad som
eventuellt hindrar dem från att utnyttja den bättre.
Primärmaterialet till undersökningen har erhållits från 450 över
hela landet spridda brukningsdelar, uttagna efter en
sådan metod, att de kunde antas bli representativa för
landets alla jordbruk. Vid materialets bearbetning har
gårdarna uppdelats på i jordbruksstatistiken vedertagna
storleksgrupper.
Enligt redogörelsen beräknas den totala elförbrukningen
för hela det egentliga jordbruket till 220 milj. kWh, vilket
motsvarar 2 % av landets totala elkonsumtion. Ungefär
en tiondel av brukningsdelarna är ännu oelektrifierade.
Förbrukningen per elektrifierad brukningsdel utgör i
genomsnitt endast ca 900 kWh. Förbrukningen i medeltal
inom de olika storleksgrupperna är tillnärmelsevis
proportionell mot åkerarealen. Detta gäller dock ej gårdar
med mindre åkerareal än 5 ha. På dessa betyder
hushållens uttagning mycket vid sidan av uttagningen till
jordbruksdriften. Förbrukningen per hektar blir därför
jämförelsevis hög.
I redogörelsen lämnas en översikt av normal förbrukning
av elenergi vid olika arbetsprocesser vid gårdar med
omfattande eldrift. För att riktigt kunna bedöma tekniska
och ekonomiska frågor vid jordbrukselektrifieringen är
det av vikt att känna till under vilka förhållanden
maskinerna arbetar. Särskild uppmärksamhet förtjänar den för
jordbrukets arbetsmaskiner karakteristiska, exceptionellt
korta årliga användningstiden. Denna har i redogörelsen
belysts bl.a. med arbetsscheman för gårdar av olika
storlekar.
Många spänningssystem är i bruk för att förse gårdarna
med elkraft. Servisen består ofta av både hög- och
lågspänning. Det råder emellertid en stark tendens att gå
över till 380/220 V, som enligt redogörelsen nu användes
på 70 % av gårdarna. Anläggningarna för strömmens
tillgodogörande på gårdarna är av mycket skiftande
beskaffenhet såväl i fråga om planläggning och utförande som
underhåll. Här skymtar ett arbetsfält, där betydande
insatser kan göras genom frambringande av lämplig
materiel och goda planlösningar till installationerna.
Hemmens utrustning med apparater är genomgående
knappt tilltagen. Endast mangårdsbyggnaden på de större
gårdarna (med åkerareal över 50 ha) utgör undantag från
denna regel. Av apparater använda vid gårdens drift
lägger man särskilt märke till varmvattenberedare, som
användes huvudsakligen för diskning av mjölkkärl o.d.
Dessa beredare förekommer rätt allmänt på de större
gårdarna (med åkerareal över 50 ha) men är annars
anmärkningsvärt sällsynta. Hur elkraften utnyttjas för
gårds-driften åskådliggör redogörelsen i tabell- och
diagram-form. Det framlagda materialet vittnar om att t.o.m.
gårdar med åkerareal om 10—20 ha åker till väsentlig del
utför även. de arbeten för hand, vilka tekniskt mycket
väl kan utföras med elkraft. Mindre gårdar är ändå sämre
utrustade.
Av kostnader för eldriften har energi-, installations- och
motorkostnaderna särskilt undersökts. Resultaten visar,
att i synnerhet installationskostnaderna är
oproportionerligt stora för de mindre gårdarna. I redogörelsen ges
avslutningsvis en översikt av de förhållanden, som verkar
mest hindrande för ett effektivt nyttiggörande av el-
energin på gårdarna. Bland lämpliga åtgärder nämnes
allsidig upplysningsverksamhet, åstadkommande av enklare
och billigare material samt minskning av elkostnaderna i
allmänhet. O Joachimsson
Träbearbetning, av Oscar BëRGMAN, Wahlström och
Widstrand, Stockholm 1945. 427 s., 452 fig. 21 kr.
Detta är en omarbetning och modernisering av förf:s
tidigare bok "Träet och dess bearbetning". Största delen
av boken har ägnats virkets bearbetning, torkning,
impregnering och ytbehandling. Timrets försågning
behandlas däremot mera kortfattat. Sålunda inledes boken med
en översikt av träets egenskaper i allmänhet och de olika
träslagens tekniska egenskaper. Därefter följer avsnitt om
kryssfaner, lamellträ, plattor och timrets försågning. I
samband därmed har förf. gått in på maskinella
anordningar i samband med sågverksdriften. Virkets lagring,
torkning och konservering behandlas tämligen kortfattat
och kortfattad är även översikten av de vanliga verktygen
vid träbearbetning.
Mest omfattande äro beskrivningarna av de olika
maskinerna för träbearbetning jämte kapitlet om arbetsmetoder,
som omfattar såväl sammanfogningsarbeten, fanering,
putsning, böjning och pressning av trä som träets
ytbehandling. Förf. har även ansett det lämpligt att offra
relativt stort utrymme på modelltillverkning, och fråga
är om denna icke fått ett alltför omfattande utrymme i
en mera allmänt hållen bok av detta slag.
Boken synes framför allt byggd på uppgifter, som ha
hämtats ur litteratur och tryckta skrifter av olika slag.
Detta kan i vissa fall ha medfört en del oegentligheter och
luckor. Typiskt härför är den på s. 80 och 81 lämnade
beskrivningen om sågverk och på s. 82 om högbane- och
lågbanesystem, medan brokranar och framför allt
maga-sinsförvaringen icke alls behandlas. Av direkta
oegentligheter kan emellertid från s. 25 anföras uttalandet om att
uppvärmning skulle ge träet högre hållfasthet, bortsett
från förändringen på grund av eventuell uttorkning. Förf.
har några sidor längre fram själv anfört motsatt åsikt,
vilken är den riktiga.
I stort sett utgör boken dock ett positivt tillskott till den
inhemska litteraturen om träbearbetning och bör med
behållning kunna läsas av envar intresserad. B Thunell
British Leather, A Record of Achievement, av H pearl
Adam. B T Batsford Ltd., London 1946. 82 s., ill. 12 sh.
6 d.
Denna bok är skriven för att visa vad den engelska
läderindustrin har kunnat åstadkomma under kriget. Dess klara,
koncisa språk och de talrika, mycket lyckade
illustrationerna ger också en bild av hur kolossalt mångsidig
användningen av läder är i det moderna kriget. Ett enda
exempel är talande nog. Enbart av skodon behövde de
kämpande arméerna 150 olika typer. Man får också ett
begrepp om vad pålitliga, ändamålsenliga lädervaror
betyder för kampen på marken, till sjöss och i luften, i
synnerhet när krigsteatern sträcker sig snart sagt från
nordpolen till ekvatorn med de vitt skilda klimatiska
förhållanden som detta innebär. Slutligen får man ett övertygande
intryck av att den engelska läderindustrin till fullo
motsvarade de väldiga krav, som den ställdes inför. Detta är
så mycket märkligare som denna industri hade kolossala
svårigheter att kämpa med både i fråga om råmaterial
och arbetskraft; antalet i skoindustrin sysselsatta som 1939
utgjorde 102 000 personer, var 1945 nere i 67 800. Nämnas
kan också att arbetsveckan, som 1939 var 45 h, 1945 var
49 h och att produktionen per man och timme 1939
utgjordes av 24,6 par och 1945 av 30 par. r
Stal, Finspong. Broschyren "Moderna
ammoniakkyl-maskiner" i elegant utförande. Dessa maskiner tillverkas
för närvarande i storlekar för effekter från 20 000 till
300 000 kcal/h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
